Kala Lagaw Ya (ett flertal alternativa namn, se nedan) är ett språk som talas på flera västra och centrala öar i Torressundöarna i Queensland, Australien. Det har det högsta antalet talare av något australiskt språk med mellan 3000 och 4000 talare.
Namn Språket kallas för andra namn förutom Kala Lagaw Ya, varav de flesta praktiskt taget är namn på dialekter:
Kalaw Kawaw Ya, Kalau Kawau Ya, Lagaw Ya, Kala Lagaw Langgus, Kala Lagau Langgus, Kalaw Lagaw Ya, Langus, Kawalgaw Ya, Kowrareg, Kulkalgau Ya, Mabuiag (namnet på öarna där det talas), Westen eller West Torres eller western Torres Strait, till skillnad från Isten eller East Torres, vilket är ett Meriam språk, Yagar Yagar. När talare kommunicerar med varandra brukar de referera till språket som Langgus eller Ngalpan Ya 'Eget talsätt'.
thumb|400px|Torressundöarna Geografisk indelning Kala Lagaw Ya talas på alla Torres sunds västra och centrala öar, mellan Papua Nya Guinea och Australiens fastland, dock har det nu på vissa öar ersatts av Broken (Torres Strait Creole English). Före kolonisering under 1870- och 1880-talen talades språket på alla de centrala och västra öarna och var ett stort lingua franca i området mellan Australien och Papua.
Andra språk som talas på Torressundöarna är Meriamspråket (kallas också för East Torres) och Torressundskreol.
Klassificering Kala Lagaw Ya anses vanligtvis vara ett australiskt språk inom den pama-nyunganska språkgruppen. Däremot anser vissa att det är ett papuanskt språk med australiskt substratum. Dock är deras resonemang otydligt. Mitchell 1995 har framställt bevis på att det är ett blandat språk med både australisk och papuansk bakgrund och med ett austronesiskt överdrag. Emellertid är de grundläggande egenskaperna australiska.
Dialekter Det finns fyra huvuddialekter, av vilka är två troligen är nära att bli utrotade. Inom dialekterna finns en eller två underdialekter. Det genomsnittliga procentet av ömsesidig förståelse mellan dialekterna ligger på cirka 97 %.
Norra dialekten: Kalau Kawau Ya - Saibai (Saibai-by och Aith), Dauan, Boigu (också Bamaga/Seisia på Kap Yorkhalvön)
Västra dialekten : Kala Lagaw Ya - Mabuiag och Badhu
Östra dialekten (Den centrala ödialekten) : Kulkalgau Ya - Nagi, Yama, Waraber, Puruma, Masig
Södra dialekten (Sydvästra öarna) : Kawalgau Ya [Kauraregau Ya] - Muralag, Koeriri samt övriga öar inom Torsdagsögruppen, Mua.
Den södra dialekten delar vissa egenskaper med den norra dialekten som uppvisar nära släktskap och Muralags muntligt överförda historia vil
kolet speglas i och att ättlingarna till Kowraregfolket (Hiamo) ursprungligen kom från Dharu (Daru ligger i nordöstra Torres sund).
Pronomen Nedan finns en jämförelse mellan Kala Lagaw Yas pronomen och de som har rekonstruerats för Proto-Pama-Nyunganska, såväl som Meriams och Gizras pronomen (ett språk som talas i Papua Nya Guinea), från Evans (2005). Proto-Pama-Nyungan Kala Lagaw Ya Kulkalgau Ya Kawalgau Ya Kalau Kawau Ya Meriam Gizra jag ngayi (erg. ngaylu) ngay (erg. ngath[a], ack. ngœna) ngay (erg. ngath[a], ack. ngœna) ngay (erg. ngath[u], ack. ngœna) ngay (erg. ngath[a], ack. ngœna) ka ka du och jag ngali ngœba [ngaba] ngœba [ngaba] ngœba [ngaba] ngœba [ngaba] vi (inkl. du) ngana ngalpa [stem: ngalpuni-] ngalpa [stem: ngalpuni-] ngalpa [stem: ngalpani-] ngalpa [stem: ngalpani-] mi mi vi två (inte du) ngana(pulV) ngalbay [stem: ngalbayni-] ngalbai [stem: ngalbaini-] ngalbay/ngalbe [stem: ngalbaini-/ngalbeni-] ngalbe [stem: ngalbeni-] vi (inte du) ngana ngœy (stem ngœlmu-] ngœi (stem ngœlmu-] ngœyi (stem ngœymu-] ngœi (stem ngœimu-] ki ki du nyina ni (erg. nidh(a) , ack. nin(a) ni (erg. nidh(a) , ack. nin(a) ngi (erg. ngidh(u) , ack. ngin(a) ngi (erg. ngidh(a) , ack. ngin(a) ma ma ni två NHumpalV nipel [stem: nipeni-] nipel [stem: nipeni-] ngipel [stem: ngipeni-] ngipel [stem: ngipeni-] ni NHurra nitha [stem: nithamuni-] nitha [stem: nithamuni-] ngitha [stem: ngithamuni-] ngitha [stem: ngithamuni-] wa e (?) han NHu- nuy, erg. nuydh[a], ack. nuyn[a] nui, erg. nuidh[a], ack. nuin[a] nui, erg. nuidh[u], ack. nuin[a] nui, erg. nuidh[a], ack. nuin[a] e wa (?) hon NHan- na, erg.nadh(a), ack. nan(a) na, erg.nadh(a), ack. nan(a) na, erg.nadh(u), ack. nan(a) na, erg.nadh(a), ack. nan(a) de två pula palay [stem: palamuni-] palai [stem: palamuni-] pale [stem: palamuni-] palai [stem: palamuni-], Boigu pale [stem: palemuni-] de THana thana [stem: thanamuni-] thana [stem: thanamuni-] thana [stem: thanamuni-] thana [stem: thanamuni-] wi i vem ngaany nga, erg. ngadh(a), ack. ngan(a) nga, erg. ngadh(a), ack. ngan(a) nga, erg. ngadh(u), ack. ngan(a) nga, erg. ngadh(a), ack. ngan(a) nale ? vad ------ mi-, erg. midhikidh/midh(a)/ midhuy, ack. min(a) mi-, erg. midhikidh/midh(a), ack. min(a) mi-, erg. midhadh(u)/midh(u), ack. min(a) mi-, erg. midh(a), ack. min(a) na-/nalu ? var ------ midhilaga/milaga milaga unaga/wœnaga/naga ngalaga na- ?
Fonologi Kala Lagaw Ya är det enda australiska språk som innehar de alveolara frikativorna /s/ tonlös alveolar frikativa och /z/ tonande alveolar frikativa. Emellertid har dessa också allofonerna /tʃ/ och /dʒ/. De senare nämnda är allofoner, då /s/ och /z/ förekommer i alla lägen, men /tʃ/ och /dʒ/ inte förekommer i ordslut. Språket är dessutom ett av få australiska språk med endast ett rhotiskt fonem, ett L och ett N. Den tidigaste nedtecknade dialekten, Kawalgaw Ya (Kowrareg), hade däremot två rhotiska fonem som förekom vanligtvis som /j/, /w/ och noll i de andra dialekterna och sällan som /r/. Alla granndialekter bibehåller /r/ i besläktade ord, som i till exempel:
"sayima" outrigger - Gamla Kawalgaw "sarima", Kiwai "harima" och Gudang "charima".
Konsonanter: Labial Velar Alveo-palatal konsonant|Alveo-palatal Dental Alveolar Frikativa Tonlös Tonande Nasal rhotic alveolar tap Lateral flap Approximant
Morfologi Vad gäller morfologi ligger språket någonstans på kontinuumet mellan att vara ett agglutinerande och flekterande. Verb kan ha över 100 olika former för aspekt, tempus, diates, modus och numerus medan substantiv har de följande kasus: nominativ, ackusativ, instrumentalis, dativ, ablativ, specifikt lokativ, ospecifikt lokativ och globalt lokativ. Nominativa substantiv har också de följande avledda formerna: nekande, similativ, 'HA'-form (vilken också bildar pluralformen i nominativ- och ackusativsubstantivformer. ) samt resultativ. Alla stammar slutar med vokaler eller halvvokaler förutom ett fåtal enstaviga ord som slutar med -r eller -l.
Det finns två substantivklasser; Common Nominals (allmänna substantiv, demonstrativa, rums-, tids- med flera adverb) och Proper Nominals (egennamn, pronomen, släktskapsord). Den största skillnaden mellan de två klasserna är semantisk - Proper Nominals har pronominella egenskaper och, i fråga om deklination, i lokativen. Proper Nominals skiljer inte mellan de tre lokativa kasusen.
Vanliga nominalböjningar (Kalau Kawau Ya dialekten)
Kasus/Suffix Hoe/Adze Plats/Hem Kniv Vatten Mitten Här nom. pábu laag gi wœœr dhadh (endast sammanställningar) in (mas.), ina (fem), ipal (dualis), itha (pluralis) ack. pábu laag gi wœœr dhadh (endast sammanställningar) in (mas.), ina (fem), ipal (dualis), itha (pluralis) inst. pabun lagan ginu/gín wœrnu/wœran dhadhan kedha; in (mas.), ina (fem), ipal (dualis), itha (pluralis) gen. pabu lagau gingu wœrngu dhadhau kœu dat. pabupa lagapa gipa wœrpa dhadhapa kœpa abl. pabungu lagangu gingu wœrngu dhadhaz kœzi sp.lok. pabunu laganu gilai/ginu wœrai/wœrnu dhadhal in (mas.), ina (fem), ipal (dualis), itha (plural) n-sp-lok pabuya lagaya giya wœriya dhadhaya inuki (mas.), inaki (fem), ipalki (dualis), ithaki (plural) gl-lok. pabuyab lagayab giyab wœrab dhadhayab kaiki HA/Plural pabul(ai) lagal(ai) gilai wœrai dhadhal(ai) (endast sammanställningar) ------- priv. pabugi lagagi gigi wœrgi dhadhagi (endast sammanställningar) ------- sim. pabudh(a) lagadh(a) gidha wœrdha/wœradh dhadhadh(a) kedha res. pabuzi lagazi gizi wœrzi dhadhazi (compounds only) -------
Personliga pronomen : Singularis
Kasus/Suffix jag/mig du/dig han/den hon/den vem vad nom. ngai ngi nui na nga mi- (miai, miza) ack. ngœna ngin nuin nan ngan mi- (miai, miza); min inst. ngath ngidh nuidh nadh ngadh midh (miaidu, mizœpun) gen. ngau (mas.), ngœzu (fem.) nginu nungu nanu ngœnu mingu (miaingu, mizœngu) dat. ngayapa ngibepa nubepa nabepa ngabepa mipa (miaipa, mizœpa) abl. ngaungu(z) (mas.), ngœzungu(z) (fem.) nginungu(z) nungungu(z) nanungu(z) ngœnungu(z) mingu(zi) (miaingu, mizœngu) sp.lok. ngaibiya ngibiya nubiya nabiya ngabiya miaide/miainu, mizœpunu n-sp-lok ngaibiya ngibiya nubiya nabiya ngabiya miaiya, mizœpuya gl-lok. ngaibiya ngibiya nubiya nabiya ngabiya miaiyab, mizœpuyab HA/Pluralis ---------- ---------- ---------- ---------- ---------- miaidel, mizœpul priv. ngaugi (mas.), ngœzugi (fem.) nginugi nungugi nanugi ngœnugi miaigi, mizœgi sim. ngaudh (mas.), ngœzudh (fem.) nginudh nungudh nanudh ngœnudh midh (miaidh, mizœpudh) res. ---------- ---------- ---------- ---------- ---------- miaizi, mizœzi
Personliga pronomen : Dualis
Kasus/Suffix vi två du och jag ni två de två vem-två nom-ack-inst ngalbe ngœba ngipel palai (Boigu pale) ngawal gen. ngalben ngœban ngipen palamun (Boigu palemun) (som i singularis) dat. ngalbelpa ngœbalpa ngipelpa palamulpa (Boigu palemulpa) (som i singularis) abl. ngalbelngu ngœbalngu ngipelngu palamulngu (Boigu palemulngu) (som i singularis) lok. ngalbeniya ngœbaniya ngipeniya palamuniya (Boigu palemuniya) (som i singularis) sim. ngalbedh ngœbadh ngipedh palamudh (Boigu palemudh) (som i singularis)
Personliga pronomen : Pluralis
Kasus/Suffix vi (inte du/ni) vi (ink. du) ni de vem nom-ack-inst ngœi ngalpa ngitha thana ngaya gen. ngœimun ngalpan ngithamun thanamun (som i singularis) dat. ngœimulpa ngalpalpa ngithamulpa thanamulpa (som i singularis) abl. ngœimulngu ngalpalngu ngithamulngu thanamulngu (som i singularis) lok. ngœimuniya ngalpaniya ngithamuniya thanamuniya (som i singularis) sim. ngœimudh ngalpadh ngithamudh thanamudh (som i singularis)
Personliga namn och släktskapsbegrepp (Släktskapsbegrepp motsvarar sådana svenska släktskapsbegrepp som pappa och mamma, medan icke-släktskapsbegrepp motsvarar pappa och mamma; de senare två behandlas som allmänna substantiv i språket)
Kasus/Suffix Tom (mas.) Anai (fem.) Pappa/Onkel Ama Mamma/Tant nom-inst Tom Anai Báb Ama ack-gen. Toman Anaina Baban Amana dat. Tomalpa Anailpa Babalpa Amalpa abl. Tomalngu Anailngu Babalngu Amalngu lok. Tomaniya Anainiya Babaniya Amaniya HA/pluralis ----------- ----------- babal amal priv. ----------- ----------- babagi amagi sim. Tomadh Anaidh babadh amadh res. ----------- ----------- babazi amazi
Ortografi Det finns ingen reglerad standard stavning och tre lite olika ortografier används (som ofta blandas ihop).
Det finns tre olika skriftsystem som används på språket:
Loyalty Islands missionaries (grundat under 1870-talet): a, b, d, e, g, i, j, k, l, m, n, ng, o, ö, p, r, s, t, u, z, ibland också th, dh, dth, oe, ë, w, y, j, och ibland dubbelvokaler för att visa längd. Detta skriftsystem är starkt inspirerat av det som används på drehu språket.
Klokheid och Bani (grundade under 1970- och 80-talen) : a, aa, b, d, dh, e, ee, g, i, ii, k, l, m, n, ng, o, oo, oe, ooe, p, r, s, t, th, u, uu, w, y, z
Saibai, Boigu, Dauan elever (grundat under 1970- och 80-talen) : a, b, d, dh, e, g, i, k, l, m, n, ng, o, oe, p, r, s, t, th, u, w, y, z (vokallängden representeras inte i detta system).
Inte bara använder folk dessa tre något olika skriftsystem utan dessutom skriver ord mer eller mindre som de uttalas. På grund av detta stavas ord ofta på olika sätt, som till exempel sena/sina det där, där, kothai/kothay/kothei/kothey/kothe bakhuvud. Variation av detta slag beror på ålder, släkt, ö samt andra faktorer som till exempel poetiskt tal. Ibland kan det vara svårt att avgöra vilken stavning är korrekt - olika människor har olika åsikter (och har ibland mycket starka åsikter).