Svensksundsmedaljen är ett samlingsnamn för de tre medaljer, som Gustav III lät prägla efter segrarna vid Fredrikshamn och Svensksund 1790. Medaljerna delades ut vid ceremonier i Slottskyrkan på Kungliga Slottet den 13 februari och 14 mars 1791 samt vid motsvarande ceremonier i Stralsund den 13 mars, på Sveaborg den 10 juli, i Åbo den 24 juli, i Tavastehus den 16 augusti, i Göteborg den 9 september samt i Kalmar den 18 september samma år. Medaljerna var skapade av Carl Gustaf Fehrman. De tre medaljerna var: en för segern vid Fredrikshamn en för segern vid Svensksund en för dem som deltog vid båda slagen

Medaljerna fungerade som tapperhetsmedaljer.Lagerqvist, s. 32. 410 guldmedaljer samt 230 silvermedaljer tillverkades.Chrstopher von Warnstedt, Sjöhistoriska Samfundet, Forum Navale nr 29, 1974, sid. 28

Historia Gustav III skrev redan på kvällen den 15 maj 1790, samma dag som slaget vid Fredrikshamn utkämpats, till Kungliga Vitterhetsakademien.

Akademien följde kungens order och tog fram förslags på medalj, dock inträffade det Viborgska gatloppet som satte hela kriget på spel, varför framtagningen av medaljen dröjde. Situationen räddades dock upp av segern vid Svensksund den 9 juli. Kungen ändrade nu sin intention, och istället för en medalj blev det tre. En för Fredrikshamn, en för Svensksund och en kombinationsmedalj för dem som utmärkt sig vid bägge slagen. Viktigt att påpeka är att medaljerna inte är minnestecken, utan är att anse som tapperhetsmedaljer. Samtiden kallade Fredrikshamnsmedaljen respektive Svensksundsmedaljen för Stora tapperhetsmedaljen och För tapperhet i fält (eller sjöss) för Lilla tapperhetsmedaljen.Lagerqvist, s. 32-33.

Ett annat missförstånd är att samtliga deltagande officerare fick medaljen, vilket är fel. Medaljerna delades i stort sett endast ut till officerare som för Befälet, vilket i princip endast betydde fartygets befälhavare och den främste överlevande underofficeren, och i sällsynta fall till manskap. Andra underofficerare eller manskap som utmärkte sig fick För tapperhet till sjöss, i snitt tre per fartyg i främsta linjen.

Medaljeringen Medaljeringen skedde i Stockholm i Slottskyrkan den 13 februari 1791, samt att de som inte kunnat närvara då fick möjlighet den 14 mars på kungliga Slottet. Dessutom skedde en ceremoni på Sveaborg utanför Helsingfors den 10 juli samma år, för de i Finland verksamma mottagarna, samt även i Stralsund, Åbo, Tavastehus, Göteborg och i Kalmar.

Stockholm - 13 februari 1791 Medaljhögtiden ägde rum den 13 februari 1791, vilket var på dagen 20 år sedan Gustav blev kung av Sverige 1771. Kungen gick i procession till Slottskyrkan, där biskop Olof Wallqvist höll gudstjänst. Därefter vidtog medaljeringen. Först fick Gustav III sin medalj att bäras i kedja, som påhängdes honom av Överhovstallmästaren greve Adolf Fredrik Lewenhaupt och Kaptenlöjtnanten vid Livdrabantkåren Adam Ludvig Lewenhaupt. Därefter framkallades alla mottagare av Serafimerordens härold och ceremonimästaren Leonard von Hauswolff. Man började med dem som deltagit vid bägge slagen, därefter de som deltagit vid enskilt slag.Lagerqvist, s. 33-34

De som kallades fram knäböjde framför kungen, som tog medaljerna från ett hyende som frambars av Statssekreteraren för Sjöärendena Carl Olof Cronstedt, och hängde dessa sedan runt mottagarnas hals. De som fick den mindre medaljen, fick denna ur kungens hand, och fick därefter medaljen fastsatt av Svärdsordens härold. De som medaljerades fick därefter kyssa kungens hand.

Stralsund - 13 mars 1791Svenska archivum: innehållande, handlingar uti Svea-rikes historia, Volym 1–2, sid 63-64. I Mariakyrkan i Stralsund delade, i kungens ställe, generallöjtnant Johan Frans Pollet ut medaljer till 28 officerare vid en särskild ceremoni. I kyrkan hölls tal av Pollett samt av general Gustaf Mauritz Armfelt. Bland de medaljerade fanns Pollets båda söner Carl Fredrik Pollet och Carl George Filip Johan von Pollet, samt även kaptenerna Alexander Moritz von Schmitterlöw och Vilhelm Ludvig von Qvillfelt vid det Psilanderhielmska regementet i Stralsund.Äreminne öfver framl. majoren i arméen och capitainen vid Kongl. artillerie-brigaden i Stralsund ... herr Carl Georg Pollett, uprest af Jacob Wallenius.. 1793

Efter medaljeringen höll Pollet en festmåltid för sextio officerare i kommendantshusets sal. I salen stod ett bord med kungens, Gustav III, byst omgiven av lagrar. Detta arrangemang stod ovanpå en erövrad rysk örlogsflagga och nedanför kungens byst stod följande sentens på latin: "GUSTAVO Nomine Gloria TERTIO" vilket på svenska blir "(ÅT) GUSTAV III:s Ärofulla Namn".

Utanför huset hade Pollet ställt upp fyra ryska kanoner som erövrats under Slaget vid Valkeala.

Stockholm - 14 mars 1791Svenska archivum: innehållande, handlingar uti Svea-rikes historia, Volym 1–2, sid 193-199. De som inte hade kunnat närvara den 13 februari fick en ny chans den 14 mars 1791, då Gustav III kallade dessa på förmiddagen till Kungliga Slottet. Mottagarna fick då komma till Konungens östra rum samt närvara vid kungens lever. Alla deltog i full uniform. Klockan 1 kom kungen till Audiensrummet, där alla hade samlats. Medaljerna låg på blåa hyenden, med kanter av galoner i guld.

Carl Olof Cronstedt lämnade medaljerna till kungen, samt ropade ut de som skulle belönas. Dessa kom då fram till kungen, ställde sig på höger knä, varvid kungen antingen hängde medaljen om halsen för den större varianten, eller lämnad den i handen för den mindre varianten. Därefter fick mottagaren kyssa konungens hand. För det som fått medaljen i handen, blev den fastsatt av en härold.

Sveaborg - 10 juli 1791Svenska archivum: innehållande, handlingar uti Svea-rikes historia, Volym 1–2, sid 173-175. En motsvarande ceremoni, som den i Stockholm, ägde även rum i Finland där medaljer delades ut på Sveaborg den 10 juli 1791, vilket var årsdagen av segern. Själva ceremonien hölls i garnisonskyrkan på fästningen. Utdelningen utfördes av översten Carl af Klercker på uppdrag av Gustav III. Samtliga officerare som skulle motta medaljerna samlades hos af Klercker klockan 10, och man gick därefter i procession till kyrkan, där soldater på ömse sidor bildade häck. Soldaterna kom från Änkedrottningens livregemente och Stackelbergska regementet. Processionen bestod av; 12 grenadjärer ur flottan anförde av en flaggkonstapel Assessorn Limnell och kamreraren Carlstedt som på två hyenden bar medaljerna Major Adolf Fredrik Virgin som var ceremonimästare Arméns flottas blå vimpel och blå örlogsflagga burna av löjtnanterna de Besche och Kyhle Därefter alla de officerare som skulle erhålla medalj 12 underofficerare anförda av en officer Översten Carl af Klercker

I kyrkans kor stod konungen tron som var överdragen med blått kläde. De två hyendena med medaljerna bars fram till altaret, där det mottogs av regementspastorn Jacob Mallén, som lade dem på altaret. De två fanorna ställdes på ömse sidor om konungens tron. De som skulle motta medalj ställde upp sig längst fram i kyrkan, och ceremonin började med en predikan.

Därefter höll af Klercker ett tal:

Därefter delades medaljerna ut, och prästen avslutade gudstjänsten. Alla tågade därefter ut kyrkan i samma ordning som de kom. Af Klercker höll därefter en middag för 50 personer.

Åbo - 24 juli 179108.08.1791 Åbo Tidningar no 32 sid. 3 Söndagen den 24 juli 1791 hölls i Åbo domkyrka en ceremoni där guldmedaljer delades ut av landshövdingen Ernst Gustaf von Willebrand till officerare vid Livdragonregementet, Åbo läns infanteriregemente och Björneborgs läns infanteriregemente.

Tavastehus - 16 augusti 179122.08.1791 Åbo Tidningar no 34 sid. 3 Den 16 augusti 1791 hölls i landshövdingeresidenset i Tavastehus en ceremoni där guldmedaljer delades ut till 17 närvarande och två frånvarande officerare vid Nylands och Tavastehus läns dragonregemente samt 3 officerare från Nylands infanteriregemente. Medaljerna delades ut av landshövdingen i Åbo och Björneborgs län tillika statssekreterare för arméns ärendenadelsvapen.cpm, tab 3, Ernst Gustaf von Willebrand, som även höll ett tal till de medaljerade. Efter medaljeringen bjöd landshövdingen i Nylands och Tavastehus län Johan Henrik Munck alla närvarande på middag.

Göteborg - 9 september 1791Götheborgs Tidningar, 8 september 1791, sid 3-4 Den 9 september 1791 kallade amiral Claes Adam Wachtmeister i Göteborg till sig de officerare som "biwistat Bataillen wid Fredricshamn eller Swensksund, och för deras upförande blifwit utnämnde till den Medaillen, som Hans Maj:t låtit slå till åminnelse öfwer dessa segrar". De medaljerade officerarna var av Arméns Flotta och von Stedingks värvade regemente, och dessa skulle inställa sig vid högvakten i staden, klockan 11 på förmiddagen i uniform.

Kalmar - 18 september 1791Svenska archivum: innehållande, handlingar uti Svea-rikes historia, Volym 1–2, sid 321-327. I Kalmar domkyrka delade landshövdingen Michael Anckarsvärd, den 18 september 1791, ut guldmedaljer till de officerare vid Kalmar regemente och Arméns flotta som tilldelats medaljerna efter Slaget vid Fredrikshamn och Svensksund.

Medaljerna mini|Svensksundsmedaljens åtsida miniatyr|Arvid Julius Egerströms Fredrikshamnsmedalj, i silver med kedja. Medaljerna graverades av Carl Gustaf Fehrman och delades ut i två storlekar: 12:e storleken i guld eller silver att bäras i tråd eller kedja om halsen. I guld för dem som var regementsofficerare och tjänat som divisionschef eller som kungens adjutant. I silver för dem som tjänat såsom underofficer. 7:e storleken endast i guld åt subalternofficerare som deltagit i slagen såsom fartygsbefäl, att bäras i guldlänkar eller snodd i tredje knapphålet.

Totalt skall det ha tillverkats 410 medaljer i guld och 230 i silver.Lagerqvist, s. 37.

Fredrikshamnsmedaljen Medaljen delades ut till de som deltagit i Slaget vid Fredrikshamn den 15 maj 1790. Det skall minst ha delats ut 5 stora medaljer i guld och 27 mindre. Medaljen som är oval till formen, vilar på ett ankare. Ovalen visar på åtsidan segergudinnan Victoria stående på stäven av ett erövrat ryskt fartyg, troligen en xebec med en svensk örlogsflagga hissad, hon håller i sina händer lagerkransar. På däck samt i vattnet kan man se en sjunkande rysk örlogsflagga. Ovalen har en kantbård i pärlstav.

Frånsidan har även den en kantbård av pärlstav samt en sentens omgiven av en lagerkrans, sentensen säger;

Svensksundsmedaljen Medaljen delades ut till de som deltagit i Slaget vid Svensksund den 9 juli 1790. Det skall minst ha delats ut 7 av den stora guldmedaljen och 145 av den mindre. Medaljen som är oval till formen, vilar på ett ankare. Ovalen visar på åtsidan segergudinnan Victoria stående på stäven av ett erövrat ryskt fartyg, troligen en xebec, med en svensk örlogsflagga hissad, hon håller i sina händer lagerkransar. På däck samt i vattnet kan man se en sjunkande rysk örlogsflagga. Ovalen har en kantbård i pärlstav.

Frånsidan har även den en kantbård av pärlstav samt en sentens omgiven av en lagerkrans, sentens säger;

Kombinationsmedaljen Medaljen delades ut till de som deltagit i bägge slagen ovan. Det skall minst ha delats ut 5 av den stora i guld (kungen inräknad), och 75 av den mindre. Åtsidan var lika med de ovan nämnda medaljerna, medan frånsidan hade en annan inskription som löd;

Mottagare (ej komplett) Kombinationsmedaljen Större I guld Gustav III - tilldelad 12:e storleken i guld den 13 februari 1791. Jean Antoine de Cazal, major vid högkvarterets lantmilitära stab - Tilldelad 12 storleken i guld den 13 mars 1791. Johan Wilhelm Elgenstierna, major vid Upplands regemente, ombord på galären Stockholm. - Tilldelad 12 storleken i guld. Georg Christian de Frese, överstelöjtnant vid Arméns flotta. KM-t flaggkapten, ej tjf. - Tilldelad 12 storleken i guld. Carl Didrik Hamilton, kapten vid Bohusläns lätta dragonregemente, stabsadjutant - Tilldelad 12 storleken i guld.