Kvarteret Kommerserådet (Kvarteret 16 Kommerserådet) är ett kvarter i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Kvarteret omges av Västra Hamngatan i väster, Drottninggatan i söder, Korsgatan i öster, samt Södra Hamngatan och Stora Hamnkanalen i norr. Kvarteret förstördes i stadsbränderna åren 1721 och 1802. Kvarteret fick sitt namn år 1923 och är namngivet efter kommerserådet Bernt Harder Santesson.
Kvarteret innehåller främst kontors- och affärsbyggnader, men även bostäder. Skandinaviska Enskilda Banken hade sitt centralkontor i större delen av kvarteret fram till flytten till Östra Nordstaden år 1974. Därefter fanns ett bankkontor och senare bankmuseum i Chalmerska huset, vilket år 2006 donerades av banken till Chalmers tekniska högskola. I bankens tidigare huvudbyggnad Västra Hamngatan 6 – Drottninggatan 10–12 finns Antikhallarna. I hörnet Västra Hamngatan 2 – Södra Hamngatan 9 ligger konditori Brogyllen. De äldsta byggnaderna i kvarteret uppfördes åren 1804 och 1806, medan andra uppfördes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. En större förnyelse av byggnaderna skedde år 1980, då sex byggnader från 1800-talet ersattes med en ny byggnad genom kvarteret.
Historia miniatyr|vänster|Kiättel Klasons karta över Göteborg 1644 visar stadens ursprungliga utseende. Kvarteret Kommerserådet ligger söder om Stora Hamnkanalen och öster om Västra Hamnkanalen. miniatyr|Kvarteret Kommerserådet i Göteborg år 1888. Kvarteret syns i mitten av kartan, söder om Stora Hamnkanalen, och omges av Västra Hamngatan, Södra Hamngatan, Drottninggatan och Korsgatan. Göteborg delades under åren 1637–1670 in i 28 rotar. År 1670 förändrades roteindelningen och antalet rotar blev tio. I kvarteret Kommerserådet omfattade tomterna mot Drottninggatan fjärde roten och de längs Södra Hamngatan femte roten. Tomterna hade då inga nummer, utan det förekommer först i tomtöres- och taxeringslängder år 1714. I samband med att stadens gamla roteindelning ersattes med kvartersindelning år 1923, fastställdes namnet Kvarteret Kommerserådet i Staden inom Vallgraven.
Under 1600-talet var kvarteret, liksom Kvarteret Frimuraren, ett kvarter för välbeställda köpmän. I kvarteret låg stadens två första apotek.
På kvällen den 14 april 1721 utbröt en brand i ett hus på Holländaregatan (Drottninggatan) och hela kvarteret brann ner. Totalt förstördes 213 byggnader i branden. Det utgick ett påbud från regeringen att de nya husen skulle uppföras i sten eller korsvirke, men trots detta kom de flesta nya husen att uppföras i trä.
Den 20 december 1802 eldhärjades staden åter och hela kvarteret brann ner. Antalet förstörda byggnader var denna gång 179 och alla utom två var av trä. Det genomfördes inte några större ändringar av tomterna efter branden, då stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg ansåg att det skulle skapa kaos och förvirring och inte heller skedde någon breddning av gatorna. Tomterna kartlades och en tomtkartebok blev färdig år 1810.
De nya byggnaderna fick inte uppföras i trä, vilket ledde till att endast förmögna fastighetsägare kunde bebygga sina avbrända tomter. Ritningarna till de nya husen utfördes av Carl Wilhelm Carlberg och hans elev Justus Fredrik Weinberg, men även av Jonas Hagberg, Michael Bälkow, Gottlieb Lindner och Ludvig Dymling.
Fastigheter Södra Hamngatan 23 – Korsgatan 1 miniatyr|Södra Hamngatan 23 - Korsgatan 1. Fastigheten i hörnet Södra Hamngatan 23–Korsgatan 1 (Inom Vallgraven 16:6, tidigare fastighetsbeteckning 5 roten nr. 32) uppfördes år 1891 för Göteborgs Köpmansbank efter ritningar av K Johansson.
I början av 1700-talet ägdes tomten av en affärskvinna, två handelsmän och en guldsmed, innan det år 1740 övertogs av en källarmästare, som öppnade värdshuset Kitzens källare, vilket fanns där fram till år 1755. Efter att ha ägts av en stadsfältskär och ett par handelsmän, blev det åter värdshus där under åren 1779–1789. Huset, som var ett korsvirkeshus, brann ner i branden år 1802.
Huset som uppfördes efter branden ritades av Carl Wilhelm Carlberg och handelsman Jonas Jungqvist flyttade in där år 1809. Jungqvist, som även ägde arrende på Örgryte Stom, gick under den dåvarande kristiden i konkurs och tvingades sälja huset och arrendet år 1816. Även den följande ägaren gick några år senare i konkurs.
År 1843 köptes huset av bokhandlare Nathan Jacob Gumpert. År 1857 byggdes bottenvåningen om av hans änka och försågs med stora skyltfönster och Gumperts bokhandel flyttades dit från huset tvärs över Korsgatan. Här blev bokhandeln kvar till år 1871, då den flyttades till Gumperts hörna i hörnet Östra Hamngatan 23 – Södra Hamngatan 35 i kvarteret Frimuraren.
Apotekare Johan Gustaf Cavalli, som ägde Apoteket Kronan i grannfastigheten Korsgatan 3, köpte år 1867 huset av Gumperts änka och utökade sina lokaler, samtidigt som den gamla lokalen reparerades. Ombyggnaden gjordes efter ritningar av Victor von Gegerfelt. Cavalli sålde fastigheten år 1872 och år 1879 utförde Adrian C. Peterson ritningar för ombyggnad av fasaderna i nyrenässans.
Göteborgs Köpmansbank köpte fastigheten år 1891 och lät riva denna och uppföra en ny byggnad i florentinsk stil efter ritningar av Karl Johansson. Göteborgs Köpmansbank kom senare att gå upp i andra banker och under åren 1932–1935 inreddes kontor och butiker i huset. År 1959 flyttade Skånska banken in i lokalerna och numera finns där en pantbank.
Chalmerska huset miniatyr|Chalmerska huset vid Södra Hamngatan 11.
Fastigheten Södra Hamngatan 11 (Inom Vallgraven 16:14, tidigare fastighetsbeteckning 5 roten nr. 38 och 39) uppfördes efter stadsbranden år 1802 åt kanslirådet William Chalmers och stod klart år 1807 efter ritningar av Carl Wilhelm Carlberg. Byggnaden är ett av Carlbergs viktigaste verk.
År 1864 hyrde det nystartade Skandinaviska Kreditaktiebolaget en lokal i Chalmerska huset, i vilken de höll till fram till år 1882, då deras nybyggda bankpalats vid Västra Hamngatan 6 – Drottninggatan 10 invigdes. Byggnaden övertogs av Skandinaviska Kreditaktiebolaget år 1929.
Under åren 1672 till 1675 ägdes fastigheten 5 roten nr 38½ och östra delen av 4 roten nr 104 av handelsmannen och rådmannen Niclas Preus, som även arrenderade ett landeriområde vid Gullbergsbro och där drev värdshuset Pryssekrogen. Därefter togs fastigheten över av packhusinspektör Conrad Braunjohan.
År 1645 köpte tolagsskrivare Johan Casparsson Poppelman tomten nr 39 i 5 roten, liksom tomten nr 41. År 1682 såldes tomten nr 39 av hans änka till rådman Heinrich Eilking d.y., som år 1695 sålde den till handelsman Jacob Radhe, gift med Catharina Tham och ägare av Partille herrgård. Efter Radhes död gifte hans änka om sig med Hieronymus Gripenstedt och efter dennes död med justitiekansler Thomas Fehman.
Flera av tomterna kom efter branden år 1721 att köpas av vinhandlaren Johan Christian Selle, så också Södra Hamngatan 11. Han uppförde där ett tvåvånings trähus, vilket stod färdigt år 1732, Tomten åt Drottninggatan bebyggdes möjligen med stallar. Efter Selles död köptes tomten av firman Martin Holtermann & Söner.
År 1794 köpte William Chalmers Holtermanns hus för 8 000 riksdaler. Huset hade under Holtermanns ägo byggts ut och var större än det som Selle uppfört år 1732, men förstördes i branden år 1802. Chalmers köpte efter branden tomten mot Drottninggatan, 4 roten nr 104, av Frimurarna, som skaffade en ny tomt i kvarteret Frimuraren. Stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg fick i uppdrag att rita en ny byggnad.
Det nya huset uppfördes i tre våningar över en souterrängvåning. Bottenvåningen och souterrängvåningen är rusticerade, medan de övre våningarna är slätputsade. Byggnaden karaktäriseras av mittrisaliten, som pryds av sex joniska sandstenskolonner. Grundläggningsarbetet inleddes år 1805 och år 1807 kunde Chalmers flytta in tillsammans med sitt tjänstefolk, som bestod av en lakej, en kusk, en kock och två pigor.
Efter William Chalmers död år 1811, köpte kommerserådet Bernt Harder Santesson fastigheten på auktion i februari 1812. Santesson kom att bo där ett tiotal år, och han hade flera hyresgäster, vilket gjorde att några större våningar delades upp.
I mars 1839 köptes fastigheten av grosshandlaren David Carnegie den yngre, varför huset under en längre tid kom att benämnas Carnegiska huset. Gårdshuset mot Drottninggatan byggdes om år 1857 och flera verksamheter hyrde lokaler där. Under åren 1862–1900 ägdes fastigheterna av Oscar Ekman, varefter de återgick till D. Carnegie & Co.
Den 1 april 1864 startade Skandinaviska Kreditaktiebolaget sin verksamhet i Chalmerska huset. År 1882 flyttade banken till fastigheten Drottninggatan 10 – Västra Hamngatan 6 i samma kvarter och år 1908 köptes Chalmerska husets baktomt åt Drottninggatan av banken, som lät uppföra en ny byggnad där.
Västra Hamngatan 4–6 – Drottninggatan 10–12 miniatyr|Västra Hamngatan 6 - Drottninggatan 10 år 2015. miniatyr|Västra Hamngatan 6 - Drottninggatan 10. Skandinaviska Kreditaktiebolagets hus år 1901. I förgrunden Västra Drottninggatubron. Bildsamlingen vid Göteborgs stadsmuseum. miniatyr|stående|Västra Hamngatan 4. Byggnaden innehåller bankvalv och saknar entré mot gatan. Fastigheten Västra Hamngatan 4–6 – Drottninggatan 10–12 (Inom Vallgraven 16:21, tidigare fastighetsbeteckning 5 roten nr. 40 B5 roten nr. 41) uppfördes år 1882 åt Skandinaviska Kredit AB efter ritningar av Axel och Hjalmar Kumlien och 1895 efter ritningar av Hjalmar Kumlien.
Efter det att Skandinaviska Enskilda Banken år 1974 flyttat till Östra Nordstaden kom Antikhallarna att inrymmas i huvudbyggnaden Västra Hamngatan 6 – Drottninggatan 10–12.
Den södra delen av 5 roten nr. 41 (Västra Hamngatan 6 – Drottninggatan 10) ägdes av tolagsskrivare och bryggare Johan Casparsson Poppelman. och efter dennes död år 1659 av hans änka Catharina Krakau och senare av dottern Emerentia. Den norra delen av tomten ägdes av Björn Jonsson (Biörn slaktare) och senare av strandridare Olof Bomstedt, vars söner år 1717 sålde tomten till Catharina Tham, som var gift med justitiekansler Thomas Fehman på Gräfsnäs. Efter branden år 1721 köptes tomterna av handelsman Jöns Muuhr, som uppförde ett trähus, vilket stod klart år 1731. Efter dennes död 1758 såldes den på auktion och kom efter försäljning år 1765 i värdshusvärd James Carnegies ägo. Den andra hälften av byggnaden ägdes av den skotske handelsmannen William Douglas.
Fastigheten kom senare att övergå till olika köpmän. Efter 1802 års brand köptes ödetomten år 1808 av handelsman Hans Joseph Andrén, som lät uppföra ett stenhus i tre våningar, vilket stod klart år 1812. Efter hans död köptes fastigheterna av hans bror Johan Aron Andrén år 1819. Vid en konkursauktion år 1832 köptes fastigheterna av grosshandlare Johan Gabriel Grönvall, som var ägare av Kallebäcks herrgård. Den siste private ägaren var stadsmäklare Aron Samuel Kjellberg, som år 1882 sålde fastigheten till Skandinaviska Kreditaktiebolaget.
Banken lät uppföra en nybyggnad i italiensk nyrenässans, med en rusticerad bottenvåning, ritad av Axel och Hjalmar Kumlien. Efter att banken under tjugo år hyrt lokaler, flyttade de den 26 februari 1885 in i det nybyggda huset. Lokalerna utökades genom att Västra Hamngatan 4 köptes år 1891 och en ny byggnad började uppföras år 1895. Västra Hamngatan 6 – Drottninggatan 10 byggdes på med en våning år 1910 efter ritningar av Ernst Kumlien, samtidigt som en ny bankbyggnad uppfördes på Drottninggatan 12. Även Drottninggatan 12 ritades av Ernst Kumlien, och inflyttning skedde år 1912.
Fastigheten Västra Hamngatan 4 inköptes av Skandinaviska Kreditaktiebolaget år 1891 och en ny byggnad i två våningar uppfördes efter ritningar av Hjalmar Kumlien. Byggnaden inrymde bankfack och hade ingen ingång från gatan. Fasaden utfördes i florentinsk ungrenässans och en påbyggnad skedde år 1920, efter ritningar av Ernst Krüger.
Västra Hamngatan 2 – Södra Hamngatan 9