Kappa Canis Majoris, (κ Canis Majoris, förkortat Kappa CMa, κ CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Stora hunden. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på +3,87 och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på ca 5,0 mas beräknas den befinna sig på ca 660 ljusårs (202 parsek) avstånd från solen.
Egenskaper Kappa Canis Majoris är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B1.5 Ve. e-suffixet anger att den är en snabbt roterande Be-stjärna med en dispergeringsskiva av uppvärmd gas. Radien hos den emitterande skivan är ungefär 0,20 ± 0,06 AE, eller ca 3,7 gånger stjärnans radie. Stjärnan har en massa som är ca 12 gånger solens massa, en radie som är ca 6 gånger större än solens och utsänder ca 18 900 gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 24 600 K.
Kappa Canis Majoris är en eruptiv variabel av Gamma Cassiopeiae-typ. Den varierar mellan skenbar magnitud +3,40 och 3,97 utan skönjbar periodicitet. Stjärnan blev 50 procent mera ljusstark mellan 1963 och 1978, med en ökning från magnitud ca 3,96 till 3,52.
Se även Variabla stjärnor
Referenser
Noter van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. Feinstein, A.; Marraco, H. G. (November 1979), "The photometric behavior of Be Stars", Astronomical Journal, 84: 1713–1725, Bibcode:1979AJ.....84.1713F, doi:10.1086/112600. Watson, Christopher (January 4, 2010), "Kappa Canis Majoris", AAVSO Website, American Association of Variable Star Observers, hämtad 2014-02-24. Hiltner, W. A.; et al. (July 1969), "MK Spectral Types for Bright Southern OB Stars", Astrophysical Journal, 157: 313–326, Bibcode:1969ApJ...157..313H, doi:10.1086/150069. de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61. Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015. Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x. Meilland, A.; Stee, Ph.; Chesneau, O.; Jones, C. (October 2009), "VLTI/MIDI observations of 7 classical Be stars", Astronomy and Astrophysics, 505 (2): 687–693, arXiv:0908.1239, Bibcode:2009A&A...505..687M, doi:10.1051/0004-6361/200911960. Hohle, M. M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B. F. (April 2010), "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants", Astronomische Nachrichten, 331 (4): 349, arXiv:1003.2335, Bibcode:2010AN....331..349H, doi:10.1002/asna.200911355. Kaler, James B. (March 1, 2013). "Kappa Canis Majoris". Stars. University of Illinois. Hämtad 2014-02-24. Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x. Rivinius, Thomas; et al. (2013), "Classical Be stars. Rapidly rotating B stars with viscous Keplerian decretion disks", The Astronomy and Astrophysics Review, 21: 69, arXiv:1310.3962, Bibcode:2013A&ARv..21...69R, doi:10.1007/s00159-013-0069-0.
Externa länkar https://www.universeguide.com/star/kappacanismajoris http://stars.astro.illinois.edu/sow/kappacma.html
Kategori:Stjärnbilden Stora hunden Kategori:Bayerobjekt Kategori:HR-objekt Kategori:Flamsteedobjekt Kategori:Gamma Cassiopeiae-variabler Kategori:Huvudseriestjärnor klass B Kategori:Be-stjärnor Kategori:HD-objekt