miniatyr|SIM-kort i Polen med sloganen för kampanjen mot hatretorik "Ord har makt, använd dem klokt" Hatpropaganda (eng. hate propaganda och/eller hate speech) är systematisk spridning av åsikter, information eller rykten med avsikt att framkalla hat eller fientlighet mot en grupp eller dess medlemmar baserat på deras ras, etnicitet, religion, kön, sexuell läggning eller annan identitet eller egenskap.Simpson, Robert Mark. "Dignity, harm, and hate speech." Law and Philosophy (2013): 701-728. Termen avser en avsiktlig och organiserad ansträngning att demonisera och/eller marginalisera specifika grupper eller dess medlemmar. Hatpropaganda är närbesläktat med termen hatretorik som är ett bredare begrepp som omfattar tal, skrift eller handlingar som ger uttryck för hat, förakt eller fördomar mot en grupp eller dess medlemmar. Hatretorik på internet benämns näthat. Termerna saknar dock allmänt vedertagna och universella definitioner.
EU har definierat hatretorik på följande sätt:
Förenta Nationerna har definierat den engelska termen hate speech på följande vis:
Vissa länder, varav flera europeiska länder, har kriminaliserat hatpropaganda och/eller hatretorik, däribland Sverige. Den kriminella handlingen benämns (i Sverige) hets mot folkgrupp och är en form av hatbrott. Inskränkning av yttrandefriheten motiveras med att det inkräktar på andra personers och gruppers absoluta rättigheter, exempelvis att slippa rasdiskriminering eller annat förtryck.http://www.civilrightsdefenders.org/files/Hatets-spr%C3%A5k-gr%C3%A4nsen-mellan-hatpropaganda-och-yttrandefrihet.pdf Kriminalisering av hat är en omtvistad inskränkning av yttrandefirheten, som är en internationellt erkänd grundläggande mänsklig rättighet. I till exempel USA står skyddet av yttrandefriheten över behovet att freda människor från att utstå hat från andra. Vissa menar att USAs värnande av yttrandefriheten motiveras med att ett förbud att yttra hatpropaganda skulle minska den politiska angelägenheten att stifta lagar mot diskriminering.Weinstein, James. "Hate Speech Bans, Democracy, and Political Legitimacy." Const. Comment. 32 (2017): 527.
Filosofer som Jeremy Waldron har argumenterat omkring skadan som hatpropaganda åsamkar; det är enligt vissa jurisdiktioner graden skada som avgör brottets allvar. Skadan vid hatpropaganda må inte vara direkt eller personlig, menar exempelvis Waldron, utan mera vara en skada som består i att upprätthålla identitetsgrundade sociala strukturer som slår mot vissa utsatta grupper.
Se även Identitetspolitik Polarisering (samhälle) Propaganda Psykologisk krigföring
Noter
Kategori:Yttrandefrihetsbrott Kategori:Hatbrott