Nadia El Fani, född 1 januari 1960 i Paris, är en fransk-tunisisk manusförfattare, filmregissör och filmproducent. Hon är främst känd för sina dokumentärer, som ofta rör vid kontroversiella politiska ämnen. Särskilt dokumentären Laïcité, Inch'Allah! från 2011, som förespråkar sekularism, medförde en hatstorm mot henne från konservativa muslimer. Hon anklagages för hädelse, och först sex år senare lades utredningen ner. Hennes enda långa spelfilm, Bedwin Hacker från 2003, handlar om en kvinnlig hackare och TV-pirat som kämpar för kvinnors rättigheter.
Filmer
1990 : Pour le plaisir (kortfilm) - regi 1992 : Fifty-fifty mon amour (kortfilm) - regi 1993 : Femmes Leader du Maghreb (dokumentär) - regi 1993 : Tanitez-moi (dokumentär) - regi 1995 : Mon cœur est témoin (dokumentär) - producent 1998 : Tant qu'il y aura de la pelloche (kort dokumentär) - regi 2003 : Bedwin Hacker (spelfilm) - regi, manus et producent 2005 : Unissez-vous, il n'est jamais trop tard ! (kortfilm) - regi 2007 : Ouled Lenine (dokumentär) - regi 2011 : Laïcité, Inch'Allah! (dokumentär) - regi, producent 2012 : Même pas mal (dokumentär) - regi (med Alina Isabel Pérez) och manus 2013 : Nos seins, nos armes! (dokumentär om Femen) - regi (med Caroline Fourest)
Källor
Noter
Kategori:Födda 1960 Kategori:Levande personer Kategori:Kvinnor Kategori:Tunisiska filmregissörer Kategori:Tunisiska manusförfattare Kategori:Franska filmregissörer Kategori:Franska manusförfattare Kategori:Islamkritik