Zeta Cygni (ζ Cyg, förkortat Zeta Cyg, ζ Cyg) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Svanen (stjärnbild). Den har en skenbar magnitud på 3,26Fernie, J. D. (May 1983), "New UBVRI photometry for 900 supergiants", Astrophysical Journal Supplement Series, 52: 7–22, Bibcode:1983ApJS...52....7F, doi:10.1086/190856 och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 22,8 van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 143 ljusår (ca 44 parsek) från solen.

Egenskaper Primärstjärnan Zeta Cygni A är en gul till vit jättestjärna i av spektralklass G8 IIIaHolberg, J. B.; Oswalt, T. D.; Sion, E. M.; Barstow, M. A.; Burleigh, M. R. (2013). "Where are all the Sirius-like binary systems?". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 435 (3): 2077. arXiv:1307.8047 . Bibcode:2013MNRAS.435.2077H. doi:10.1093/mnras/stt1433.. Dess mest sannolika status är som röd klumpjätte, en utvecklad stjärna som har börjat med fusion av helium i dess kärna. Den har en uppskattad massa som är ca 3Yushchenko, A. V.; Gopka, V. F.; Kim, C.; Liang, Y. C.; Musaev, F. A.; Galazutdinov, G. A. (January 2004), "The chemical composition of the mild barium star HD 202109", Astronomy and Astrophysics, 413 (3): 1105–1114, arXiv:astro-ph/0308337 , Bibcode:2004A&A...413.1105Y, doi:10.1051/0004-6361:20031596 gånger större än solens massa, en radie som är ca 15Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209 gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 112 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 900Allen, D. M.; Porto de Mello, G. F. (January 2011), "Mn, Cu, and Zn abundances in barium stars and their correlations with neutron capture elements", Astronomy and Astrophysics, 525: A63, arXiv:1009.4688 , Bibcode:2011A&A...525A..63A, doi:10.1051/0004-6361/200912356 K.

Följeslagaren, Zeta Cygni B, är en vit dvärg av spektraltyp DA4.2. Paret har en omloppsperiod på 6 489 dygn (17,8 år) med en excentricitet på 0,22. Den vita dvärgen kan inte ses direkt, men uppskattas ha en skenbar magnitud på 13,2.

Zeta Cygni har ett överskott av barium, liksom andra tunga kemiska element i sin atmosfär, vilket gör den till en så kallad "svag" bariumstjärna. Dessa element syntetiserades av följeslagaren när den passerade genom den asymptotiska jättegrenens (AGB) stadium av dess utveckling och utkastades sedan i dess stjärnvind och ökade på den nuvarande primärstjärnan. Innan förvärvet av denna extra massa hade Zeta Cygni A en massa på omkring 2,5 gånger solens massa, medan den mer utvecklade AGB-stjärnan hade tre solmassor.

Källor

Referenser

Externa länkar https://www.universeguide.com/star/zetacygni http://stars.astro.illinois.edu/sow/zetacyg.html

Kategori:Stjärnbilden Svanen Kategori:Bayerobjekt Kategori:Gula jättar Kategori:Dubbelstjärnor Kategori:Flamsteedobjekt Kategori:HR-objekt Kategori:HD-objekt Kategori:Bariumstjärnor