Brexit

miniatyr|Storbritannien och unionens 27 medlemsstater. Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen, även känt som brexit, inleddes formellt genom den brittiska regeringens begäran om utträde den 29 mars 2017 och verkställdes klockan 00.00 CET natten mellan den 31 januari och 1 februari 2020.EUROPEISKA RÅDETS BESLUT (EU) 2019/1810 antaget i samförstånd med Förenade kungariket av den 29 oktober 2019 om förlängning av tidsfristen enligt artikel 50.3 i EU-fördraget Ursprungligen skulle brexit ha ägt rum den 29 mars 2019, men utträdet sköts upp upprepade gånger på grund av förseningar i ratificeringsprocessen av avtalet om Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen.

Det brittiska utträdet ur Europeiska unionen var en konsekvens av att en majoritet av de (röstande) brittiska väljarna röstade nej till fortsatt brittiskt EU-medlemskap i folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU den 23 juni 2016.

Själva utträdet baserades på artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen som ger varje medlemsstat rätt att begära utträde, vilket enligt artikeln äger rum två år senare genom att alla EU:s fördrag upphör att gälla för det landet ("avtalslös brexit"), alternativt vid en tidpunkt och på ett sätt som överenskoms i ett avtal mellan EU och det aktuella landet. Om Storbritannien skulle vilja återansluta sig ska denna begäran om medlemskap hanteras såsom för länder som inte varit medlemmar, vilket alla EU-länder måste godkänna, och gamla undantag och förmåner gäller inte såvida inte EU går med på dem.

Ett avtal har förhandlats fram mellan EU och Storbritanniens som anger en övergångsperiod, då frihandel, fri rörlighet för personer och de flesta andra EU-regler med en del undantag fortsatte att gälla Storbritannien, trots att de inte var medlem längre. Denna övergångsperiod upphörde midnatt mellan 31 december 2020 och 1 januari 2021. Ett mer permanent handelsavtal slöts några dagar innan det.

Folkomröstningen

En folkomröstning om det brittiska medlemskapet i EU hölls den 23 juni 2016. En majoritet av de röstande röstade emot ett fortsatt EU-medlemskap. Den brittiska regeringen under premiärminister David Cameron avgick till följd av resultatet. En ny regering under premiärminister Theresa May tillträdde den 13 juli 2016. Den nya regeringen inledde planeringen inför att begära utträde ur unionen.

Effekter av brexit och frågor att reda ut EU och Storbritannien har behov av att komma överens om sitt framtida förhållande till varandra i en rad frågor.

Handelsavtal Den brittiska regeringen uttalade i juli 2018 att man bestämt att förhandla fram ett frihandelsavtal med EU som omfattar varor och jordbruksprodukter, dock inte tjänster, som ska innebära att man följer EU-regler för dessa. Talesättet "äta kakan och ha den kvar" har använts av Boris Johnson för att beskriva vad han vill åstadkomma.

Företrädare för EU har uttalat att man inte önskar ett skräddarsytt avtal om delvis deltagande i den inre marknaden.

Ekonomiska effekter En stor majoritet av ekonomer bedömer att Storbritannien kommer att förlora ekonomiskt på brexit sett på längre sikt. Det anses bli handelshinder och mindre utländska investeringar. Även brittiska regeringen har kommit fram till det.

På kort sikt har man redan under det första året sett en ökad inflation och minskad valutakurs för pundet. Det har gjort att britterna fått mindre för sina pengar.

Brittisk ersättning till EU för utträdet EU:s övriga medlemsländer kräver att Storbritannien håller dem skadeslösa för brexit. Olika summor har nämnts som skadestånd, till exempel 39 miljarder pund (cirka 450 miljarder kr).Britain won't pay £39bn Brexit 'divorce' bill if there is no deal, Raab insists as he ramps up pressure on Brussels Även 92 miljarder pund har nämnts. Avtalet anger principer för hur detta ska beräknas. Storbritannien fortsätter att betala medlemsavgift (cirka 15 miljarder pund per år) och få bidrag (cirka hälften av det) under övergångstiden efter Brexit. Kvarvarande summa efter det har beräknats till 23 miljarder pund.

Fri rörlighet för personer Invandringen till Storbritannien pekades under kampanjen ut som ett hot mot ekonomi, säkerhet och brittisk (kulturell) identitet. Invandringsfrågan sågs som ett av de allra viktigaste skälen för dem som röstade för att lämna EU.

Rörlighetsdirektivet och förordningen om arbetskraftens fria rörlighet ger medborgare i EU-länder rätt att bo och att ta arbete i valfritt EU-land (om de kan försörja sig), vilket av EU kallas fri rörlighet för personer. I och med utträdet försvinner denna rätt för brittiska medborgare i resten av EU och för EU-medborgare i Storbritannien på utträdesdagen. För att behålla sin rätt att bo har många britter bosatta i andra EU-länder sökt medborgarskap där.

Eftersom Storbritannien inte vill ha kvar fri rörlighet för personer, har möjligheten till ett EES-avtal avvisats. Alla EES-länder har fri rörlighet med varandra. Det var under valrörelsen tal om att förhandla fram fri rörlighet med ett urval länder där många britter bor, till exempel Frankrike, Spanien och Irland, men detta har inte blivit något av. Vad som ska gälla dem som redan bor utanför sitt medborgarskapsland, är inte klarlagt (december 2017), även om en övergångsperiod för EU-medborgare i Storbritannien nämnts. Svenskar boende i Storbritannien har oroat sig, och Svenska Kyrkan i London bjöd i december 2018 in en psykoterapeut att stötta oroliga medlemmar.Svenska kyrkan erbjuder brexit-terapi för oroliga Pensionärer fån EU/EES-länder kan permanent bosätta sig i andra EU/EES-länder och behålla full pension från hemlandet, men det kommer troligen inte att gälla de som bosatt sig i Storbritannien och britter i EU-länder, för vilka bara delar betalas ut.

För de flesta turister gör utbrytningen ingen större skillnad, eftersom Storbritannien ändå inte var med i Schengenområdet eller euroområdet. Valutakursfallet direkt efter folkomröstningen gör det lite billigare för turister i Storbritannien, medan britter får det dyrare att turista. Mobiltelefoni har dock blivit dyrare. Som jämförelse var priser för att ringa till Sverige juli 2017 samma som inom Sverige (vanligen gratis) vid besök i Storbritannien(EU) och Norge(EES), 6 kr/min i Schweiz och 15 kr/min i Serbien. År 2022 var priset för att ringa till Sverige vid besök i Storbritannien 2 kr/minPriser i Storbritannien

Arbetskraftbrist förutspåddes inom vissa sektorer där många från andra EU-länder arbetade. Under 2021 gjorde brist på lastbilsförare att bensin och diesel tog slut på många stationer, förvärrat av hamstring efter mediaskriverier.Fuel pumps run dry in British cities, sowing supply chain chaos

Gränskontroller och tullkontroller Frågan om kontroller har delats upp i två frågor, dels mot Irland, som har en landgräns mot Storbritannien, dels mot övriga EU-länder.

Storbritannien och Irland ingår som EU-medlemmar inte i Schengenområdet, däremot ingår de i den gemensamma resezonen. Detta har inneburit att Storbritannien och Irland haft gränskontroll mot övriga EU-länder men inte mellan varandra. Storbritannien och Irland har velat behålla detta upplägg. I december 2017 kom EU och Storbritannien överens bland annat om att ingen gränskontroll ska inrättas längs Irlands gräns.EU och Storbritannien överens om brexit SVT 8 december 2017Vad är EU och Storbritannien överens om? SVT:s korrespondent förklarar SVT 8 december 2017 Denna överenskommelse har sommaren 2018 inte avtalats ännu eftersom endast ett helhetsavtal planeras skrivas och det är mycket annat som man inte är överens om. Med Storbritanniens utträde upphör tullfriheten gentemot EU. Det är sannolikt att tullkontroller måste upprättas längs Irlands gräns,Promises about no hard Border ‘illusory’, says Merkel ally även om det liksom för gränsen Sverige–Norge kunde gå att göra den ganska avslappnad för privatpersoner. EU har på Irlands anmodan lagt ett förslag kallad "Backstop" vilket innebär att Nordirland behåller frihandel med EU (efter övergångsperioden enligt avtalet), och att tullkontroller upprättas för färjor från Nordirland, men inga längs landgränsen. Det har inte Storbritanniens parlament gått med på eftersom man inte vill separera Nordirland på något sätt. EU har inte gått med på att ta bort detta, eftersom särskilt EU-medlemmen Irland prioriterar en öppen gräns. Starkt stöd för backstop har kommit från irlandsvänliga i Nordirland som inte vill ha tullkontoller på land, och starkt motstånd har kommit från brittiskvänliga i Nordirland som inte vill ha tullkontoller i färjelägen, vilket skapat farhågor om nya oroligheter där.

Ett annat problem är Gibraltar. Storbritannien och Spanien har sedan sekler en konflikt om området. Eftersom Storbritannien inte är med i Schengenområdet är det gränskontroller. Innan Spanien gick med i EU var gränsen Gibraltar–Spanien stängd, men EU tvingade Spanien att öppna gränsen och göra kontrollerna avslappnade. På grund av lägre arbetslöshet och högre löner i Gibraltar än i Spanien arbetar många spanjorer i Gibraltar, och på grund av brist på bostäder bor många gibraltarianer i Spanien nära gränsen, men de kan förlora rätten att bo kvar där. Spanjorer kan få svårt att få arbeta i Gibraltar. Gränskontrollerna kan hårdna när det blir EU:s yttre gräns och EU inte styr över dem.

När det gäller gränserna mellan Storbritannien utom Gibraltar och andra EU-länder än Irland, så finns ingen väg, endast järnväg, flyg och båttrafik. Där är det redan fullständiga personkontroller, och fullständiga tullkontroller antas tillkomma. Storbritannien, Belgien och Frankrike har avtal om att gränskontroller för tåg och färjor ska vara placerade i avgångsstation och avgångshamn men bemannas av ankomstlandets polis. Uttalanden har förekommit att dessa arrangemang borde upphöra vid brexit, så att asylsökande fritt kunde ta sig till passkontrollen på brittisk mark. Men avtalen är inte kopplade till EU utan är skrivna av de tre länderna och planeras inte sägas upp.

I november 2018 föreslog Europeiska kommissionen att brittiska medborgare får visumfrihet till Schengenområdet, under förutsättning att unionsmedborgare får visumfrihet till Storbritannien. EU har beslutat att 2021 införa elektroniska inresetillstånd liknande det ESTA som USA har, innebärande att alla inresande till Schengenområdet utom EES-medborgare (och de som har annat tillstånd såsom visum eller uppehållstillstånd) måste ansöka om tillstånd för inresa, European travel information and authorisation system (ETIAS): Council adopts regulation vilket efter brexit inkluderar brittiska medborgare om inte undantag ges.US and UK nationals to be caught in EU border dragnet (euobserver, 16 nov 2016)

De som bor i Sverige och som handlar över nätet från Storbritannien kommer att behöva betala svensk moms och eventuellt tull. Det blir strikta tullfria kvoter på varor vid resa till eller från landet, och krav på moms och tull för större mängder.

I november 2018 presenterade Europeiska kommissionen en sammanställning över all förändringar som kommer att påverka personer som reser mellan Storbritannien och Europeiska unionen, till exempel vad gäller resehandlingar, visum, körkort, moms och tullar.

En tydlig effekt som synts efter Brexit är att pass för britter och EU-medborgare måste stämplas för resa mellan Storbritannien och EU, vilket tar längre tid, och skapat köer på flygplatser och för tunneltågen och krävt minskat antal passagerare, då det ofta inte finns plats att bygga ut passkontrollen tillräckligt mycket.Eurostar forced to leave hundreds of seats empty to avoid post-Brexit queues

Forskning och högre utbildning Storbritannien kommer att förlora forskningsanslag från EU, och förlora studenter och forskare via EU:s utbytesprogram, och britter får svårare att studera i andra länder. Mellan 2007 och 2013 fick Storbritannien 8,8 mdr euro från EU för forskning och bidrog med 5,4 mdr.