Halldór Kiljan Laxness, född 23 april 1902 i Reykjavík, död 8 februari 1998 i Mosfellsbær nära Reykjavík, var en isländsk författare. Han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1955.
Biografi Halldór Guðjónsson föddes i Reykjavík, men flyttade 1905 med sina föräldrar Sigríður Halldórsdóttir och Guðjón Helgi Helgason till den plats, som senare skulle ge honom hans författarnamn: Laxness i Mosfellsbær. Han var förtjust i att läsa böcker och skriva historier och vid 14 års ålder fick han en första text publicerad i dagstidningen Morgunblaðið under signaturen "H.G.". Detta var början på ett produktivt skrivande, som till slut skulle omfatta 51 böcker, varav den första gavs ut 1919.
Sommaren 1922 tillbringade Laxness hos en katolsk familj som bodde på Bornholm. I hemmet kom ofta katolska präster på besök. Dessa gjorde ett gott intryck på Laxness, som senare beskrev dem som ”mycket beresta, kamratliga och mångkunniga”. Han umgicks gärna med prästerna och fascinerades av den katolska kyrkan. Senare kom Laxness i kontakt med en framstående katolsk författare, den i Italien bosatte dansken Johannes Jörgensen. Genom Jörgensens förmedling fick Laxness tillfälle att bo en tid i klostret Saint Maurice de Clervaux i Luxemburg i syfte att lära sig mer om den katolska religionen. Den 6 januari 1923 upptogs han i den katolska kyrkan under sin vistelse i klostret.
Religiositeten avspeglades starkt i hans författarskap genom självbiografiska och reflekterande verk. Han tog dessutom namnet Kiljan efter irländska St Kilian. Halldór Laxness religiositet var emellertid inte särskilt långlivad. Under åren 1927-1929 vistades han i Amerika och arbetslösheten, de sociala klyftorna samt den ekonomiska krisen gjorde honom istället övertygad socialist vilket återspeglades i romanernas teman. På 1980-talet började emellertid Laxness på nytt intressera sig för den katolska religionen. Han gick ibland i mässan i Landakotskyrkan i Reykjavik och började mot slutet av sitt liv använda sitt katolska dopnamn Kiljan igen, vilket han tidigare hade upphört att göra. Han fick en katolsk begravning.
I maj 1927 reste Laxness till Kanada. Under tiden där uppehöll han sig huvudsakligen i Winnipeg och Gimli; båda orter med många isländska emigranter. Han publicerade sig i isländskspråkiga tidningar som gavs ut i USA och Kanada, samt höll föredrag och uppläsningar.
I slutet av oktober 1927 reste Laxness vidare till Los Angeles. Hans ambition var att tjäna stora pengar som manusförfattare i Hollywood. Väl på plats i Los Angeles försökte Laxness knyta kontakter inom filmindustrin. Han blev bekant med västernskådespelaren Bill Cody och hade kontakter med Victor Sjöström. Skådespelaren Bjarni Björnsson, också han islänning, blev en god vän.
Två filmmanus som Laxness arbetade på under tiden i Hollywood finns bevarade. Det ena bär titeln ”Kari Karan”. Det är en ganska melodramatisk historia om en fattig poet som inleder ett förhållande med en kvinna från överklassen och då överger sin trogna hund. Det andra manuset heter ”Salka Valka” och handlar om en kvinna från ett fiskeläge på Island som blir förman på en fiskebåt. Manuset innehåller uppslaget till den berättelse som senare skulle bli romanen Salka Valka. Filmjätten Metro Goldwyn Mayer visade intresse för manuset och övervägde, enligt Laxness, att ge Greta Garbo huvudrollen som Salka Valka. Det hela rann emellertid ut i sanden. Inget av de manus som Laxness skrev under sin tid i Hollywood blev film.
Laxness var gift två gånger: först med Inga Einarsdóttir och därefter med Auður Sveinsdóttir. Med Inga hade han sonen Einar och med Auður döttrarna Sigríður och Guðný. Han hade också ett utomäktenskapligt barn, dottern Maria, med Málfríður Jónsdóttir. Laxness träffade Málfríður Jónsdóttir 1922 när han bodde hos stenhuggaren Julius Schou och dennes isländska hustru Sigridur i Rönne på Bornholm. Málfríður Jónsdóttir var familjen Schous hembiträde.
Från och med 1945 var han bosatt i Gljúfrasteinn i Mosfellsbær.
Betydelse för litteraturen Laxness har i mycket hög grad dominerat den isländska 1900-talslitteraturen. Han stod själv för många litterära utvecklingssteg, men även de strömningar som skapats i direkt opposition mot Laxness har haft stor betydelse för den moderna isländska litteraturen. Laxness räknas som Islands ledande författare och en av världens främsta berättare överlag.
Laxness litterära stil, hans ämnesval och tonfall är mycket varierande. Han skrev vackra lyriska skildringar men också burleskt, experimentellt och absurt komiskt. Laxness var också bred i genrevalet, han skrev essäer, artiklar, romaner, noveller och teaterpjäser.
Nobelpriset i litteratur 1955 Enligt uppgifter i bland annat svensk press var Halldór Laxness påtänkt för nobelpriset i litteratur redan 1954. De kandidater som då övervägdes av Svenska Akademien var framförallt Laxness och Ernest Hemingway. Diskussionerna ska ha varit intensiva. Utgången blev att Hemingway fick priset. I Laxness familj berättas att Hemingway efter att ha tilldelats priset skickade ett telegram till Laxness med texten: "Don't worry, you'll get it next time."
Året därpå, 1955, fick Laxness nobelpriset. Svenska Akademiens motivering var följande:
"För hans målande epik, som förnyat den stora isländska berättarkonsten"
Motiveringen vittnar för övrigt om omvärldens konsensus angående modern isländsk litteratur, där den anses vara alltjämt under stort inflytande av den gamla traditionen av isländska sagor, ett påstående som inte är ogrundat men som knappast omspänner hela det moderna, isländska, litterära fältet – ej heller hela Halldór Laxness produktion.
Citat "Jag tänker på de underbara människor från folkdjupet som fostrade mig. Jag tänker på min far och på min mor. Och jag tänker särskilt på min gamla mormor, som lärde mig många hundra verser av gammal isländsk poesi, innan jag lärde mig alfabetet. [...]
Jag frågade mig den kvällen på mitt skånska hotellrum: Vad kan framgång och berömmelse ge en diktare? En viss materiell lycka, det är klart, som en följd av pengar. Men om en isländsk skald glömmer sitt ursprung ur folkdjupet, där sagan bor; om han mister förbindelsen med och pliktkänslan mot det tillbakaträngda livet, som min gamla mormor lärde mig att vörda – då är berömmelse och välstånd ganska likgiltiga." (Ur det tal Halldór Laxness höll vid nobelfesten 1955)
Bibliografi Isländska originalupplagans titel Originalets utgivningsår Titel i svensk översättning Översättare Romaner Barn náttúrunnar 1919 Naturens barn Undir Helgahnúk 1924 Vid foten av Helgahnúkur Vefarinn mikli frá Kashmir 1927 Den store vävaren från Kashmir Salka Valka 1931-32 ; Knut Stubbendorff ; Ingegerd Nyberg-Fries Sjálfstætt fólk. 1-2 1934-35 ; Anna Z. Osterman (1949); Inge Knutsson (2011) Heimsljós (tetralogi): 1. Ljós heimsins; 2. Höll sumarlandsins; 3. Hús skáldsins; 4. Fegurð himinsins 1937-40 Del 1-2: ; Del 3-4: ; Del 1-4: Rannveig och Peter Hallberg Íslandsklukkan. 1-3 1943-46 Peter Hallberg Atomstöðin 1948 ; Rannveig och Peter Hallberg Gerpla 1952 Ingegerd Nyberg-Fries Brekkukotsannáll 1957 Ingegerd Fries Paradísarheimt 1960 Peter Hallberg Kristnihald undir jökli 1968 Peter Hallberg Innansveitarkronika 1970 Peter Hallberg Guðsgjafaþula 1972 Inge Knutsson Noveller Nokkrar sögur 1923 [Några berättelser] Úngfrúinn góða og húsið 1933 Peter Hallberg Fótatak manna (senare publ. i Þættir) 1933 [Människors steg] Þórður gamli halti (senare publ. i Þættir) 1935 [Gamle halte Þórður] Sjö töframenn (senare publ. i Þættir) 1942 [Sju trollkarlar] Þættir 1954 [Korta berättelser - De tre första samingarna i en volym] Sjöstafakverið 1964 Peter Hallberg - Ett urval tidiga noveller Ingegerd Nyberg-Fries, Peter Hallberg, Leif Sjöberg Peter Hallberg Lyrik Kvæðakver 1925 [Diktbok] Dramatik Straumrof 1934 [Strömavbrott] Snæfriður Íslandssól 1950 [Snöfrid Islandssol - dramatisering av Islands klocka] Silfurtúnglið 1954 [Silvermånen] Strompleikurinn 1961 [Skorstensspelet] Prjónastofan Sólin 1962 Peter Hallberg Dúfnaveislan 1966 [Duvfesten - Bygger på novellen med samma titel i Sju tecken] Úa 1970 [Úa - dramatisering av "Själavård vid jökeln" i samarbete med Sveinn Einarsson] Norðanstúlkan 1972 [Flickan från norr - dramatisering av Atomstationen i samarbete med Sveinn Einarsson och Þorsteinn Gunnarsson ] Självbiografiskt Heiman eg fór 1952 [Hemifrån jag reste - Skriven 1924, utgiven 1952) Skáldatími 1963 Peter Hallberg Í túninu heima 1975 Inge Knutsson Úngur ég var 1976 Inge Knutsson Sjömeistarasagan 1978 [Sjumästarsagan - Svensk översättning ingår i Ung var jag fordom] Inge Knutsson Grikklandsárið 1980 Inge Knutsson Dagar hjá múnkum 1987 - Klosterdagbok med inledning och noter Kristjan Hallberg Artiklar, essäer och tal Kaþólsk viðhorf 1925 [Katolska ståndpunkter - Essä] Alþýðubókin 1929 [Folkets bok - Essäer] Í austurvegi 1933 [I österled - Reseskildring] Dagleið á fjöllum 1937 [Dagsresa i fjällen - Essäer] Dagleið á fjöllum 1937 [Dagsresa i fjällen - Essäer] Gerska æfintýrið 1938 [Det ryska äventyret - Resesildring] Vettvángur dagsins 1942 [Dagens mötesplats - essäer] Sjálfsagðir hlutir 1946 [Självklarheter - essäer] Reisubókarkorn 1950 [Liten reseberättelse - essäer] Dagur í senn 1955 [En dag i sänder - essäer] Gjörningabók 1955 [En essäbok] 1929-59 - Trettio essäer, artiklar och tal från tiden 1929-1959 Peter Hallberg Upphaf mannúðarstefnu 1965 [Humanismens uppkomst - Essäer] Íslendingaspjall 1967 Peter Hallberg Vinlandspúnktar 1969 [Vinlandsfrågor - Essäer] Yfirskygðir staðir 1971 [Överskuggade ställen - Essäer] Þjóðhátíðarrolla 1974 [Nationalfestradda - Essäer] Seiseijú, mikil ósköp 1977 [Bevare mig väl! - Essäer] Við heygarðshornið 1981 [Käpphästar - Essäer] Og árin líða 1981 [Och åren går - Essäer] Af menníngarástandi 1986 [Om den kulturella situationen - Essäer med ämnen från 1920-talet]
Översättningar Laxness var också en flitig översättare. Han översatte bl.a. följande verk till isländska: Farväl till vapnen av Ernest Hemingway (isl. Vopnin kvödd), 1941 Skepp på himlen av Gunnar Gunnarsson (isl. Skip heiðríkjunnar), 1941 Natten och drömmen av Gunnar Gunnarsson (isl. Nótt og draumur), 1942 Den oerfarne resenären av Gunnar Gunnarsson (isl. Óreyndur ferðalangur), 1943 Laxdalingarnas saga till modern isländska (isl. Laxdæla saga), 1941
Filmografi Flera av Laxness romaner har filmatiserats på Island. Salka Valka blev film i en isländsk/svensk samproduktion år 1954, i regi av Arne Mattsson och med Gunnel Broström i titelrollen.
Källor
Vidare läsning
Externa länkar
Kategori:Nobelpristagare i litteratur Kategori:Isländskspråkiga författare Kategori:Isländska författare under 1900-talet Kategori:Födda 1902 Kategori:Avlidna 1998 Kategori:Män Kategori:Personer på Island under 1900-talet Kategori:Personer från Reykjavik Kategori:Mottagare av Sonningpriset