thumb|Man utanför Åre gamla kyrka håller upp en kollekthåv och en kyrkstöt. thumb|Toppen på en kyrkstöt, från Lye kyrka.
Kyrkstöt eller kyrkostöt är en benämning som har flera betydelser: den person under en gudstjänst, som hade till uppgift att med en lång käpp stöta på (väcka) den församlingsbo, som råkat somna under gudstjänsten; alternativ stöta den i golvet för att väcka med buller och skrammel. den käpp, varmed väckningen utfördes. Den skulle vara lång nog att från gången nå även den person som satt längst in på bänken. Det innebär åtskilliga meter i en stor kyrka ("3 alnar"), stundom försedd med skramlande ringar o.d. kyrkstöt kan även en "obekväm person" kallas i nedsättande bemärkelse.
Kyrkstötskäppen var en av kyrkans inventarier, och bevarade sådana har antikvärde och är K-klassade.
Historiska belägg I Danmark infördes kyrkstöten av Kristian IV 1644. Kungen beordrade då biskoparna att:
Ordet är belagt i svenskan sedan 1697, då som kyrkostöt.
År 1756 beskrev Anders Tidström hur en man i Lunds domkyrka gick omkring i kyrkan med en lång stång i vars ände hängde en liten klocka. Med denna ringde han för att väcka den som somnat.
Litteratur
Källor elektronisk resurs
Se även Kyrkotukt Bredareds kyrka, som besitter en märkligt modifierad kyrkstöt
Kategori:Kyrklig interiör Kategori:Liturgiska redskap