Indriði G. Þorsteinsson, född 18 april 1926 i Gilhagi, Skagafjörður, död 3 september 2000, var en isländsk författare och journalist. Han arbetade som chaufför innan han blev journalist på Tíminn 1951. Han var anställd vid Alþýðublaðið 1959-62 och blev därefter chefredaktör för Tíminn fram till 1973. Han var återigen chefredaktör för Tíminn 1987-1991.
Till hans kändaste romaner hör Sjötíu og níu af stöðinni och Land og synir, som skildrar det isländska samhällets förändringar under 1900-talet. Båda romanerna har filmatiserats. Indriði nominerades till Nordiska rådets litteraturpris tre gånger: 1965 för Land og synir, 1969 för Þjófur í paradís och 1973 för Norðan við stríð. Han var far till journalisten Friðrik Indriðason och författaren Arnaldur Indriðason.
Utgivet
Romaner Sjötíu og níu af stöðinni (1955) Land og synir (1963) Þjófur í paradís (1967) Norðan við stríð (1971) Unglingsvetur (1979) Keimur af sumri (1987)
Novellsamlingar Sæluvika (1951) Þeir sem guðirnir elska (1957) Mannþing (1965) Vafurlogar (1984) Átján sögur úr álfheimum (1986)
Dikter Dagbók um veginn (1973, utökad och reviderad 1982)
Dramatik Húðir Svignaskarðs (1988)
Biografier och intervjuer Áfram veginn (1975) – om Stefan Islandi Samtöl við Jónas (1977) – om Jónas frá Hriflu Fimmtán gírar áfram (1981) – om upptäcktsresande Ævisaga Jóhannesar Sveinssonar Kjarval (1985) – om Jóhannes Sveinsson Kjarval Skýrt og skorinort (1989) – samtal med Sverrir Hermannsson Ævisaga Hermanns Jónassonar (två band, 1990 och 1992) – om Hermann Jónasson
Övrigt Bréf til Sólu (1983) – redaktör Þjóðhátíðin 1974 (1987)
Källor
Kategori:Isländska fackboksförfattare Kategori:Isländska författare under 1900-talet Kategori:Isländska journalister Kategori:Isländska novellförfattare Kategori:Isländska poeter Kategori:Isländska romanförfattare Kategori:Isländskspråkiga författare Kategori:Födda 1926 Kategori:Avlidna 2000 Kategori:Män