Alexander I (serbisk kyrilliska: Александар I Обреновић), född 14 augusti 1876 i Belgrad i Furstendömet Serbien, död 11 juni 1903 i Belgrad i Kungariket Serbien, var kung av Serbien under åren 1889–1903 samt den siste regenten och manlige medlemmen av Obrenovićdynastin.

Biografi Barndom och livet som kung Som son till kung Milan I Obrenović och drottning Natalja Obrenović, en förmögen rysk-moldavisk adelsdam, fick han en mycket försummad uppfostran.

Föräldrarna skilde sig under skandalartade former, och den unge Alexander blev ett vapen föräldrarna använde sig av i sin personliga vendetta mot varandra.

Alexander besteg tronen år 1889, då som medregent till Milan. Så småningom frigjorde han sig från faderns förmyndarskap genom en statskupp år 1893, varvid fadern avsattes.

Efter en ny statskupp år 1894 införde han diktatur, som var byggd på angivelser och hemliga polisen och återkallade sin far, som fungerade som landets verklige härskare fram till år 1900.

Efter statskuppen bredde korruption ut sig och det unga kungariket kom alltmer att gå i Österrike-Ungerns ledband. Alexander förde en vacklande utrikespolitik och en katastrofal finanspolitik. Serbien var på gränsen till statsbankrutt flera gånger.

Giftermål och statskupp

Det största misstaget Alexander anses ha gjort, var när han gifte sig med sin mors hovdam år 1900, den 12 år äldre Draga Mašin, samt när han ville göra en av Dragas bröder till tronarvinge. Missnöjet spred sig särskilt under denna period till den Kungliga serbiska armén.

För att bryta motståndet mot planerna genomförde Alexander en ny statskupp år 1903, varefter han tillsatte senat och statsråd som var helt lojala med hans planer. Missnöjet ledde till att en militärkupp planerades med bland annat översten Dragutin Dimitrijević (även kallad "Apis"). Han var ledare för terrororganisationen Svarta handen som senare kom att iscensätta mordet på Österrike-Ungerns tronföljarpar Franz Ferdinand och Sophie von Chotek 1914 i Sarajevo.

Kontakt togs med huvudmannen för huset Karađorđević, Peter. Karađorđevićätten hade ända sedan Serbien frigjorde sig från Osmanska riket varit i konflikt med ätten Obrenović om kungakronan (se Karađorđević-Obrenović-konflikten). Peter Karađorđević väntade utomlands på att kuppen skulle äga rum.

Officerare bröt sig in i det Gamla palatset i Belgrad i juni 1903 och sköt kungaparet till döds, varpå deras kroppar lemlästades. De lemlästade kropparna fick ligga flera timmar nedanför den kungliga sängkammarens fönster till allmänt beskådande. Mordet på kungaparet följdes av åtskilliga mord och avrättningar av den gamla regimens män.

Det brutala mordet väckte avsky vid de flesta av Europas hov. Trots att Ryssland snabbt erkände den nya regeringen under Peter Karađorđević återkallade Storbritannien och flera andra europeiska länder med dem, sina diplomater efter att mördarna inte straffades hårt nog.

Den nye kungen var Rysslands skyddsling och genom kuppen ändrade Serbien sin tidigare Österrike-Ungern-vänliga politik och blev en fiende till dubbelmonarkin. Denna fiendskap blev den viktigaste anledningen till Första världskrigets utbrott. Alexander dog barnlös och med honom utdog ätten Obrenović.

Bilder

Utmärkelser

Referenser

Svensk uppslagsbok, Lund 1929

Externa länkar

Kategori:Födda 1876 Kategori:Avlidna 1903 Kategori:Serbiens regenter Kategori:Kungligheter som blivit mördade Kategori:Personer som blivit mördade i Serbien Kategori:Män Kategori:Personer från Belgrad Kategori:Personer i Serbien under 1800-talet Kategori:Personer i Serbien under 1900-talet Kategori:Huset Obrenović Kategori:Mottagare av Sankt Andreas orden Kategori:Riddare av Sankt Mauritius- och Lazarusorden Kategori:Mottagare av Annunziataorden Kategori:Riddare av storkorset av Italienska kronorden Kategori:Mottagare av Lejon- och solorden Kategori:Mottagare av Meschidie-orden