Gera är en medeltida utdöd svensk frälsesläkt, tidigast belagd i Östergötland i slutet av 1300-talet då Knut Nilsson (Gera) var häradshövding i Skärkinds härad. Knut kallade sig dock inte Gera. Namnet har upptagits efter släktens vapenbild, en spets nerifrån, vilken under 1500-talet tolkades som en kil (fsv: gere). Släkten blev 1561 friherrlig. Släktnamnet är tidigast känt från Wittenbergs universitets matrikel 1539 men användes inte bevisligen av någon i släkten i Sverige förrän 1562. Ätten dog ut på svärdssidan 1588 och på spinnsidan omkring 1612, innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt.
Vapen: En röd eller blå sköld med spets av guld eller silver nedifrån. Bred vid basen, på hjälmen en kvast av påfågelsfjädrar Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade svenska adelns ättartaflor (1875), av Bernhard Schlegel
Kända medlemmar av släkten är: Knut Nilsson (Gera), gift med Birgitta Magnusdotter, dotter till Magnus Johansson (Öjar Niklissons ätt) och Elin Lydersdotter. Karl Knutsson, riksråd, son till Knut Nilsson. Holger Karlsson, lagman i Närke och Östergötland. Jöran Holgersson, friherre. Karl Holgersson, lagman i Östergötland. Beata Karlsdotter Gera, avled något av åren 1611–1613 och med henne utdog släkten Gera.
Källor Äldre svenska frälsesläkter, vol II:1.
Noter
Kategori:Medeltida svenska ätter