Auva eller Delta Virginis ( δ Virginis, förkortat Delta Vir, δ Vir) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en möjlig dubbelstjärna belägen i norra delen av stjärnbilden Jungfrun. Den har en skenbar magnitud på 3,4 Celis S., L. (October 1975), "Photoelectric photometry of late-type variable stars", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 22: 9–17, Bibcode:1975A&AS...22....9C och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 16,4 mas, van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357 beräknas den befinna sig på ett avstånd av 198 ljusår (60,8 parsek) från solen.

Nomenklatur Delta Virginis har det traditionella namnet Auva eller Minelauva som härstammar från den arabiska عوى c awwa ", vilket betyder "skällande (hund)". Denna stjärna, tillsammans med Beta Virginis (Zavijava), Eta Virginis (Zaniah), Gamma Virginis (Porrima) och Epsilon Virginis (Vindemiatrix), utgjorde Al'Awwā, inroparen. Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York, NY: Dover Publications Inc, p. 469, , hämtad 2010-12-12.

Egenskaper Auva är en utvecklad orange till röd jättestjärna typ M och av spektralklass M3 III. Mallik, Sushma V. (December 1999), "Lithium abundance and mass", Astronomy and Astrophysics, 352: 495–507, Bibcode:1999A&A...352..495M Stjärnan har en massa som är 1,4 gånger större än solens och en uppskattad radie som är omkring 48 gånger solens radie. Den avger från sitt yttre sikt omkring 468 gånger mer energi än solen vid en relativt låg effektiv temperatur på ca 4 000 K.Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209 Det är den låga temperaturen som ger den orangefärgade glöden till en stjärna av typ M. "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, arkiverad från original 2012-03-10, hamtad 2012-01-16

Det yttre skiktet hos Auva genomgår en typ av pulsation som uppträder i den klass av variabla stjärnor som kallas halvregulära variabler och dess skenbara magnitud varierar inom området +3,32 till +3,40.Tabur, V.; et al. (December 2009), "Long-term photometry and periods for 261 nearby pulsating M giants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 400 (4): 1945–1961, Bibcode:2009MNRAS.400.1945T, arXiv:0908.3228 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15588.x Baserat på frekvensanalys av Auvas ljuskurva uppvisar stjärnans variabilitet flera perioder av pulsering. De observerade perioderna är 13,0, 17,2, 25,6, 110,1 och 125,8 dygn. Den är en höghastighetsstjärna med en egenrörelse på mer än 30 km/s i förhållande till den genomsnittliga rörelsen av andra stjärnor i närheten.Famaey, B.; et al., "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430: 165–186, Bibcode:2005A&A...430..165F, arXiv:astro-ph/0409579 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20041272

Auva är en möjlig dubbelstjärna med en följeslagare av 11:e magnituden som ligger separerad med 80 bågsekunder. Denna dvärgstjärna av typ K kan ha en omlopssperiod på över 200 000 år, men detta har inte bekräftats.Kaler, James B., "Delta Virginis", Stars, University of Illinois, hämtad 2012-02-07

Källor

Referenser

Externa länkar https://www.universeguide.com/star/auva http://stars.astro.illinois.edu/sow/deltavir.html

Kategori:Stjärnbilden Jungfrun Kategori:Bayerobjekt Kategori:Orangea jättar Kategori:Dubbelstjärnor Kategori:Flamsteedobjekt Kategori:HD-objekt Kategori:HR-objekt