Sekulär buddhism (även kallad agnostisk buddhism, naturalistisk buddhism eller på engelska secular Buddhism) är en modern, västerländsk inriktning inom buddhismen som tolkar Buddhas lära utan övernaturliga eller metafysiska element. Sekulär buddhism utgår från en världsbild som är förenlig med modern naturvetenskap och humanistiska värderingar, och den lägger tonvikt vid etik, meditation och praktisk levnadskonst i den här världen snarare än vid läror om återfödelse, karma som kosmisk lag eller andra övernaturliga föreställningar.
Inriktningen växte fram ur den bredare strömning som forskare kallar buddhistisk modernism, men skiljer sig från denna genom att den uttryckligen och systematiskt avlägsnar de övernaturliga inslagen i stället för att bara tona ned dem. Den brittiske författaren och före detta munken Stephen_Batchelor_(f%C3%B6rfattare) räknas allmänt som rörelsens mest inflytelserike företrädare, framför allt genom böcker som Buddhism Without Beliefs (1997), Confession of a Buddhist Atheist (2010) och After Buddhism (2015).
Definition och kännetecken
Sekulär buddhism kan beskrivas som ett samtida, icke-dogmatiskt sätt att förhålla sig till dharma, Buddhas lära, där etiska, filosofiska och meditativa dimensioner tolkas inom en naturalistisk och världslig ram. Religionsforskaren David L. McMahan har beskrivit sekulär buddhism som en form av "exklusiv humanism" som avvisar övermänskliga aktörer och övernaturliga processer samt religiös transcendens.
Vanliga kännetecken för sekulär buddhism är:
En tolkning av läran som vilar på erfarenhet, kritisk prövning och vetenskaplig rationalitet snarare än på tro eller dogm. En agnostisk eller naturalistisk hållning till traditionella läror om bokstavlig återfödelse och karma över flera liv. Dessa tolkas ofta psykologiskt eller metaforiskt, till exempel som mönster av vanemässiga reaktioner i det egna livet, eller lämnas som öppna frågor. Tonvikt vid mänsklig blomstring i detta liv, snarare än vid frigörelse ur en kosmisk cykel av återfödelser. Ett etiskt ramverk byggt på den åttafaldiga vägen och de fem grundlöftena (att avstå från att skada, stjäla, ljuga, missbruka sexualiteten och berusa sig). Meditation och mindfulness som centrala redskap för självkännedom, etisk utveckling och välmående. Lekmannaorientering, jämlikhet mellan könen och en demokratisk, icke-hierarkisk syn på gemenskapen.
Stephen Batchelor har sammanfattat utgångspunkten med orden att "en sekulär buddhist är en person som är engagerad i utövandet av dharma enbart för den här världens skull" och att buddhismens begrepp och praktiker inte är något att tro på, utan något att göra.
Historisk bakgrund
Buddhistisk modernism
Sekulär buddhism utgör enligt religionsforskningen en utveckling av den så kallade buddhistiska modernismen, en strömning som tog form från sent 1800-tal och framåt i mötet mellan asiatiska buddhistiska traditioner och västerländska idéer som upplysning, vetenskaplig rationalism och liberal protestantism. Buddhistiska modernister betonade lekmännens roll, rationalitet, vetenskaplighet, meditation och en demokratisk, antiinstitutionell hållning, samtidigt som mytologiska och rituella inslag tonades ned.
Tidiga gestalter i denna utveckling var bland andra den srilankesiske reformatorn Anagarika Dharmapala (1864–1933) och den amerikanske teosofen Henry Steel Olcott (1832–1907), som båda framställde buddhismen som en rationell och vetenskapligt förenlig lära i en tid då kolonialism och kristen mission satte tryck på asiatiska religioner. Senare bidrog lärare som S. N. Goenka till en internationaliserad form av insiktsmeditation som presenterades som "en livskonst" snarare än en sekteristisk lära.
Framväxten av sekulär buddhism
Buddhismen fick ett bredare fäste i västvärlden under 1900-talets andra hälft, först genom japansk zen och tibetansk buddhism och senare genom vipassana-rörelsen. Många västerländska utövare uppskattade lärans etik, psykologi och meditationspraktik men hade svårt att förlika sig med övernaturliga inslag.
Den brittiske författaren Stephen Batchelor, som tillbringat omkring tio år som munk i tibetansk och koreansk zen-tradition, kom att bli en central röst för en mer uttryckligt sekulär hållning. I boken Buddhism Without Beliefs från 1997 lade han fram en agnostisk förståelse av dharma där läror som karma och återfödelse inte behöver bekräftas eller förnekas, utan där utövaren i stället ärligt kan svara "jag vet inte". Boken blev en bästsäljare och tidskriften Time sammanfattade hans projekt som ett förslag att lägga undan återfödelse och karma till förmån för en existentiell, terapeutisk och frigörande agnosticism.
Termen sekulär buddhism började användas i bredare mening under 2000-talets första decennium. Batchelor identifierade sig själv offentligt som sekulär buddhist 2012 i artikeln "A Secular Buddhism", publicerad i Journal of Global Buddhism. Där argumenterade han för att en sekulär omformulering måste gå längre än att bara anpassa en traditionell skola till moderniteten, den behöver tänka om de grundbegrepp som "buddhism" vilar på, från en trosbaserad indisk soteriologi ("buddhism 1.0") till en praktikbaserad, postmetafysisk vision av dharma ("buddhism 2.0").
Centrala läror och praktiker
Sekulära buddhister utgår i hög grad från de äldsta bevarade buddhistiska texterna i Pali-kanon, men läser dem som mänskliga vittnesbörd snarare än som ofelbar uppenbarelse.
De fyra ädla sanningarna som fyra uppgifter
En central nytolkning som Batchelor lyft fram är att läsa Buddhas så kallade fyra ädla sanningar, om lidandet (dukkha), dess ursprung, dess upphörande och vägen dit, inte som metafysiska sanningar att tro på utan som fyra uppgifter att utföra: att förstå lidandet, att släppa det begär som närmar det, att uppleva dess upphörande och att kultivera den åttafaldiga vägen. Detta pragmatiska perspektiv beskrivs av Batchelor som en positiv återkopplingsslinga snarare än en linjär progression och syftar till att förverkliga människans förmåga att leva intelligent, medkännande och vist.
Den åttafaldiga vägen
Den åttafaldiga vägen, rätt syn, rätt avsikt, rätt tal, rätt handling, rätt försörjning, rätt ansträngning, rätt mindfulness och rätt koncentration, bevaras i sekulär buddhism som ett etiskt och kontemplativt ramverk för det dagliga livet. Vägen tolkas inte som en stege till befrielse ur återfödelsens cykel, utan som en vägledning till ett samarbetsinriktat medborgerligt liv i denna värld.
Meditation och mindfulness
Meditation, särskilt i form av insiktsmeditation (vipassana) och uppmärksam närvaro (sati, mindfulness), är central. Inom sekulär buddhism beskrivs syftet med meditation oftast som att kultivera dygder och insikter som främjar mänskligt blomstrande i den här världen, inte som ett medel att uppnå nirvana förstått som befrielse från återfödelse. Sekulär buddhism är besläktad med, men inte identisk med, den moderna mindfulness-rörelsen, som utvecklats inom psykologi och hälsovård utan ett uttryckligt buddhistiskt ramverk.
Återfödelse och karma
Den agnostiska eller naturalistiska hållningen till återfödelse och karma är en av de tydligaste skiljelinjerna mot mer traditionella riktningar. Sekulära buddhister tenderar att antingen avstå från att ta ställning till bokstavlig återfödelse eller att tolka begreppet som en symbol för människans vanemässiga, reaktiva mönster, det sätt som vi "går runt i cirklar" i våra liv. Karma tolkas vanligen etiskt och psykologiskt: våra handlingar formar vår karaktär och vårt sammanhang, men utan antagandet om en överindividuell mekanism som verkar över flera liv.
Organisationer och företrädare
Sekulär buddhism är inte en enhetlig skola utan en lös rörelse av lärare, författare och nätverk. Bland framträdande företrädare märks, vid sidan av Stephen Batchelor och Martine Batchelor, även Winton Higgins, John Peacock, Christina Feldman, Akincano Weber och Doug Smith.
År 2015 grundade Stephen Batchelor, Christina Feldman, John Peacock och Akincano Weber Bodhi College i Storbritannien, en europeisk utbildningsinstitution som erbjuder kurser i tidig buddhism och meditation utan bindning till någon enskild buddhistisk skola. Bodhi College beskriver sin inriktning som icke-konfessionell och ger bland annat en tvåårig modulkurs i sekulär dharma ledd av makarna Batchelor.
I USA grundades Secular Buddhist Association (SBA) år 2011, växte fram kring Ted Meissners podcast The Secular Buddhist och blev den första organisationen för sekulära buddhister i landet. SBA bedrev under femton år en omfattande verksamhet med artiklar, diskussionsforum och meditationsgrupper. Secular Buddhist Network (SBN) lanserades 2019 som ett internationellt nätverk för utövare av sekulär dharma. I februari 2025 slogs SBA och SBN samman till en gemensam organisation under namnet Secular Buddhist Network.
Liknande grupper och studiecirklar finns i Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Österrike, Tyskland och Spanien.
Förhållande till andra buddhistiska riktningar
Sekulära buddhister beskriver i allmänhet sin praktik som ett komplement till, inte en ersättning för, andra buddhistiska traditioner. Den amerikanske munken och översättaren Bhikkhu Bodhi, en framstående röst inom traditionell theravada-buddhism, har i artikeln "Facing the Great Divide" beskrivit både gemensamma drag och skiljelinjer mellan vad han kallar klassisk och sekulär buddhism, och förespråkat fruktbara samtal mellan inriktningarna. Bhikkhu Bodhi själv anser att läran om karma och återfödelse är central för det klassiska perspektivet, samtidigt som han erkänner att aspekter av dharma kan tillämpas meningsfullt även i ett här-och-nu-perspektiv.
Företrädare för sekulär buddhism brukar betona att de inte gör anspråk på att utgöra en definitiv version av buddhismen, utan ser sin inriktning som ett av flera sätt att förhålla sig till dharma som har sina rötter i Gotamas ursprungliga undervisning och som är samstämd med moderna värden som demokrati, social rättvisa och jämlikhet.
Kritik och debatt
Sekulär buddhism har sedan starten varit föremål för engagerad diskussion. Bhikkhu Bodhi recenserade Buddhism Without Beliefs redan 1998 och argumenterade att sekulariseringen riskerar att förlora den tro och förståelse som enligt honom ger buddhismen dess särprägel, samt att begrepp som karma och återfödelse inte är blotta tröstande element utan återkommande inslag i den tidiga kanon.
Akademiska antologier som Secularizing Buddhism: New Perspectives on a Dynamic Tradition (Shambhala, 2021), redigerad av Richard K. Payne, har granskat sekulariseringsprocesser i den globala buddhismen ur kritiska perspektiv och pekat bland annat på samspel med kolonialism och nyliberalism, samt på frågor om kulturell appropriering.
Företrädare för sekulär buddhism brukar svara att rörelsen inte vill ta över eller omdefiniera buddhismen, utan göra dharma tillgänglig och praktisk för människor som annars skulle gå miste om den, och att de följer Buddhas egen uppmaning i Kalama-suttan att inte godta lärorna enbart på auktoritet utan att pröva dem mot eget omdöme och egen erfarenhet.
Sekulär buddhism i Sverige
Sekulär buddhism är en liten men växande inriktning även i svenskspråkiga sammanhang, där Stephen Batchelors böcker och föreläsningar varit den huvudsakliga inkörsporten. Utövare beskriver inriktningen som ett alternativ mellan å ena sidan den tunna mindfulness-rörelse som blivit populär inom hälsovård och självhjälp, och å andra sidan den mer dogmatiska form av buddhism som följer asiatiska klostertraditioner. Mindfulness-rörelsen, som ofta förknippas med läkaren Jon Kabat-Zinns arbete med stresshantering, ligger nära men brukar betraktas som en sekulariserad meditationsmetod snarare än som sekulär buddhism i strikt mening.
Se även
Buddhism Buddhistisk modernism Stephen Batchelor Mindfulness Vipassana Fyra ädla sanningarna Åttafaldiga vägen
Referenser
Vidare läsning