miniatyr|Röntgenundersökning av hand, med automatisk beräkning av skelettålder genom mjukvara. En medicinsk åldersbedömning handlar om att bedöma en individs ålder kronologiskt eller utifrån specifika åldersgränser. Medicinsk åldersbedömning används bland annat inom idrott, för adopterade barn, i brottmål och för barn utan vårdnadshavare (BUV, "ensamkommande").
Det finns ingen internationellt erkänd metod för medicinsk åldersbedömning. De metoder som används grundar sig på röntgen- och magnetkameraundersökningar (MR) av olika leder, röntgenundersökning av visdomständer, fysisk läkarundersökning och psykosocial bedömning av läkare eller specialutbildad personal. Det gemensamma för metoderna är deras osäkerhet när det gäller att bestämma kronologisk ålder.
Ensamkommande barn och ungdomar enligt FN och EU
FN Enligt FN:s barnkonvention är personer under 18 år att betrakta som barn, och därmed berättigade till särskilda åtgärder och omsorg i samhället. Det kan gälla tillgång till hälso- och sjukvård, god man eller annan vårdnadshavare, skolgång liksom nedsättning av straffsats vid kriminalitet.
Ensamkommande barn är barn utan vårdnadshavare (BUV) som söker eller fått asyl.
UNHCR har fått FN:s mandat att hantera flyktingfrågor. I ett domstolsärende från Litauens överdomstol 2014 betonar man att principen om barnets bästa även gäller asylsökande barn. Åldersbedömning ska enbart användas när uppgiven ålder ifrågasätts. Även en medicinsk åldersbedömning utgör endast en uppskattning av åldern då felmarginalen är stor. Åldersbedömning får aldrig användas rutinmässigt. Detta är speciellt viktigt då medicinska metoder används.
UNCRC, FN:s kommitté för barnens rättigheter, fastställde i en dom 2019 att den som uppger sig vara minderårig ska behandlas som ett barn tills åldersbedömning är genomförd.
Europeiska institutioner UNHCR:s principer är inbakade i Europeiska kommissionens direktiv om asylprocedurer.
Europeiska unionens asylbyrå (EASO) har gett ut anvisningar. Åldersbedömningar får inte användas för att definiera 14-årsgränsen för fingeravtryck. Tvivelsmålets fördel ska användas generöst. Åldersbedömning ska bara användas när det finns starka och dokumenterade tvivel huruvida det är ett barn eller ej. I första hand ska tillgängliga bevis granskas. Därefter används icke-medicinska som intervju och psykologisk bedömning. Icke-radiologisk medicinsk teknik (MR) kommer före röntgenmetoder . En multidisciplinär och holistisk process rekommenderas. Angivandet av felmarginaler är viktigt, och felmarginalens lägsta ålder är den ålder som ska gälla.
Europarådet har konstaterar i en rapport att politik, procedurer och praxis i medlemsstaterna är fragmentiserat och kan ha sin grund snarare i statens intresse än i barnets. En åldersbedömning ska bara göras om det är i barnets intresse. Vikten av att inte bedöma barn som vuxna betonas. Unga vuxna ska få det stöd de behöver.
Ensamkommande barn och ungdomar i Sverige Asylsökande När en person söker asyl i Sverige och uppger en ålder under 18 år men saknar dokument som styrker personens ålder görs en åldersbedömning av Migrationsverkets handläggare. Det har riktats stark kritik mot de metoder som används för att bedöma en individs ålder. Våren 2017 började Rättsmedicinalverket (RMV) använda en ny metod med MR-undersökning av knäleden och röntgen av visdomständerna. Efter omfattande kritik, bland annat grundad på nya studier, har regeringen 2019 beslutat att tillsätta en oberoende granskningskommission.
Svensk lagstiftning använder kronologisk ålder, inte personens mognad, för att skilja mellan barn och vuxen. Myndighetsåldern i Sverige är 18 år. Detta gäller även asylsökande.
Asylsökande under 18 år, utan vårdnadshavare, har vissa rättigheter under asylprocessen, t.ex. rätt till god man, skolgång och boende med stöd. Asylansökningar från ensamkommande barn ska prövas i det land barnet befinner sig och inte i det land barnet först kom till (Dublinförordningen).
Att en asylsökande gjort sin underårighet sannolik innebär, i motsats till vad som gäller för födelsetiden, inte alltid att hon eller han även gjort sin födelsetid sannolik, men prövningen ska ske med beaktande av den särreglering som gäller för barn, en barnkonsekvensanalys ska genomföras och barnspecifik landinformation ska beaktas. Underårighet kan också vara direkt kopplat till skyddsskälen. Att underårigheten gjorts sannolik är då också en förutsättning för att uppehållstillstånd på grund av barnspecifika skyddsskäl ska kunna beviljas. Den som bedöms vara underårig måste vid utvisning ha ett "ordnat mottagande", dvs. någon släkting som möter, bokad plats på barnhem eller liknande. Det är Migrationsverkets skyldighet att kontrollera att ett ordnat mottagande finns.
I april 2016 aviserade Migrationsverket en ny praxis som innebar att ensamkommande barn över ca 15 år som inte kan bevisa ett personligt skyddsbehov men som saknar ordnat mottagande i hemlandet skulle få tidsbegränsade tillstånd till 18-årsdagen istället för permanenta tillstånd. Principen utvecklades i ett rättsligt ställningstagande juli 2016, strax efter att den tillfälliga lagen om begränsningar i asylrätten trätt i kraft.
Åldersgränsen 18 år bestämmer också andra åldrar. Åldern reglerar bland annat rätten att börja skolan, att börja läsa på gymnasiet, att få uppehållstillstånd enligt gamla eller nya gymnasielagen, att få försörjningsstöd från socialtjänst och vilken sjukvård man kan få.
Ålder som identitet Det finns ingen legal definition av begreppet identitet i svensk lagstiftning, men enligt förarbeten och praxis består identiteten av namn, födelsetid/ålder och, som huvudregel, medborgarskap. Åldern/födelsetiden utgörs av en persons födelseuppgifter, alltså år, månad och dag för personens födelse.
Åldersbedömningen i själva asylärendet ses som en del av identitetskontrollen. Om den ålder som en ung person har uppgett inte godtas, kan det sätta ned trovärdigheten och bidra till att asylberättelsen inte blir trodd.
Regeringen har i en lagrådsremiss gått igenom vad som gäller för åldersbedömning. Utgångspunkten vid en bedömning av om en sökande är vuxen eller underårig är att bedömningen görs i samband med att beslut fattas i asylärendet eftersom beslutsunderlaget kan förändras under ärendets gång. Fram till dess bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig, det vill säga att det är tydligt för var och en att det rör sig om en vuxen, eller att det finns bevisning som tveklöst klarlägger sökandens ålder. I de fallen behöver inget beslut fattas.
Sedan 2017 gäller en ny lag om tillfälliga beslut om ålder i väntan på beslut om asyl för dem som ansökt om asyl efter 31 januari 2017. Det tillfälliga beslutet ska gälla omedelbart och ett slutligt ställningstagande görs i samband med det slutliga beslutet i ärendet om uppehållstillstånd. Syftet är att undvika att vuxna asylsökande placeras på boenden för barn och att resurser som är avsedda för barn kommer barn till godo. Man räknar med att statens kostnader för mottagande av ensamkommande barn minskar.
Migrationsverket har att erbjuda den asylsökande en medicinsk åldersbedömning med RMV:s metoder. Det är det offentliga biträdet som sedan ska begära detta. Om den asylsökande tackar nej till åldersbedömningen anses att hen inte gjort sin underårighet sannolikhet och hen kommer då att skrivas upp till 18 år.
Metoder för medicinska åldersbedömningar internationellt Under barn- och ungdomsåren utvecklas både tänder och skelett. Längdtillväxten sker i s.k. tillväxtzoner i de långa rörbenens ändar (epifyser). Med röntgenmetoder kan man följa tandanlagens utveckling mot mogna tänder och skelettets mognadsutveckling. När tillväxtzonerna sluts under eller efter puberteten kan ingen ytterligare längdtillväxt ske. Visdomständerna brukar bryta fram i övre tonåren. Dock saknas anlag ibland.
Enligt en rapport från EASO använder EU-länderna följande metoder, med de vanligaste först: granskning av dokument, röntgen av hand/handled, intervjuer, röntgenundersökning av tänder, röntgen av nyckelben, undersökning av tänder, fysiskt utseende, sexualorganens mognad, utvecklingsbedömning av barnläkare, åldersbedömning av socialarbetare, psykologiska tester, röntgen av bäckenet, höger axel eller ryggrad/halskotor samt DNA-test. De flesta länder kombinerar minst tre olika metoder. Rapporten poängterar att största hänsynen ska tas till barnets bästa, och att åldersbedömning bara får göras när uppgiven ålder betvivlas. Åldersbedömning ska grundas på en multidisciplinär helhetsbedömning.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) företog 2016 en genomsökning av den vetenskapliga litteraturen om icke-radiologiska metoder för åldersbestämning utan att identifiera några relevanta studier.
AGFAD är ett expertnätverk med 130 anslutna forskare som under 16 år har utvecklat riktlinjer för medicinsk åldersbestämning. Man förordar en modell byggd på tandundersökning, handledsröntgen och datortomografi (DT) av nyckelben.
Magnetkameraundersökning av handled för åldersbedömning har använts i sportsammanhang sedan början av 2000-talet. Medicinskt ansvarig på FIFA anser att metoden med 99 % säkerhet kan säga om en spelare är under 17 år. För åldersgränsen 20 år används MR nyckelben.
Rättsmedicinalverket (RMV) gjorde studiebesök i fem länder. I Danmark görs kroppsundersökning, röntgen visdomständer och röntgen handled. I bedömningen anges ett intervall mellan den yngsta och den äldsta åldern. I Finland används röntgen av visdomständer och handled. Resultatet anges som ett åldersintervall på plus/minus två år. I Norge röntgas tänder, hand och handled. En barnläkare gör den samlade bedömningen. I Nederländerna röntgas handled och vid sluten tillväxtzon även nyckelbenet, som sluter sig tidigast vid 20 års ålder.
I Tyskland finns ingen nationell metod. De metoder som kan användas är en kvalificerad barnläkarundersökning, tandundersökning och röntgen av hand och nyckelben. En läkare tar därefter ställning till medicinsk ålder.
Storbritannien använder sig av psykosociala utvärderingsmetoder som utförs av socialsekreterare. Vid överklagande kan man ta in en medicinsk åldersbedömning med röntgen av tänder, hand och handled, men osäkerheten i dessa metoder betonas. Hovrätten har i maj 2019 beslutat att inrikesministeriets policy för åldersbedömning är olaglig och måste skrivas om.
Norge använder röntgen visdomständer och hand. Metoden kombinerar resultaten från de två undersökningarna och utsätter dem för statistisk modellering. Resultatet blir en uppskattning av åldersspannet. Medicinska åldersbedömningar i Sverige
Tidigare metoder Sedan början av 2000-talet har Migrationsverket använt sig av röntgenundersökningar av visdomständer och/eller handled för att bedöma asylsökandes ålder. Socialstyrelsen tog 2008 ställning mot användande av dessa metoder för åldersbedömning i tonåren, på grund av metodernas breda felmarginaler. Efter påtryckningar från regeringen utarbetade Socialstyrelsen ett nytt ställningstagande som publicerades i juni 2012. Där rekommenderade man en medicinsk åldersbedömning baserad på en barnläkarundersökning och röntgen av handled och visdomständer. Något nytt vetenskapligt underlag presenterades inte.
Under 2014 och 2015 blev de medicinska åldersbedömningarna allt svårare att genomföra. Migrationsverket hade svårt att hitta sjukhus som var villiga att göra undersökningen. Handläggarna upplevde svårigheter att göra rättssäkra åldersbedömningar.