Alvastra kungsgård i Alvastra i Västra Tollstads socken i Ödeshögs kommun i Östergötland är en kungsgård som bildades efter reformationen då Alvastra kloster lades under kronan.

Historik Enligt traditionen ska namnet Alvastra ha uppkommit efter kung Sverker den äldres gemål Ulvhild Håkansdotter. Platsen sägs ursprungligen ha hetat Alfhilds stad eller Alfhildsrum. Egendomen ska ha tillfallit drottningen som morgongåva. År 1140 skänkte hon gården till grundandet av Alvastra kloster, varefter egendomen under flera århundraden hörde till klostret. Enligt äldre uppgifter ska även en strid ha utkämpats vid Alvastra omkring år 1229 mellan kung Erik Eriksson, kallad Erik Läspe och Halte, och folkungarna. I Erikskrönikan skildras händelsen i poetisk form: De stridde mot kungen, vunno seger, Och gjorde honom skada mycket diger. Vid Alvastra stod denna strid så stark, Att konung Erik flydde till Danmark.

Reformationstiden Genom Västerås riksdag 1527 drogs klostret och dess egendomar in till kronan. År 1528 gav kung Gustav Vasa Alvastra i förläning till riddaren Börje Nilsson som belöning för trogen krigstjänst. Som villkor skulle han årligen erlägga en avgift till kronan och dessutom underhålla de munkar som fortfarande fanns kvar vid klostret. Redan året därpå övergick förläningen till Nils Svensson, som i ersättning skulle leverera en halv läst smör och 100 mark örtug till kronan varje år. År 1533 fick slottsloven i Kalmar, Peder Svenske, Alvastra i förläning på tolv år mot skyldigheten att hålla sex rustade ryttare redo för tjänst. Han avled dock redan året därpå under belägringen av Kalmar.

Även under Gustav Vasas tid förekom oroligheter i trakten. Under Dackefejden ska anhängare till Nils Dacke ha härjat i området och begått mord och plundringar.

Vid Gustav Vasas död 1560 tillföll Alvastra hans son Magnus Vasa, som då blev hertig av Östergötland. Senare synes egendomen ha blivit förpantad till Johan II Kasimir. År 1616 omtalas egendomen som ett herresäte. År 1649 begärdes godset av fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel, men utan framgång.

År 1651 förlänades Alvastra kungsgård till Mathias Palbitzki som arbetade som diplomat åt drottning Kristina. Trettio år senare tog Karl XI tillbaka de gods som adeln fått i förläning. Gården blev då militieboställe under Livgrenadjärregementet i Östergötland.

Regeringspresidenten i Pommern, Mathias Palbitzki, en man av en förnäm böhmisk släkt, inträdde i svensk tjänst år 1642. Sedan han år 1675 blivit upphöjd till friherre skrev han sig friherre till Alvastra. Palbitzki lät uppföra en manbyggnad på platsen, men denna förföll senare och revs så småningom. Han avled år 1677, och egendomen drogs därefter in från arvingarna vid reduktionen.

Militärboställe Mathias Palbitzkis son Alexander Palbitzki kallade sig arvherre till Alvastra. Kort därefter anslogs egendomen som överstelöjtnantsboställe vid Kungliga Livgrenadjärregementet. Den upphörde som sådant år 1847, då egendomen drogs in. Sedan dess har den disponerats av regementets löningsfond.

Den förste indelningsinnehavaren var Nils Alexander von Ungern-Sternberg, överstelöjtnant och senare generallöjtnant, som innehade bostället åren 1692–1702. Han hade på 1680-talet gift sig med Christina Beatrix Palbitzki, dotter till den tidigare nämnde presidenten Palbitzki.

Övriga innehavare av bostället var Carl Ludolf Leijonsten (1703–1706), Jakob Johan Törnsköld (död i Ukraina 1708), Henrik Starenflycht (död vid Poltava 1709), Magnus Gripensköld (död vid armén i Norge 1712), friherre Pehr Stierncrantz (till 1721), friherre Karl Henrik Wrangel (1728), Per Silfversparre (1739), greve Johan Gyllenborg (1742), friherre Karl Mörner (1759), Kaspar Herman Krebs (1762), greve Fredrik Carl Sinclair (1771), friherre Pehr Ribbing (1775), friherre Ludwig Friedrich Kaulbars (1803), Otto Möllersvärd (1804), greve Gustaf Fredrik Mörner (1812) samt friherre Gustaf Banér (1814). Friherre Karl Melchior Strömfelt innehade egendomen från år 1832. Såväl han som den närmast följande innehavaren hade bostället i egenskap av regementschefer. År 1833 övertogs egendomen av Gustaf von Post. Han, och efter hans död hans rättsinnehavare, innehade gården fram till år 1847. Samma år övertog kapten S. Fr. Rosin Alvastra på ett arrende om trettio år. Alvastras tid som översteboställe avslutades 1875 sedan ett tjugotal olika befäl bott i gården. Sedan dess är kungsgården statlig arrendegård. Idag ägs och förvaltas Alvastra kungsgård av Statens Fastighetsverk.

Lämningar Inom gården finns lämningar av Alvastra kloster. Hösten 2014 påträffades inom kungsgården en vikingatida hallbyggnad, Alvastra vikingahall. I närområdet finns flera fornlämningar såsom den så kallade Sverkersgården, som förmodas utgöra lämningar av en tidigmedeltida kryptkyrka, omgiven av en mycket stor tidigkristen begravningsplats.Anders Lundberg Alvastra kungsgård, carport och hönshus Östergötlands Museum Rapport 2011:21 Här finns också ett av Östergötlands största och rikaste gravfält från den äldre järnåldern, den så kallade Smörkullen. Vid Vättern finns lämningar efter Sverkerskapellet, som var samtida med klostret.

Byggnader Egendomen omfattade fyra mantal kronosäteri Alvastra 1 mantal, Ålbäck 2 mantal och Uckleby 1 mantal. Vid gården fanns även en mindre kvarn vid Ålbäcken. Omkring år 1750 uppgavs Alvastra ha ett årligt utsäde på 56 tunnor, vilket omkring 1820 hade ökat till cirka 90 tunnor. Under 1800-talet uppgavs egendomens areal till omkring 350 tunnland, varav cirka 320 tunnland åker, 15 tunnland äng och 15 tunnland betesmark. Gården hade även tillgång till skog från kronoparken Omberg.

Fotnoter

Referenser Anders Lundberg Alvastra kungsgård, carport och hönshus Östergötlands Museum Rapport 2011:21. Arkeologisk utredning, etapp 1 & 2. Alvastra 5:1 Västra Tollstads socke, Ödeshögs kommun, Östergötlands län.

Externa länkar Alvastra kungsgård Alvastra kungsgård - Statens fastighetsverk

Kategori:Kungsgårdar i Sverige Kategori:Herrgårdar i Östergötland Kategori:Herrgårdar i Ödeshögs kommun Kategori:Militärboställen i Östergötland