Ulriksdals slott

Ulriksdals slott är ett kungligt slott som med byggnader och park ingår i Kungliga Nationalstadsparken vid Edsviken i Solna kommun, Stockholms län. Slottet uppfördes cirka 1638–1645 för Jakob De la Gardie med Hans Jacob Kristler som arkitekt och byggmästare. Det döptes ursprungligen till Jacobsdal (ej att förväxla med Villa Jacobsdal på slottsområdet) men fick senare sitt nuvarande namn efter Karl XI:s son Ulrik.

Den nuvarande exteriören gestaltades av Nicodemus Tessin den äldre under 1600-talet slut och fullbordades av Carl Hårleman under mitten av 1700-talet. En del av inredningarna av Fredrik Wilhelm Scholander, utförda i mitten på 1800-talet tillsammans med kung Karl XV, är bevarade och har av Nationalmuseum återställts med ursprunglig möblering. Från 1900-talet finns inredningar av arkitekt Sigge Cronstedt för Gustaf VI Adolf och drottning Louise med möbler av Carl Malmsten. Anläggningen disponeras idag av det svenska kungahuset.

Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Fastighetsverket. Ulriksdals slott är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne.RAÄ:s bebyggelseregister Förutom slottet finns flera byggnader, bland annat Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Ulriksdals slottskapell, Ulriksdals Wärdshus och Orangerimuseet, ett skulpturmuseum som är inrymt i slottets gamla orangeri. Sedan 1986 är slottet öppet för allmänheten juni–augusti med guidad visning.

Historia miniatyr|Slottet mellan 1860 och 1900. miniatyr|Slottet och parken ca 1870. miniatyr|Slottet och parken 2012. Jacobsdal anlades i en ödslig och bergig terräng intill Edsviken. Byggherre var Jakob De la Gardie och hans arkitekt och byggmästare var Hans Jacob Kristler från Strasbourg. Kristler arbetade vid samma tid med palatset Makalös i Stockholm, varifrån han hämtade arbetskraft till Jacobsdal. Huvudbyggnaden stod färdig 1644 och arbetena med flygelbyggnaderna avslutades troligen 1645. Slottet var uppfört i senrenässans och huvudbyggnaden bestod av två våningar och vindsvåning.Malmborg (1971), s. 261

Slottet blev snabbt ett populärt besöksmål för adel och kungligheter och gästades ofta av drottning Kristina. Hon uppskattade det så mycket att hon lät sin kröningsprocession 1650 utgå därifrån.Nationalmuseum

Slottet såldes 1669 till änkedrottningen Hedvig Eleonora. År 1684 skänkte hon det som faddergåva till sin sonson prins Ulrik efter vilken det erhöll namnet Ulriksdal. Efter hans död 1685 återgick det till Hedvig Eleonora och blev vid hennes död 1715 statens egendom.

Under Lovisa Ulrikas och Gustav III:s tid hölls lysande fester på slottet. Det beboddes av änkedrottning Sofia Magdalena som dog där 1813, och det stod därefter obebott fram till 1821. Mellan 1822 och 1849 använde Karl XIV Johan slottet som invalidinrättning för krigsveteraner från bland annat finska kriget “Enligt 1823 års riksdags beslut, är detta slott af Konungen anslaget till en Invalid-inrättning för ålderstigna och blesserade krigsmän.” (Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven 1828) och all värdefull inredning flyttades till andra lustslott. Som mest fanns samtidigt 82 invalider på Ulriksdal.Malmborg (1971), s. 282 Av de avlidna begravdes cirka 200 personer på Invalidkyrkogården som fortfarande ligger i sydöstra delen av slottsområdet.

Slottet förvandlades till ett museum av Karl XV och drottning Lovisa med antika möbler, porsliner och konstsamlingar av alla slag. Detta testamenterade kungen till staten och tillhör till större delen statens samlingar i Nationalmuseum. Efter hans död lämnades Ulriksdal länge åt sitt öde och bar en tid spår av förfall. Drottning Sofia uppehöll sig där vanligen vintertid och hade det enligt riksdagens beslut 1885 som änkesäte till sin död 1913.

Kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise Mountbatten disponerade slottet från 1923 och bodde där om vårarna resten av livet. Under finska vinterkriget inrättade kronprinsessan Louise ett barnhem på slottet för finska krigsbarn.

Slottet idag Sedan 1986 är slottet öppet med visningar juni–augusti. I de rum som visas presenterar Nationalmuseum delar av den stora donation från Karl XV som ingår i museets samlingar. Även inredningar utförda på 1920-talet och med möbler ritade av Carl Malmsten för Gustaf VI Adolfs och drottning Louises är öppna för besökarna. Dessutom används vissa av de tidigare bostadsrummen för att visa delar av Gustaf VI Adolfs samlingar av konst och konsthantverk. I den södra flygeln har Världsnaturfonden WWF sitt svenska huvudkontor.Informationstavla vid huvudingången TV-programmet Hela Sverige bakar spelas sedan 2023 in i slottsparken.

Slottsbyggnaden Slottsbyggnaden uppfördes cirka 1638–1645, men slottet genomgick redan tidigt flera påkostade ombyggnader. Hedvig Eleonora hade stora planer för Ulriksdals slott och lät Nicodemus Tessin d.ä. utarbeta diverse skisser och förslag eftersom slottets renässanskaraktär inte längre motsvarade tidens smak. Men penningbrist stoppade projektet och bara mindre ombyggnader genomfördes.Malmborg (1971), s. 269 För utsmyckningen av slottet anlitades en stab av skickliga hantverkare som även var sysselsatta med arbeten vid Drottningholms slott. Bland dem fanns stuckatören Carlo Carove, förgyllaren Magnus Medelwijk och hovmålaren Hans Georg Müller.Malmborg (1971), s. 271

År 1728 återupptogs byggprocessen under Carl Hårlemans ledning. Hårleman förverkligade bland annat ett av de allra första brutna mansardtaken i Sverige. I mitten av 1700-talet disponerades slottet av kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika. Lovisa Ulrika inrättade i det gamla beridarehuset sin första teater, idag kallad Confidencen.

600px|center|miniatyr|Ulriksdals slott, planritningar

Slottets nuvarande yttre härrör från 1700-talets mitt. Men dess inre har förändrats vid flera tillfällen. I synnerhet efter invalidtiden var rummen mycket slitna. Under Karl XV:s tid på slottet nyinreddes stora delar av slottet i en historieromantisk stil med hjälp av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Han gestaltade bland annat "Riddarsalen", slottets största rum, där han prydde den stora öppna spisen med en riddarrustning. Han lade även fram förslag till nygestaltning av fasaderna men det kom inte till utförande.Malmborg (1971), s. 283 Karl XV hade en stor konstsamling som troligen var den största enskilda i Sverige. Kungen, själv målare, hade köpt en omfattande samling målningar av främst samtida nordiska konstnärer. I ett särskilt rum fanns kungens samling av fajanser.Malmborg (1971), s. 294

Under Karl XV:s tid tillkom även Ulriksdals slottskapell (1864–1865) och Ulriksdals Wärdshus (1868) samt, längst i söder, Väntorp. Stället innehades efter 1866 av skådespelerskan Hanna Styrell, älskarinna till Karl XV, och mellan 1965 och 1983 hade skulptören Eric Grate sin bostad och ateljé här.Byggnaderna i Nationalstadsparken, Solnadelen, sid. 35.

Historiska exteriörbilder

Historiska interiörbilder

Ändringar på 1900-talet miniatyr|Stora salongen på 1960-talet. Till slottets särart hör något så ovanligt som en sentida kunglig inredning. Carl Malmsten iordningställde bland annat den gamla Riddarsalen till vardagsrum för kronprins Gustaf VI Adolf i början av 1920-talet. Riddarsalens innertak återställdes med grova bjälkar, en enklare öppen spis installerades och väggarna ströks vita. Rummet, som även kallas Stora salongen, inreddes med möbler som i huvudsak var en gåva av 8 000 stockholmare till kronprinsens bröllop 1923. De nygiftas önskan var att interiören skulle ge en representativ bild av svensk, speciellt stockholmsk, konstslöjd från 1900-talets början.malmborg (1971), s. 303 Ulriksdals slott har i hög grad kommit att förknippas med dem. Deras namnchiffer GAL pryder grinden till slottsparken.

Vapenbilderna på slottsfasaden är endast fragmentariskt beskrivna i äldre och modern litteratur. Det rör sig om vapnet ovanför portalen mot borggården samt vapnet i de triangulära gavelfälten på huvudbyggnadens väst- och östsida. Vapenbilderna berättar bland annat historien om Karl XV som slottsherre på Ulriksdal, först som kronprins och sedan som kung.

Bilder, slottsbyggnad

Bilder, detaljer

Övriga slottsbyggnader i urval Slottskapellet

Det nuvarande Ulriksdals slottskapell uppfördes i början av 1860-talet på initiativ av Karl XV, som då bebodde slottet. Invigningen ägde rum på Lovisadagen den 25 augusti 1865. Kapellet ritades av kungens vän, arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander, som även ansvarade för Karl XV:s nyinredningar av slottet. Ulriksdals slottskapell är idag en av Sveriges mest eftertraktade vigselkyrkor.

Orangerimuseet

Det första orangeriet på Ulriksdal byggdes 1662–1664 efter Jean de la Vallées ritningar. Då odlades bland annat pomeranser, citroner och apelsiner i huset. Sommartid flyttades växterna ut i slottsparken. I början av 1700-talet uppfördes det nuvarande orangeriet; arkitekt var Nicodemus Tessin d.y.. Byggnaden uppfördes i sten istället för trä, vilket var ovanligt för tiden. Åren 1987–91 restaurerades och ombyggdes orangeriet för att man här skulle kunna öppna ett skulpturmuseum. De ursprungliga orangerigallerierna är sedan 1988 ett museum där Nationalmuseums samlingar av svensk bildhuggarkonst från 1700-talets början till 1900-talet visas. Bland verken finns arbeten av Tobias Sergel, Bengt Erland Fogelberg, Johan Niklas Byström och Christian Eriksson.Kungahuset om Orangerimuseet

Museet för drottning Kristinas kröningsekipage

Museet för drottning Kristinas kröningsekipage är ett museum i stallbyggnaden på Ulriksdals slottsområde. Museet visar bland annat den rekonstruerade kröningskarossen från drottning Kristinas kröning den 20 oktober 1650 med dess originaltextilier. Kröningståget utgick från Ulriksdal på sin väg till Storkyrkan i Stockholm. Vagnen ingår i Livrustkammarens samlingar. Stallet med kröningsvagnen är öppet några veckor varje sommar samt när som helst vid bokade gruppbesök.Kungahuset om Museet för drottning Kristinas kröningsekipage.

Ulriksdals slottsteater Confidencen

Vid Ulriksdal ligger också Sveriges äldsta bevarade teater Ulriksdals slottsteater eller Confidencen, som är en juvel bland teatrar. Den inreddes på initiativ av drottning Lovisa Ulrika och invigdes 1753. Teatern användes även av Gustav III och Carl Michael Bellman, och på 1980-talet återupptäcktes den av operasångerskan Kjerstin Dellert. I samband med en omfattande renovering 1994–1997 genom Peter von Knorrings arkitektkontor har den unika Confidencematsalen återuppstått; det är spegelsalen med det magiska bordet, som gett namn åt teaterbyggnaden på Ulriksdal. Rekonstruktionen byggde på arkeologiska undersökningar och på arkivuppgifter om utförandet på 1700-talet samt jämförande studier av Kina slotts Confidencemaskineri och av andra liknande anläggningar i Europa.Von Knorring arkitektkontor om restaureringen av Confidencematsalen. Under sommarsäsongen visas opera och balett och ges konserter. Teatern ingår i det nordiska avsnittet av Europavägen historiska teatrar.Den nordiska rutten för historiska teatrar. Sommartid ges visningar av interiörerna.

Ulriksdals Wärdshus

Mittemot Confidencen finns Ulriksdals Wärdshus, en träbyggnad med mycket snickarglädje. Den ersatte ett äldre värdshus från 1740-talet, dagens villa Ottilielund. Värdshusföreståndare A.G. Carlsson hemställde år 1867 till Ståthållarämbetet och kung Karl XV att få uppföra en ny byggnad där. Idag (2020) är värdshuset en del av Svenska Brasserier som även driver bland annat restaurangerna Sturehof och Riche.Ulriksdals Värdshus.

Slottsköket