Hilma af Klint (), född 26 oktober 1862 på Karlbergs slott i Solna församling i Stockholms län, död 21 oktober 1944 i Danderyd i Stockholms län, var en svensk målare, teosof och pionjär inom abstrakt måleri. What Was the First Abstract Artwork?, Abigail Cain, Artsy.net, 2017-03-31
af Klints esoteriska målningar kan sägas vara ”visuella representationer av komplexa filosofiska idéer och andliga begrepp”. af Klint är en av de konstnärer som först långt efter sin död uppmärksammats och fått erkännande.Andreas Nordström; Moderna storsatsar på Hilma af Klint, DN (2012-06-25).
Sviten Målningarna till templet, som Hilma af Klint skapade mellan 1906 och 1915, är sedan 2025 en del av Sveriges kulturkanon.
af Klints liv har filmatiserats i dokumentärfilmen Bortom det synliga (2019) och i dramafilmen Hilma (2022). Den senare regisserades av Lasse Hallström, och i filmen gestaltas af Klints person av Tora Hallström och Lena Olin.
Bakgrund
Familj och uppväxt Hilma af Klint föddes den 26 oktober 1862 på Karlbergs slott. Hon var dotter till kommendören Fredrik Victor af Klint och Andrietta Mathilda, född Sontag, samt sondotter till viceamiralen och sjökartografen Gustaf af Klint.Ne.se, Hilma af Klint, Nationalencyklopedien, läst 2011-09-28 Hon växte upp i en familj av sjöofficerare och kartografer, och tillhörde ätten af Klint. Hon tillbringade sommarmånaderna på gården Hanmora på Adelsö i Mälaren under sina barndomsår.
Hon visade tidigt upp konstnärliga talanger.
Utbildning 1880 börjar hon studera vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) och utbildar sig i porträttmåleri under Kerstin Cardon. Under perioden 1882–1887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm. I slutet på 1800-talet var det ovanligt för kvinnor i Sverige att utbilda sig på de högre utbildningarna. Konstakademien hade accepterat de första kvinnliga studenterna år 1849, och där öppnades den så kallade ”Fruntimmersavdelningen” för 18 kvinnliga elever år 1864.Kungliga Akademien för de fria konsterna
af Klint avslutade sina studier med goda betyg, och fick som stipendium tillgång till en ateljé i det så kallade ”Ateljébyggnaden”, som Kungl. Konstakademin ägde på Hamngatan 5, i korsningen mellan Hamngatan och Kungsträdgården.
Spiritism mini|af Klint i sin ateljé, ca 1895. År 1879 började af Klint vid 17 års ålder delta i spiritistiska seanser. Tre år senare (1882) drog hon sig dock ur rörelsen, eftersom hon bedömde att den inte var helt seriös. Hilma af Klints andliga sökande gjorde att hon sökte sig till ett flertal filosofiska riktningar. Hon gick med i det Teosofiska Samfundet 1905, och var enligt familjen tilltänkt som ordförande. Hilma af Klint deltog i teosofernas världskongress i Stockholm 1913. Under 1896–1897 var hon medlem i Edelweissförbundet.Rhodin, Hans, "Edelweissförbundets historia", magisteruppsats, Uppsala universitet, 1985
Tillsammans med fyra andra medlemmar gick hon ur Edelweissförbundet och bildade gruppen De Fem. Medlemmarna var Anna Cassel, Cornelia Cederberg, Mathilda Nilsson och Sigrid Hedman. Under perioden 1896–1907 träffades de för spiritistiska sammankomster över vilka de förde anteckningar i sammanlagt åtta böcker. De läste och studerade Nya Testamentet med påföljande seanser där Sigrid Hedman kanaliserade andar och gruppens medlemmar utförde olika övningar, exempelvis automatisk teckning. Det ingick i hennes andlighet att äta vegetariskt, studera teosofi och meditera. Denna tioårsperiod blev för Hilma af Klint en förberedelseperiod för hennes senare andligt baserade måleri, och resulterade i att hon under år 1906 målade sin första abstrakta serie med 26 målningar. År 1907 upplöstes gruppen De Fem, men Hilma af Klint samlade andra kvinnor runt sig vilka hjälpte henne med utförandet av de abstrakta tavlorna. Bland dessa känner vi idag till Anna Cassel, Gusten Andersson, frk Henström, Helene Westerberg, Inga Jehander, Alma Arnell, Lotten Rönquist, Sigrid Lancén och Thomasine Andersson.Martin, Hedvig "Hilma af Klint och De fem: Förberedelsetiden 1896-1907", masteruppsats, Södertörns högskola, 2018 Den senare var sjuksköterska åt Hilma af Klints sjuka mor, och de två kvinnorna kom att stå varandra mycket nära för resten av livet. Från och med 1906 ägnade sig Hilma af Klint åt esoteriskt måleri fram till sin bortgång 1944.
Steiner och teosofi 1917 tog Hilma af Klint sin nya ateljé på Munsö i bruk. Den uppfördes invid hennes sommarhus ”Furuheim” på Bona fideikommiss. 1918 flyttade Hilma af Klint till Furuheim med sin mor. Efter att modern avlidit 1920, flyttade Hilma af Klint till Helsingborg över vinterhalvåret. Hon delade nu våning med moderns sjuksköterska Thomasine Andersson. Hilma af Klint och Thomasine Andersson kom att bli oskiljaktiga vänner livet ut. De båda vistades årligen i Dornach i Schweiz mellan åren 1920 och 1930, där Hilma af Klint i de antroposofiska arkiven förgäves sökte svar på betydelsen av sina verk Målningar till Templet. miniatyr|Kommendör Victor af Klints familjegrav på Galärvarvskyrkogården i Stockholm. 4 personer är gravsatta: lillasyster Hermina som dog redan vid 10 års ålder 1880, fadern Victor 1898, modern Andrietta 1920 och Hilma 1944 (utan namninskription). Där träffade hon förmodligen åter Rudolf Steiner. Hilma af Klint och Rudolf Steiner hade mötts för första gången 1908, när han var på besök i Stockholm. Rudolf Steiner hade vid nästa besök i Stockholm 1910 besökt Hilma af Klint i hennes ateljé och fått se de första serierna av Målningarna till Templet. Noterbart är att huvuddelen av dessa målningar alltså målades drygt fem år innan antroposofin grundades. Rudolf Steiner (år 1908 fortfarande teosof) var dock icke förmögen att tolka målningarna, tvärtom ställde han sig tvivlande till hennes måleri och nämnde att ingen under de kommande 50 åren skulle komma att förstå dem.
Rudolf Steiner hade grundat det Antroposofiska Sällskapet 1913 i Stuttgart. Goetheanum i Dornach är alltsedan 1913 antroposofernas internationella högsäte. Där hade Rudolf Steiner under sju år redigerat Goethes färglära, vilken Hilma af Klint var mycket intresserad av.
I Hilma af Klints målningar under perioden 1906–1920 återfinns få impulser från Rudolf Steiner. Efter att hon studerat Goethes färglära, började Hilma af Klint från 1921 dock måla i ”flytande färger”, vilken därefter blev hennes måleriform livet ut. Hos många andra samtida konstnärer kan man dock tydligt urskilja impulser från Rudolf Steiner. Professorn i konstvetenskap Dan Karlholm menar att Hilma af Klint inte var en antroposofisk målare eller ens bara en abstrakt modernistisk konstnär. Enligt honom har hennes esoteriska bilder en egen särpräglad, snarast ultramodern, stil.Dan Karlhom (2013-02-27) Ingen modernist – men hon var ultramodern, Dagens Nyheter
Sista år 1935 flyttade Hilma af Klint och Thomasine Andersson till Lund, där Thomasine Andersson avled fem år senare. 1944 flyttade Hilma af Klint till sin kusin Hedvig af Klint som hade en villa i Djursholm utanför Stockholm. Hilma af Klint avled under hösten 1944 i sviterna av en trafikolycka.
Konstnärskap
Tidigt målande vänster|miniatyr|Anteckningsbok, 2–11 juli 1919. Efter avslutade studier fick hon tillgång till en ateljé i ”Ateljébyggnaden”, som hon delade med två andra konstnärer, Alma Arnell och Lotten Rönquist. Fastigheten var dåtidens kulturella centrum i Stockholm. I samma byggnad låg även Blanchs Café och Blanchs konstsalong, där striden stod mellan Kungl. Konstakademins konventionella konstsyn och Konstnärsförbundets franskinspirerade oppositionsrörelse.mini|Bokomslaget till Lille Lapp-Natti, tredje upplagan 1912. Hilma af Klint försörjde sig bland annat som porträtt- och landskapsmålare med verk utförda i olja eller akvarell. Hon höll flera utställningar, bland annat på Blanchs konstsalong och medverkade i Konst och industriutställningen i Norrköping 1906, Lundautställningen 1907, Föreningen Svenska Konstnärinnors utställning på Konstakademien 1911, Baltiska utställningen 1914, samt i flera av Konstföreningen för södra Sveriges utställningar.
1904 utkom Laura Fitinghoffs barnberättelse Lille Lapp-Natti och hans fostersystrar,Libris med tio illustrationer av Hilma af Klint.
Utveckling Efter tjugo år som en förhållandevis traditionell konstnär, började Hilma af Klint 1906 att arbeta med ett abstrakt och symboliskt formspråk utifrån inspiration från framför allt teosofin Theosophy and the Society in the Public Eye och rosenkreuzfilosofin och senare antroposofin. Hennes abstrakta måleri förebådade konstnärer som Vasilij Kandinskij, Piet Mondrian och Kazimir Malevitj. Liam Taft - Invisible art: rediscovering the work of Hilma af Klint National Student, 2017.04.19 Hon kom dock aldrig att ha någon kontakt med de etablerade abstrakta modernisterna på kontinenten.Iris Müller-Westermann, Hilma af Klint, Moderna museet, läst 2013-03-27
Hilma af Klints centrala verk är serien Målningarna till Templet, som hon skapade under åren 1906–1915. De består av 193 målningar, uppdelade i ett antal serier. Mellan november 1906 och april 1908 (18 månader) skapade hon de första 111 målningarna. Hon kallade denna form av skapande för ”mediumistiskt”. Hon beskrev att hon i detta skapande hade varit ledd av en andlig dimension och att hon enbart var ett medium:
Den främsta serien från den första perioden är De tio största, en serie gigantiska tavlor, ungefär 2,40 x 3,20 meter, som hon målade 1907. De representerar livets olika stadier, från barndomen till ålderdomen. Efter ett uppehåll mellan åren 1908–1912 tillkom ytterligare 82 målningar till verket. Från oktober 1914 till mars 1915 målade hon serien Svanen, som består av 24 mer eller mindre abstrakta målningar föreställande kampen mellan en vit och en svart svan.
Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler som kan tydas. Verken kan således ”avläsas”, som budskap från, eller som ”portaler” till, en annan dimension. Svanen representerar till exempel det översinnliga, och står för fullbordan inom den alkemiska traditionen. Duvan, en annan serie inom Målningarna till Templet, representerar den Den Helige Anden och kärleken. Återkommande motiv är snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling. Även färgvalet är symboliskt: blått representerar det ”kvinnliga”, och gult det ”manliga”. Mellan, eller runtomkring, dessa två färger förekommer ofta rosa eller rött, som står för sinnlig/andlig kärlek.
Från 1920 och framåt mini|Vete och malört, 1922. Efter 1915, när verket Målningarna till Templet var avslutat, uppvisar Hilma af Klints måleri en större tematisk variation. Från och med 1920 till 1941 målade hon främst i akvarell. Hon fortsatte måla abstrakt, men i mindre format än Målningarna till Templet. Hon målade bland annat en serie formstudier av de olika religionerna, samt avbildningar av fåglar, växter och mineraler på det esoteriska planet. I denna senare period av hennes liv kan man även avläsa en viss påverkan av antroposofiska konstnärsteorier i vissa av hennes akvareller. Hilma af Klint sökte själv förstå de mysterier hon upplevde att hon kommit i kontakt med genom sitt måleri. Idoga och seriösa försök till trots, kom hon dock aldrig till insikt. Hilma af Klint förde noggranna anteckningar om sina tankar, studier och frågeställningar hela livet igenom. Hennes antecknings- och skissböcker uppgår till 124 stycken, omfattande omkring 26 000 sidor.