Codex Sangallensis 911 är beteckningen på den äldsta bevarade tyskspråkiga boken, från ungefär år 790, vilken finns i klosterbiblioteket St. Gallen i Schweiz. miniatyr|Ur Codex Sangallensis 911, s. 4.Abrogans första sida, med rubriken: Incipiunt closas ex uetere testamento (Här börjar glosorna från gamla testamentet)
Namnet Som handskrift (manuskript) i bokform, det vill säga kodex (eller codex), i Sankt Gallens klosterbiblioteks samling, har verket fått beteckningen Codex Sangallensis (plural: Codices Sangallenses) med individuellt registernummer, i detta fall 911, alltså Codex Sangalensis 911, ofta förkortat Cod. Sang. 911. Därutöver har det av forskare fått det mer beskrivande namnet Abrogans – Vocabularius (Keronis) et Alia.
Verkets innehåll Handskriften, i karolingisk minuskelstil, omfattar 323 sidor på 162 pergamentblad om ca 17 x 10½ cm. Det är en samlingsskrift innehållande: S. 4–289: Abrogans, en latinsk–fornhögtysk ordbok. Detta är den äldsta och mest utförliga av de bevarade Abrogans-avskrifterna, med nära 7 000 fornhögtyska ord. S. 292–319: Utdrag ur Gennadius av Marseille De ecclesiasticis dogmatibus (Liber ecclesiasticorum dogmatum). S. 320: Fader vår, den äldsta bevarade versionen på tyska (fornhögtyska). S. 321–322: Credo, den Apostoliska trosbekännelsen, den äldsta bevarade versionen på tyska. miniatyr|Cod. Sang. 911, s. 320.Fater unseer (Fader vår), den äldsta bevarade på tyska språket (fornhögtyska).
Tillkomst Man vet inte var handskriften gjordes; det var inte i Sankt Gallen, men sannolikt någonstans i språkområdets sydvästra del. Man bedömer att minst tre personer, kanske runt tjugo, varit delaktiga i skrivarbetet.
Vad gäller ålder, har det ett tag spekulerats om en tillkomst på 760-talet, men det verkar nu mest troligt att Codex Sangallensis 911 skrevs omkring år 790.
Referenser
Externa länkar Codices Electronici Sangallenses (CESG) – Digitalt stiftsbibliotek St. Gallen (de, en, fr, it)
Kategori:Tyskspråkig litteratur Kategori:Litteratur under medeltiden Kategori:Handskrifter