Uttalet i katalanskan och dess fonologi – erbjuder både likheter och olikheter gentemot grannspråken spanska och franska. Dessutom skiljer sig en del uttal åt beroende på dialekt och varietet (valencianskan i söder har fler likheter med spanskan).
Betoning och uttalsmarkörer Katalanskans betoning liknar det i spanska, med några betydelsefulla skillnader. Det följer i stort sett fyra grundregler:
Vid ordslut på diftong betonas den sista stavelsen. Vid ordslut på (enkel) vokal, (enkel) vokal + s, -en eller -in betonas den näst sista stavelsen. I övriga ord betonas den sista vokalen/diftongen. Undantag från ovanstående regler markeras med accenttecken, som exempelvis i sofà ('soffa'), jardí ('trädgård'), progrés ('framsteg'), París och sorprèn ('hen kommer').Nosell 1996, s. XV
Till skillnad från i spanska sätts därför ingen betoningsaccent ut vid ord som passaran (spanska: pasarán, 'de kommer att passera') eller Maria (spanska: María), trots att de har samma betoning som i spanskan.
I katalanskan finns två olika ordaccenter – grav och akut. [a], betonat [ɛ] och betonat [ɔ] har bara grav accent: à, è och ò. [é], [í], [ó] och [ú] har bara akut accent: é, í, ó och ú.
Accenttecken används även i en- och tvåstaviga ord med samma stavning men olika betydelse och/eller uttal. Exempel: déu ('gud') – deu ('tio') dóna ('hen ger') – dona ('kvinna') féu ('hen har gjort') – feu ('ni gör', 'gör [ni]') nét ('barnbarn) – net ('ren') té ('hen tar') – te ('te')
Trema används i fyra olika situationer: när i och u uttalas som separata vokaler och inte som del av diftong: raïm ('klase'), reüll ('sidoblick') när i inte är stumt utan uttalas som vokal: reïx ('hen går ut igen') när u inte är stumt utan del av diftong: aigües ('vatten', plural) när i är vokaliskt och inte konsonantiskt: conduïa ('jag/hen körde')
Vokaler Katalanskan innehåller fonologiskt sju eller åtta olika vokalljud, beroende på dialekt. Där finns öppen, främre, icke-rundad (/a/), halvsluten, främre, icke-rundad (/e/), halvöppen, främre, icke-rundad (/ɛ/), sluten, främre, icke-rundad (/i/), halvsluten, bakre, rundad (/o/), halvöppen, bakre, rundad (/ɔ/), sluten, bakre, rundad (/u/) och mellanposition, central (/ə/). Den sistnämnda, ofta benämnd neutral vokal, saknas i de västligaste/södra dialekterna och förekommer endast i obetonad position i de centrala och östliga dialekterna; lokalt i baleariskan kan den neutrala vokalen även användas i betonad position. Den neutrala vokalens omfattande användning gör att många pluralformer av (feminina) substantiv kan låta likadant på spanska och katalanska; på spanska är då standardstavningen -as och på katalanska -es.
Not: Mellan parenteser = endast i vissa positioner/dialekter.IEC/Rafl 1999, s. 14 Främre Central Bakre Sluten 300px|Vokalfyrsiding
i u
e o
(ə)
ɛ ɔ
a Halvsluten Mellanposition Halvöppen Öppen
Konsonanter Katalanskans konsonanter har likheter med både spanska och occitanska. Dessutom finns vissa uttalsskillnader beroende på dialekt. Bland likheterna med spanskan finns (i många dialekter) en tendens att i många sammanhang uttala bokstäverna 'b' och 'v' som /β/; dessutom uttalas ll som /ʎ/ och 'd' ofta som /ð/; . Bland likheterna med franskan finns uttal av 'j' samt 'g' före mjuk vokal som /ʒ/, av 'z' som /z/ plus nolluttal av många slutkonsonanter samt inledande 'h'.
+ Uttalstabell för konsonanterBokstavIPAExempelAnmärkningar b /b//β//bb//p//-/ boarribaamabledissabteamb normalfallet (NF)NFvid -blframför tonlös konsonanti final ställning c /k//s/ correus (post)cinc (fem) framför a, o, u eller konsonanti final ställning ç /s//z/ començar (börja)feliçment (lyckligt) NFframför tonande konsonant d /d//ð//t//-/ demà (i morgon)vegades (gånger)fred (kall)records (inspelningar) f /f/ agafa NF g /g//ɣ//gg//ʒ//k/ garatge (garage)agafaarreglar (reglera)girar (svänga)llarg (bred)framför a, o, u eller konsonantefter vokal, frikativ, likvidframför e, iframför tonlös konsonant eller finalt gu /g//ɣ/ guiadigui framför e, iefter vokal, frikativ, likvid h /-/ hola stumt j /ʒ/ ja k /k/ kurd endast i utländska lånord l /l/ telefonar (ringa) NF l·l /ll/ pel·lícula (film) NF ll /ʎ/ ella (hon) NF m /m/ família (familj) NF n /n//ɲ/ŋ/m/ anar (gå)enginyer (ingenjör)'encaraconfitura (sylt) NFframför palatalerframför velarer och stumma g, cframför labialer ny /ɲ/ sennyor (herre) NF p /p//-/ aeroport (flygplats)comptar (räkna), camp (fält) NFmellan m/n och en klusil/frikativ; i final ställning efter m qqu /k//k/ quatre (fyra)aquesta (denna) framför /w/framför e, i r /r//ɾ//-/ recordsara (nu)senyor NFintervokaltfinalt i flerstaviga ord rr /r/ arribo (jag anländer) NF s /s//z//-/ senycasa (hus)aquest NFintervokalti orden aquest och aquests ss /s/ pessetes (pesetas) NF t /t//d//-/ taxiviatgeurgent, curts NFintervokalti konsonantgrupp framför tonande ljudi final ställning efter n eller l; mellan r och s i final ställning v /b//β/ vostè (Ni)avui (idag) NFefter vokal, frikativ, likvid x /ks//ʃ//gz/ taximarxaexemple (NF)efter konsonant eller i; initialtmellan initialt e och vokal/tonande konsonant z /z/ onze NF
Referenser Noter
Källförteckning
Kategori:Katalanska Kategori:Fonologi efter språk