miniatyr|Herrgårdsforsen

Herrgårdsforsen () är ett bostadsområde i stadsdelen Backas i Aviapolis storområde i Vanda stad. Området är huvudsakligen byggt i början av 2000-talet med våningshus, småhus och egnahemshus samt några offentliga byggnader. Herrgårdsforsen har uppmärksammats särskilt för sin särpräglade arkitektur som kombinerar moderna lösningar med gammaldags karaktär. Herrgårdsforsen är ett av de dyraste områdena i Vanda baserat på kvadratmeterpriserna för lägenheter.

Områdets stomme utgörs av ett nätverk av parker och huvudgatan Hagelstamsvägen. Herrgårdsforsen är uppkallad efter Backas gård och Grotens fors i Tolkby. Området ligger mellan Övitsbölevägen och Vanda å.

Historia miniatyr|Byggnadsarbeten i maj 2003.

Herrgårdsforsen byggdes på Tilkuåkern som tillhört Backas gård.

År 1989 godkände Vanda stadsfullmäktige en stomplan för bostadsutveckling där ett bostadsområde för 5 000 invånare anvisades i Rosendal–Backas-området. Områdets detaljplanering, kallad "Backas 5", inleddes 1992, och 1994 valdes alternativ A "Grön stadsdel" som grund för stadsplanen. Arkitektbyrån Aatos ja Aila Issakainen Ay utarbetade ett utkast till detaljplan som godkändes 1997. Markägarna i området, Polar-Yhtiöt Oyj och Merita Kiinteistöt Oy, anordnade en inbjudningstävling för fyra arkitektbyråer. Resultatet av tävlingen publicerades i början av 1998 och den vanns av arkitektbyrå Djurgårdsstadens Arkitekter från Stockholm, med Erika Wörman och Johan Nicklasson som planerare. Deras förslag "Arbores" var i stil med en klassisk nordeuropeisk trädgårdsstad. De finska deltagarna i arkitekturtävlingen betonade utmaningar inom bostadsproduktionen och fokuserade på att utforma byggnader, medan det vinnande förslaget betonade skapandet av en stadsbild för områdets övergripande karaktär och identitet. Finnarna fortsatte sin vana trogen ett efterkrigstida förortsbyggande, medan svenskarna knöt modernt byggande till tradition.

"Förslaget bygger på traditionella stadsplaneringsmetoder. En stadsmiljö baserad på ett slutet rumsligt koncept har skapats konsekvent: byggnadsmassor följer kvartersgränser, vilket skapar stadsrum av varierande storlek och form – tydliga platser för upplevelser. Förslaget har utvecklat en distinkt stadsmiljö som stimulerar den sociala utvecklingen av bostadsområdet, baserat på historiska lokala utgångspunkter."

"Byggnationen är genomgående småskalig. Den rika rumsliga strukturen möjliggör användning av enkla och okomplicerade byggnadslösningar. Byggnadstyperna är tydliga. Genom att förändra dem kan en charmig, distinkt stadsdel skapas som tydligt skiljer sig från den vanliga förortsbyggnationen."

"Våningshustypen har planlösningar och gemensamma utrymmen av mycket hög nivå vad gäller beboelighet, ur ett finskt perspektiv. Balkongernas utformning är en stilfråga, och deras ringa storlek kan å ena sidan motiveras av kvarterslösningen: gårdsmiljöns attraktivitet. Istället för att betona privat utomhusutrymme har gemenskapen stöttats genom att möjliggöra olika gårdsaktiviteter. Till exempel strukturerar med väggar avskiljd eller garagebaserad gårdsparkering utrymmet och skapar trygghet samtidigt som den ger möjligheter till aktiviteter."

Utdrag från bedömningsprotokollet för arkitekturtävlingen

I bedömningsprotokollet för arkitekturtävlingen angavs dock tvivel angående förslagets ekonomiska genomförbarhet för våningshusen: "Bedömt utifrån den tänkta exempelbyggnaden är våningshuslösningen ekonomiskt ogenomförbar som sådan, och dess utveckling till att bli tillräckligt effektiv utan en väsentlig försämring av förslagets arkitektoniska kvalitet kräver noggrann utredning." Det vinnande tävlingsbidraget bearbetades vidare med hänsyn till finska byggregler, samtidigt som principerna för stadsbilden bibehölls. Våningshusens genomförbarhet förbättrades genom att minska antalet trapphus, slopa övervåningens indragning, lägga till lägenheter på bottenvåningarna och ändra svårlösta byggnadsytor. Eriksson Arkkitehdit Oy agerade som Polar-Yhtiöts finska arkitektkonsult. Områdets detaljplan godkändes och fick laga kraft 1999.

Området byggdes huvudsakligen mellan 2000 och 2008.

Arkitektur

Herrgårdsforsen har både våningshus, radhus och egnahemshus samt offentliga byggnader. Arkitekturen är starkt influerad av Backas gårds byggnader och 1920-talets klassicism. Gemensamma drag i hela området inkluderar smala krökta gator, ganska branta tak i rött tegel, färgglada varierande väggytor och smal fönsterindelning. Kvartersstrukturen har dock lämnats öppen.

1999 års detaljplan gav detaljerade bestämmelser om byggsätt. Dessutom upprättades bygganvisningar för området. Byggrätterna fördelades mellan flera olika byggherrar och flera olika arkitekter har arbetat som planerare av byggnaderna. Detta har resulterat i olika tolkningar av samma tema och stadsbilden har blivit varierad och överraskande.

Tjänster Köpcentret Jumbo och fritidscentret Flamingo ligger ungefär en kilometer från Herrgårdsforsen. Rosendals livsmedelsbutiker och många specialbutiker ligger ungefär två kilometer bort på Rosendals handelsväg.

Informations- och lärcentret Point (2003) på Hagelstamsvägen har ett bibliotek, Internationella skolan i Vanda (ISV) och det engelskspråkiga daghemmet YES (Young English Speakers). Det finns också finskspråkiga daghem i Herrgårdsforsen. Den finskspråkiga skolan Kartanonkosken koulu (2006) finns på Tilkuvägen. Ytterligare finns Veromäen koulu (1926) på Övitsbölevägen.

Transport Herrgårdsforsen ligger i Helsingforsregionens trafiks zon B. Området har goda bussförbindelser till Järnvägstorget och flygplatsen, eftersom stombusslinje 600 trafikerar genom Herrgårdsforsen dygnet runt. På Rosendals handelsväg och Övitsbölevägen trafikerar andra busslinjer, till exempel mot Dickursby och Östra centrum.

Herrgårdsforsen ligger nära korsningen mellan Ring III och Tusbyleden. Rosendals handelsväg som går öster om området, är lätt överbelastad.

Mottaggande Herrgårdsforsen har fått priser för sin originella arkitektur. Finlands stadsplaneringsförbund tilldelade Vanda stad priset Årets rosor år 2003. Området har också fått priset Hållbart stenhus år 2004, 7:e plats i TV-omröstningen om Finlands bästa bostadsområde år 2006 och Finlands bostadsförenings miljöpris år 2006. Byggnationens skala har beskrivits som människonära.

Å andra sidan har området beskrivits som en förort, och det finns inte många tjänster i området. Under planeringsfasen avsattes utrymme för tjänster i byggnadernas gatuplan, men dessa har inte genomförts. Expertjuryn i tävlingen Finlands bästa bostadsområde bedömde att Herrgårdsforsens trafik är beroende av personbilar, och områdets koppling till den övriga miljön är förvirrande och osammanhängande.

I populärkulturen Herrgårdsforsen har fungerat som inspelningsplats för filmserien Risto Räppääjä. Förutom den ursprungliga Risto Räppääjä-filmen (2008) har även filmerna Risto Räppäjä ja polkupyörävaras (2010), Risto Räppääjä ja pullistelija (2019) och Risto Räppääjä ja villi kone (2023) spelats in där.

Källor

Kategori:Backas