Unionens regelverk (), tidigare gemenskapens regelverk (), är ett regelverk av fördrag, rättsakter och andra rättskällor som Europeiska unionen och dess rättsordning – unionsrätten – bygger på och som varje anslutande land måste godta fullt ut för att bli medlem i unionen. Till skillnad från de flesta internationella avtal och överenskommelser skapar regelverket inte enbart skyldigheter mellan medlemsstaterna, utan ger i vissa fall även upphov till individuella rättigheter och skyldigheter. Om en medlemsstat bryter mot regelverket kan Europeiska kommissionen eller en annan medlemsstat väcka talan om fördragsbrott vid EU-domstolen.
Vid medlemskapsförhandlingar delas unionens regelverk in i olika kapitel. Varje anslutande land måste införliva hela unionens regelverk i sin nationella lagstiftning, i den mån det är nödvändigt för att genomföra regelverket på nationell nivå. Regelverket är i regel en icke-förhandlingsbar fråga. Förhandlingarna handlar istället om hur regelverket ska införlivas och genomföras av det anslutande landet.
”Unionens regelverk” infördes som begrepp och ersatte det tidigare begreppet ”gemenskapens regelverk” i samband med att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 och avskaffade den tidigare pelarstrukturen.
Struktur och omfattning Unionens regelverk består av följande delar: Primärrätten Grundfördragen (fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen) enligt den lydelse de har efter ändringar och tillägg, inklusive de protokoll som är fogade till dem Stadgan om de grundläggande rättigheterna Anslutningsfördragen, inklusive de protokoll som är fogade till dem Rättsakter, internationella avtal och interinstitutionella avtal Rättsakter antagna av unionens institutioner, organ och byråer med fördragen som rättslig grund Internationella avtal där Europeiska unionen är avtalspart: Avtal mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och tredjeländer eller internationella organisationer, å andra sidan Avtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och tredjeländer eller internationella organisationer, å andra sidan Interinstitutionella avtal mellan unionens institutioner Kompletterande lagstiftning Beslut och avtal som medlemsstaternas stats- eller regeringschefer har fattat eller ingått vid sammanträden i Europeiska rådet Beslut och avtal som företrädarna för medlemsstaternas regeringar har fattat eller ingått vid sammanträden i Europeiska unionens råd Förklaringar, resolutioner och andra ståndpunkter antagna av Europeiska rådet eller Europeiska unionens råd Förklaringar, resolutioner och andra ståndpunkter som medlemsstaterna efter gemensam överenskommelse har antagit rörande unionen Konventioner och tillhörande protokoll som har samband med unionsrätten, däribland K.3-konventionerna och de konventioner som avses i artikel 220 i det ursprungliga Romfördraget Subsidiärrätten Rättspraxis som utvecklats av EU-domstolen
Rättsakter som antagits inom ramen för ett fördjupat samarbete utgör inte en integrerad del av unionens regelverk, utan ett eget regelverk inom unionsrätten (), och behöver således inte godtas fullt ut av nya medlemsstater. Detta gäller dock inte Schengenregelverket, som utgör en integrerad del av unionens regelverk sedan dess införlivande genom Amsterdamfördraget den 1 maj 1999.
Kapitelindelning Unionens regelverk delas in i följande 35 olika kapitel vid medlemskapsförhandlingar:
<li> Fri rörlighet för varor <li> Fri rörlighet för arbetstagare <li> Etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster <li> Fri rörlighet för kapital <li> Offentlig upphandling <li> Bolagsrätt <li> Lagstiftning om immateriella rättigheter <li> Konkurrensregler <li> Finansiella tjänster <li> Informationssamhället och media <li> Jordbruk och landsbygdsutveckling <li> Livsmedelssäkerhet, veterinära och fytosanitära frågor <li> Fiskeri <li> Transportpolitik <li> Energi <li> Beskattning <li> Ekonomisk och monetär politik <li> Statistik <li> Socialpolitik och sysselsättning <li> Företags- och industripolitik <li> Transeuropeiska nät <li> Regionalpolitik och samordning av strukturinstrument <li> Rättsväsen och grundläggande rättigheter <li> Frihet, säkerhet och rättvisa <li> Vetenskap och forskning <li> Utbildning och kultur <li> Miljö <li> Konsument- och hälsoskydd <li> Tullunion <li> Yttre förbindelser <li> Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik <li> Finansiell kontroll <li> Finansiella bestämmelser och budgetbestämmelser <li> Institutionella bestämmelser <li> Övriga frågor
Se även Europeisk unionsrätt Europeiska unionens befogenhetsområden Rättsakt Schengenregelverket
Referenser
Kategori:Europeisk unionsrätt