Haddebo bruk är ett järnbruk med anor från 1600-talet, som ligger i byn Haddebo i södra Närke. Till bruket hörde tidigare två herrgårdar: Nedre Haddebo och Övre Haddebo. Båda byggnaderna är idag borta, men en kopia av Övre Haddebo har återuppbyggts under 1990-talet efter de på Nordiska museet bevarade originalritningarna.
Historik miniatyr|En priskurant från Haddebo från sent 1800-tal. Haddebo nämndes för första gången som "Haddeboda" i en tiondelängd år 1555, samt i ett skattedokument från 1592. Den första kartan över området gjordes 1637, och kort efter, år 1658, köptes marken omkring Haddebo upp av Jacob Classon från Norrköping, som erhöll rätten att starta ett järnbruk i Haddebo. Då Classon dog 1666, såldes bruken till Mathias Schilt, och efter ytterligare några år såldes de vidare till borgaren Peder Andersson Wester. Wester hade stora ambitioner för bruket och gården och lyckades expandera både marken och bruksproduktionen. Han byggde herrgården Nedre Haddebo i slutet av 1600-talet.
Framåt slutet av 1600-talet dog Peder Wester, vilket under arvskiftet år 1703 resulterade i att gården delades upp i Nedre och Övre Haddebo. En herrgårdsbyggnad uppfördes till Övre Haddebo i typisk karolinerstil. Genom att dämma upp närliggande sjöar och på så sätt producera energi blev bruket mycket produktivt under 1700-talet och framställde bland annat gjutjärn. Både Övre och Nedre Haddebo stannade i familjen Westers ägo i över ett århundrade, fram till dess Arvid Westers änka sålde Nedre Haddebo 1821 och Övre Haddebo 1826. Arvid Westers dotter Eva Christina gifte sig 1833 med rektorn och publicisten Otto Gumaelius, vars bror Wilhelm Gumaelius dotter Henrica gifte sig med Per Fredrik Brandelius, som senare kom att köpa bruket.
Under 1800-talet bytte gården och bruket frekvent ägare och tillhörde bland annat familjerna Broms och Floor. Nedre Haddebo köptes 1862 av Per Fredrik Brandelius, en förmögen bryggare från Stockholm. Brandelius ägde även Lämneå Bruk, samt grundade Örebro Enskilda Bank, i den närliggande staden Örebro. Han är även en anfader till den svenske diplomaten och författaren Jan Mårtenson.
Både Nedre och Övre Haddebo köptes av staten 1900 respektive 1902, och blev samtidigt kunglig jaktmark. Gustaf V jagade älg på Haddebo nästan varje år.
Övre Haddebo brann ner 1938, varpå det nedslitna Nedre Haddebo revs 1941. Skogsbruket fortsattes av Domänverket, liksom elproduktionen fram till 1965.
Bruket köptes 1989 av familjen Per Hemberg, som påbörjade ett stort restaureringsprojekt efter originalritningarna av herrgården Övre Haddebo. På platsen för Nedre Haddebo uppfördes en kopia av Övre Haddebo. Gammalt material som virke, återvanns från tre andra 1700-tals hus, som skulle rivas. Fönster och dörrar som tidigare suttit på Nedre Haddebo fanns nedplockade i ett av brukets magasin och kunde därmed användas. Huset byggdes genom gamla tekniker såsom lerklining, som användes under bygget av den ursprungliga herrgården, för att skapa känslan av ett 1700-tals hus. Idag är herrgården privatbostad. miniatyr|Exempel på grindar och staket som smiddes på Haddebo under sent 1800-tal.
År 2012 publicerade Per Hemberg ”Boken om Haddebo” om byggnads- och restaureringsprojektet. Förutom lantbruk och skogsbruk finns idag på bruket seminstationen "Haddebo Seminstation" som grundades år 2003 av Elisabeth Hemberg.
Byn Haddebo Runt bruket finns en by, där bland annat författaren Torbjörn Säfve bor, samt den botaniska trädgården "Haddebo Gärdesgård och Blommor och ett Bed and Breakfast.
Referenser
Kategori:Svenska järnbruk Kategori:Herrgårdar i Närke Kategori:Byggnader och anläggningar i Hallsbergs kommun