Dödens nyheter var en vandringsutställning med verk av konstnären Petter Zennström, producerad av den statliga myndigheten Riksutställningar. Den låg i linje med Riksutställningars satsning på kultur för barn, som inleddes under andra halvan av 1960-talet med vandringsutställningen Upptäcka – uppleva. Utställningen turnerade i Sverige 1980 till 1981 och målgrupp var elever i högstadiet.Riksutställningar/Projektarkivet/Projektnummer: 1661, 1664/Volymnummer: F1A: 234/Mapp: ”Projektnummer 1661, ’Dödens nyheter’”/Arkivlådans turnéplaner.
Bakgrund Dödens nyheter var en direkt fortsättning på det pilotprojekt i svenska skolor, som hade inletts med vandringsutställningen Stenens hjärta, producerad av Riksutställningar med premiär 1979.Riksutställningar/Projektarkivet/Projektnummer: 1661, 1664/Volymnummer: F1A: 234/Mapp: ”Projektnummer 1661, ’Dödens nyheter’”/5 häftade sidor A4: ”Utställningsförslag Petter Zennström”, sid. 1.
Liksom Stenens hjärta var Dödens nyheter en del av Riksutställningars verksamhet med fokus på barn och unga. Arbetet på temat ungas kreativitet och skapande hade startat 1966 med vandringsutställningen Upptäcka – uppleva, som togs fram av Riksutställningar och föreningen Konst i skolan. Året därpå inleddes ett längre samarbete med Konst i skolan, vilket resulterade i ett pilotprojekt om barn och konst i slutet på 1970-talet. Riksutställningar ville utveckla utställningsformen som en undervisningsmetod i skolan. Utställningsarbete skulle bidra till en ”skapande och kunskapsinhämtande process”, som skulle gynna eleverna.
Ett antal utställningar producerades med verk av samtida, svenska konstnärer, där Stenens hjärta var det första projektet följt av Dödens nyheter. Utställningarnas konstnärer fick besöka några av landets skolor för att berätta om sina konstnärskap. En konstpedagog informerade om vilka tekniker som hade använts och lärare skulle bidra till en fördjupning i verken. Syftet var att försöka öka de ungas intresse för konst och skapande. Bland annat fick eleverna prova på att måla själva med de material och tekniker som den besökande konstnären hade använt sig av.
Projektserien fick ingen fortsättning. Kostnaden för att anställa en konstpedagog som följde med på utställningsturnéerna bedömdes av de ansvariga som för hög.
Tema En av utställningarna i pilotprojektet var Dödens nyheter, som bestod av verk av konstnären Petter Zennström, känd för svartvita, satiriska, ”oresonliga” bilder som skildrade verkligheten med fokus på förtryck och orättvisor.
Det var ingen hemlighet att Dödens nyheter var en politisk utställning med ett tydligt politiskt och provocerande innehåll. På många vis var Dödens nyheter en ganska typisk manifestation för 1970-talet – en tid som präglades av omvandlingar på många vis och ett utbrett, folkligt engagemang i politik, kultur och miljö. Riksutställningar var redan vana vid att hantera den här sortens frågor. 1968 väckte myndigheten skandal med den i riksdagen omdebatterade utställningen Sköna stund, som till sist Olof Palme tvingades kommentera.
Produktion Namnet till utställningen lånade Petter Zennström från Mexico City och konstnären J. G. Posada, berättade utställningskatalogen. J. G. Posada gjorde i början av 1900-talet en satirisk tidning med sina bilder, som han kallade ”Dödens nyheter”. Bilderna innehöll bland annat skelett och kranier och syftade på det traditionella mexikanska bejakandet av liv och död genom liknande motiv. Ur utställningskatalogen:Posada räknas som den första stora politiska konstnären i Mexiko. Han hämtade sina motiv ur en folklig tradition och ställde sig på de förtrycktas sida och mot diktaturen i landet. Genom att kalla sin utställning Dödens nyheter visar Petter Zennström att han har något gemensamt med sin kamrat från en annan tid och från en annan del av världen.Riksutställningar/Projektarkivet/Projektnummer: 1661, 1664/Volymnummer: F1A: 234/Mapp: ”Projektnummer 1661, ’Dödens nyheter’”/Utställningskatalogen till Dödens nyheter, utvikbar folder A2: ”Dödens nyheter”.Utställningen kan beskrivas som en presentation av konstnären Petter Zennström hans motiv i konsten. Den producerades för att användas för undervisning på högstadiet i ämnena teckning, samhällskunskap och svenska.
Konst och konstnär i skolan Utställningskatalogen hade fyra förslag till hur eleverna kunde använda utställningen i skolarbetet. Temat och uppmaningen var: ”Avbilda verkligheten!”. Övningarna hade fyra underrubriker: Stämmer bilderna med verkligheten? Tanken var att eleverna skulle välja ut bilder från utställningen för att jämföra Petter Zennströms visioner med verkligheten. Bilder i dags- och veckopress som väckte intresse skulle diskuteras och analyseras. Eleverna skulle få möjlighet att prova samma tekniker som Petter Zennström, som en del av skolans bildundervisning. Tortyr. Som utgångspunkt användes bondeledaren Manuel da Conceiaco från Brasilien, fängslad sedan 1972. I boken Bilder av Petter Zennström (i utställningens studiepaket) berättar Petter Zennström med illustrationer om den tortyr som Manuel da Conceiaco berättade att han hade utsatts för. Eleverna uppmanades att göra egna illustrationer, men också att diskutera om tortyr fanns på riktigt och i så fall i vilka länder, vad som gjordes för att hindra tortyr och av vilka organisationer. Rik – fattig/Välstånd – bistånd. Eleverna fick bland annat i uppgift att diskutera imperialism som begrepp och vilka av Petter Zennströms bilder som berörde ämnet. Fokus lades också på bistånd till behövande länder och vilka svenska företag som hade placerat sin produktion i Latinamerika och varför. Konstnärens roll... Eleverna fick i uppgift att fundera på vilka sätt en konstnär kunde arbeta på, vilka bilder som var effektiva och varför? Vad hade konstnären för möjligheter att påverka människor? De verk som ingick i utställningen bestod av tre oljemålningar: Sjunkande, Natt, Rummet. Dessutom 20 träsnitt och 20 skrapteckningar. Verken monterades på ställningar konstruerade och byggda av Lars Kleen i samarbete med Allan Nilson. De grafiska bladen satt monterade på tre ställningar där en var 260 centimeter lång och två av dem 180 centimeter långa. Höjden på alla tre var 180 centimeter. Skrapteckningarna satt monterade på en sexsidig pelare där tre sidor var fyllda med blad. Pelarens diameter var cirka 150 centimeter och höjden var 230 centimeter. De tre oljemålningarna monterades på plats på varsin ställning. Måtten var längd 375 centimeter och höjd 230 centimeter för Rummet, längd 240 centimeter och höjd 230 centimeter för Sjunkande, längd 220 centimeter och höjd 230 centimeter för Natt.Riksutställningar/Projektarkivet/Projektnummer: 1661, 1664/Volymnummer: F1A: 234/Mapp: ”Projektnummer 1661, ’Dödens nyheter’”/1 sida A4: ”Riksutställningar, Ni som tar emot ’Dödens nyheter’ Bilder av Petter Zennström får/.../”.
I utställningen ingick också ett studiepaket i begränsad upplaga, som bestod av de bilderböcker som Petter Zennström hade givit ut på Henki Tisens förlag, diabildskopior av Petter Zennströms verk och några tidskrifter med texter som berörde de motiv som präglade konstnärens bilder. Uppställd krävde Dödens nyheter en yta på 75 kvadratmeter.Riksutställningar/Projektarkivet/Projektnummer: 1661, 1664/Volymnummer: F1A: 234/Mapp: ”Projektnummer 1661, ’Dödens nyheter’”/1 sida A4: ”På gång hos Riksutställningar., 80-talets målare för 80-talets ungdom...”.
Utställningskatalogen gav följande bild av Petter Zennström och hans konst:/.../Petter Zennströms oljemålningar är stora, man kan nästan gå in i dem. Det skall man göra, säger konstnären. Först verkar det som om de inte föreställde något. Men om ni ger er till tåls, om ni öppnar ögonen och satsar lite av er själva ser ni att målningarna avbildar känslor och sinnestillstånd som är nog så verkliga – både för er och Petter Zennström. Träsnitten är annorlunda. De är små tittskåp. Petter Zennström framställer dem i många exemplar och säljer dem billigt för att de skall få så stor spridning som möjligt; de har ett direkt socialt och politiskt innehåll.Riksutställningar framställde Petter Zennström på det här viset i ett utställningserbjudande, under rubriken ”80-talets målare för 80-talets ungdom...”:Konstkritikern Eugen Wretholm utnämnde Petter Zennström till 80-talets målare för något år sedan, ty enligt Wretholm är Petter Zennström en konstnär, ”som i sig förenar något under 1970-talet så ovanligt som lidelsefullt politiskt engagemang och konstnärligt mästerskap...”/.../
Studiepaketet Innehållet i studiepaket var följande: Tidskriften Kommentar, nummer 4/1976. Rapport från Sida nummer 3/1977 (temanummer om bistånd). Rapport från Sida nummer 4/1978 (Gävles förhållande till främmande makter är gott). Kort om svenskt u-samarbete 1979/1980 (Sida). Tidningsklipp om Sydkorea och den sydkoreanske poeten Chi Ha Kim. Dödens nyheter, som konstnären J. G. Posada tryckte och spred i Mexiko i början av 1900-talet. Kommentar i bilder (olika konstnärers illustrationer i tidskriften Kommentar 1968 till 1978). Svart och vitt (bok av Broby-Johansen). Kort om grafik (Riksutställningar). Tidskriften Paletten nummer 2/1979 (artikel om Petter Zennström). Bilder av Petter Zennström, 1977. Fem rövare (Prosadikt av Chi Ha Kim om maktmissbruk och förtryck i Sydkorea 1970), illustrerad av Petter Zennström, 1978. Dödens nyheter 1, 1978. Dödens nyheter 2, 1980. Diabilder av oljemålningarna Sjunkande 1979, Rummet 1978, Natt 1980. Färgfoto av oljemålningen Natt. Studiepaketet fanns i 10 exemplar.Riksutställningar/Projektarkivet/Projektnummer: 1661, 1664/Volymnummer: F1A: 234/Mapp: ”Projektnummer 1661, ’Dödens nyheter’”/1 sida A4:” Studiepaket:”.
Produktionsgruppen Konstnär: Petter Zennström. Formgivare: Eva Persson. Samarbetspartners: skolförvaltningar, kulturförvaltningar. Utställningstekniker: Lars Kleen, Allan Nilsson. Textning: Inge Söderstrand. Fotoarbete: Olof Wallgren. Katalog-affisch: Bengt Serenander (layout), Åsa Norberg (utskrifter), Eva Persson (redigering). Utställningsamanuens: Yvonne Eriksson. Turnéläggning: Aina Bjerk, Birgitta Nåsby. Projektledare: Eva Persson. 1981 skadades några av Petter Zennströms tre målningar på utställningen. Störst skador blev det på målningen Rummet. Det rörde sig om tre sorters skador: vikskador, repor, kantskador. Det fanns också några veck på tavlan där färg hade fallit bort. Skadorna bedömdes ha uppstått vid felaktig hantering av verken. Skador hade också uppstått på målningen Sjunkande i form av några blyertsstreck och en rispa, som bedömdes bero på medveten skadegörelse, plus några veckskador på grund av felaktig hantering av målningen. Värdeminskningen för Rummet beräknades till 10 000 kronor och för Sjunkande till 1 000 kronor, på grund av de uppkomna skadorna.Riksutställningar/Projektarkivet/Projektnummer: 1661, 1664/Volymnummer: F1A: 234/Mapp: ”Projektnummer 1661, ’Dödens nyheter’”/2 häftade sidor A4: ”Riskutställningar, 82-01-13, DNR RU 8107/023/.../Angående skada V 6263/80, Utställning Petter Zennström”. Brev till försäkringsbolaget Trygg-Hansa, 1982-01-13.
Turné