VegatrutSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14 (Larus vegae) är en asiatisk fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar. Den häckar i nordöstra Sibirien och övervintrar i östra Asien. Vid en handfull tillfällen har den påträffats i Europa. Vegatruten ansågs tidigare utgöra en del av gråtruten eller kanadatruten, men urskiljs idag ofta som egen art.
Utseende Vegatruten liknar gråtruten men är något mörkare grå ovan och ljusare än skiffertrut. Vintertid är huvudet kraftigt brunstreckat, framför allt på rygg och halssidor så att det formar ett halsband. De kan ofta förväxlas med skiffertrut, men vegatruten är ljusare grå ovan. Benen är vanligtvis tydligt rosa. Ögonfärgen varierar men tenderar att vara mörk med röd orbitalring. Näbben är gul med röd fläck. Fåglar i nordvästra delen av utbredningsområdet är blekare ovan och urskiljs ibland som den egna underarten birulai – ibland kallad "tajmyrtrut". thumb|left|Vegatrut (2k) i januari. Den mycket lika mongoltruten är ofta mellangrå ovan, likt birulai men kan också vara mycket mörkare. Huvudet hos den adula vegatruten är huvudsakligen vitt året runt, med endast svaga streck vintertid. Benen är vanligtvis rosa och ögat blekt med röd orbitalring.
Vegatrutar i första och andra vinterdräkt är mörkare än mongoltrut, framför allt på hjässan. Nästan hela kroppen visar mörkbruna fläckar och streck. Näbben är nästan helt mörkgrå eller svart.
thumb|
Utbredning Vegatruten häckar i nordöstra Sibirien och övervintrar i Japan, Korea, södra och östra Kina samt Taiwan. De ses regelbundet på St. Lawrence Island och Nome, Alaska och kan eventuellt häcka där. Det finns också fynd från andra delar av västra Alaska, liksom Washington och Kalifornien. Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa med tre fynd hittills: Wexford, Irland 10 januari 2016, Seine-et-Marne i Frankrike 17 november 2016 och 14 december 2021 vid Adriatiska havet i Marche, Italien.Tarsiger.com Fynd av vegatrut i Västpalearktis Vintertid ses de vanligtvis i hamnar, utmed klippiga kuster och vid flodmynningar, i Sydkorea i mindre utsträckning inåt landet än mongoltruten.
Systematik
Tidigare kategoriserades vegatruten som underart till kanadatrut (L. smithsonianus) eller tillsammans med kanadatrut som underarter till gråtrut (L. argentatus). Mongoltruten (Larus mongolicus) har kategoriserats som underart till vegatruten, men urskiljs sedan 2017 av Birdlife Sverige som egen art och sedan 2025 är den också med som art på den globala AviListan, där bland annat IOC ingår.Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2. Anledningen är genetiska studier som visar att mongolicus kan ha uppstått antingen ur skiffertrut (L. schistisagus) eller vegatrut som expanderat österifrån och därefter isolerats. Den skiljer sig också utseendemässigt och vad gäller habitatval, både under häckning och vintertid.
Vegatrut och människan Status och hot Internationella naturvårdsunionen IUCN erkänner inte vegatruten som art, varför dess hotstatus inte bedöms.
Namn Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn har den fått av namnet på Adolf Erik Nordenskiölds forskningsbåt Vega.Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Referenser Artikeln bygger delvis på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Vega gull, läst 2018-06-03 Noter
Tryckta källor Paul Doherty & Bill Oddie (2001) Gulls: A Video Guide to the Gulls of Europe, Asia & North America. Videocassette. Bird Images. John MacKinnon & Karen Phillipps (2000) A Field Guide to the Birds of China. Oxford University Press. Craig Robson (2002) A Field Guide to the Birds of South-East Asia. New Holland, London. George C. West (2002) A Birder's Guide to Alaska. American Birding Association. Mark Brazil (2009) Princeton Field Guides: Birds of East Asia (China, Taiwan, Korea, Japan, and Russia). Princeton University Press.
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Måsar Kategori:Fåglar i palearktiska regionen