Propus, eller Eta Geminorum (förkortat Eta Gem, η Gem), som också heter Tejat Prior, "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016. är en trippelstjärna i stjärnbilden Tvillingarna. Den är synlig för blotta ögat och befinner sig på ett avstånd av ca 380 ljusår från solen.

Nomenklatur η Geminorum (latin: Zeta Geminorum) är stjärnans Bayer-beteckning.

Stjärnans traditionella namn Propus kommer från grekiskan och betyder främre fot, och Praepes och Pish Pai kommer från persiska Pīshpāy, پیشپای, vilket betyder framben. År 2016, organiserade internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)"IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016. för att katalogisera och standardisera egennamn för stjärnor. WGSN:s första bulletin i juli 2016"Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016. ger en tabell över de två första grupperna av namn som godkänts av WGSN där Propus ingår för denna stjärna.

Propus, tillsammans med γ Gem (Alhena), μ Gem (Tejat Posterior), ν Gem och ξ Gem (Alzirr) var Al Han'ah, "märket" (på halsen av kamelen). De var också associerade med Al Nuḥātai den dubbla formen av Al Nuḥāt "kamelens puckel".Allen, R. H. (1963). Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.). New York, NY: Dover Publications Inc. p. 234. . Hämtad 2010-12-12.

Omgivningar Propus ligger vid foten på Castorsidan av Tvillingarna, cirka två grader väster om μ Geminorum och två grader sydost om det ljusa öppna klustret M35. Mellan de två stjärnorna finns flera svaga nebulosaområden. η Gem finns strax väster om resterna av supernovan IC 443.

Propus finns nära ekliptikan och kan avskärmas av månen och, mycket sällan, av planeterna. Den senaste occultation av en planet ägde rum den 27 juli 1910, av Venus, och dessförinnan den 11 juli, 1837 av Merkurius.

Variabilitet År 1865 rapporterade Julius Schmidt första gången att Propus var en variabel stjärna. De lätta variationerna beskrevs av Schmidt och andra observatörer som långa maxima av konstant ljusstyrka, minima av mycket varierande storlek och form, och en period runt 231 dagar. Hassforther, B. (2007). "Eta Geminorum - wirklich ein Bedeckungsveraenderlicher?". BAV Rundbrief. 56: 205. Bibcode:2007BAVSR..56..205H. Stjärnan klassificerades som både en semiregulär variabel och en förmörkelsevariabel. Perioden för minima har satts till cirka åtta år, motsvarande banan hos en osynlig följeslagare. Förmörkelserna har ifrågasatts många gånger, men speciella iakttagelser har fortfarande gjorts vid tidpunkten för förväntade förmörkelser."The 2004 eclipse of Eta Geminorum" (PDF). Hämtad 12 augusti, 2016. "The 2004 eclipse of Eta Geminorum" (PDF). Hämtad 12 augusti, 2016.

Semiregelbundna variationer har klassificerats som typ Sra, som anger relativt förutsägbar periodicitet med vissa variationer i amplitud och ljuskurvform. Dessa typer av variabel anses vara mycket lik Miravariabler, men med mindre amplituder.) Många långperiodiga variabler visar långa sekundära perioder, typiskt tio gånger längre än huvudperioden, men dessa förändringar har inte påvisats för Propus. Huvudperioden har bestämts till i genomsnitt 234 dagar. Percy, J. R.; Nasui, C. O.; Henry, G. W. (2008). "Long-Term Photometric Variability of 13 Bright Pulsating Red Giants". The Journal of the American Association of Variable Star Observers. 36: 139. Bibcode:2008JAVSO..36..139P.

Egenskaper

Propus är en trippelstjärna, med en ljus klass M-stjärna med en nära följeslagare, endast känd genom radialhastighetsvariationer, och en mer avlägsen följeslagare visuellt utskild.

År 1881 konstaterade den amerikanske astronomen Sherburne Wesley Burnham att Propus hade en nära följeslagare. På den tiden uppmättes separationen till 1,08".Clerke, A. M. (1902). "The system of eta Geminorum". The Observatory. 25: 389. Bibcode:1902Obs....25..389C. Den har nu ökat till 1,65" och dess omloppstid har beräknats till 474 år i en ganska excentrisk bana. Lite är känt om följeslagaren, även om de är av 6:e magnituden. Den ges spektraltyp G0 och antas vara en jättestjärna på grund av sin ljusstyrka. Hunsch, Matthias; Schmitt, Jurgen H. M. M.; Schroder, Klaus-Peter; Zickgraf, Franz-Josef (1998). "On the X-ray emission from M-type giants". Astronomy and Astrophysics. 330: 225. Bibcode:1998A&A...330..225H.

År 1902 rapporterade William Wallace Campbell att Propus visade radialhastighetsvariationer. Hans antagande var att stjärnan var en spektroskopisk dubbelstjärna, även om ingen tid eller andra omloppsparametrar bestämdes. Campbell, W. W. (1902). "Six stars whose velocities in the line of sight are variable". Astrophysical Journal. 16: 114. Bibcode:1902ApJ....16..114C. doi:10.1086/140954. En bana beräknad 1944 är i stort sett oförändrad i dag, med en period av 2 983 dagar och en excentricitet på 0,53. Observationer har gjorts efter tecken på förmörkelser motsvarande den härledda omloppsbanan, men några bevis anses inte vara uppnådda. McLaughlin, Dean B.; Van Dijke, Suzanne E. A. (1944). "The Spectrographic Orbit and Light-Variations of η Geminorum". Astrophysical Journal. 100: 63. Bibcode:1944ApJ...100...63M. doi:10.1086/144637.

Den viktigaste ljuskomponenten i Propus är en asymptotisk stjärna i jättegrenen, en högt utvecklad sval stjärna, som ursprungligen var 2-8 M ☉ i huvudserien.Eggen, Olin J. (1992). "Asymptotic giant branch stars near the sun". Astronomical Journal. 104: 275. Bibcode:1992AJ....104..275E. doi:10.1086/116239.

Källor

Referenser

Kategori:Stjärnbilden Tvillingarna Kategori:Bayerobjekt Kategori:Trippelstjärnor Kategori:Gula jättar Kategori:Röda jättar Kategori:Flamsteedobjekt Kategori:HD-objekt Kategori:HR-objekt