Förväntningsgapet inom revision (expectations gap) innebär att intressenternas uppfattning om vad revisorn kan och får göra inte överensstämmer med verkligheten. Begreppet användes först inom revision av LiggioLiggio, C. (1974). The expectation gap: The accountant’s Waterloo. Journal of Contemporary Business, 3(3), 27–44. , där han definierar förväntningsgapet som skillnader i förväntningar mellan revisor och bokslutsanvändare. Därefter har definitionen breddats av The Cohen Commission Cohen Commission. (1978). The Commission on Auditors’ Responsibilities: Report, Conclusions, and Recommendations. Manuel F. Cohen, Chairman. New York, NY: AICPA. genom att också beakta vad allmänheten förväntar sig och vad en revisor i praktiken kan åstadkomma. Exempel på områden där förväntningsgap kan förekomma är årsredovisningens riktighet, konkurs, förskingringar och andra ekonomiska svårigheter och oegentligheterFAR Online (2006) Revision - En praktisk beskrivning. Tillgänglig: https://www-faronline-se.proxy.shh.fi/Dokument/R/Revision_en_praktisk_beskrivning/?query=förväntningsgapet. Hämtad 16.4.2018.

Den så kallade revisionsrisken som innebär risken att revisorn ger ett oriktigt uttalande angående de finansiella rapporterna då dessa innehåller väsentliga felaktigheter bidrar också till förväntningsgapet. Revisionsberättelsen ger nämligen endast en rimlig säkerhet att redovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter och det kan därför finnas felaktigheter som revisorn inte upptäckt. Revisorn bör enligt ISA 200 minska revisionsrisken till en godtagbart låg nivå men förväntas inte minska revisionsrisken till noll. Men till följd av orealistiska förväntningar på revisorn och revisionen så tror många användare av de finansiella rapporterna att revisorn är ansvarig att minska revisionsrisken till noll genom att hitta alla oegentligheter och felaktigheter samt att revisorns uttalande i revisionsberättelsen ger full säkerhet att inga felaktigheter finns i de finansiella rapporterna.Eilifsen, A. 2014. Auditing & assurance services. Third international edition. London: McGraw-Hill.

Ett flertal undersökningar har konstaterat att intressenter har orimliga förväntningar på revisorn för upptäckande av bedrägeriPorter, B. (1993). An empirical study of the audit expectation-performance gap. Accounting and business research, 24(93), 49-68. Gay, G., Schelluch, P., & Reid, I. (1997). Users' perceptions of the auditing responsibilities for the prevention, detection and reporting of fraud, other illegal acts and error. Australian Accounting Review, 7(13), 51-61.Ruhnke, K. & Schmidt, M. (2014). The audit expectation gap: existence, causes, and the impact of changes. Accounting and Business Research, 44(5), 572-601.. Ett exempel på orimliga förväntningar är att intressenterna förväntar sig att få råd och lösningar på alla problem, vilket inte alltid är möjligt eftersom revisorn måste vara opartisk och självständig.

Enligt Porter Porter, B. (1993). An empirical study of the audit expectation-performance gap. Accounting and business research, 24(93), 49-68. består förväntningsgapet av två komponenter: ett gap i rimlighet och ett gap i prestationer. Gapet i rimlighet innebär vad samhället förväntar sig att revisorn ska åstadkomma jämfört med vad revisorn rimligen kan åstadkomma. Gapet i prestationer innebär vad samhället rimligen kan förvänta sig att revisorn skall åstadkomma och vad de uppfattas åstadkomma. Vidare argumenterar Porter att rimlighetsgapet uppstår till följd av orimliga förväntningar från samhället och prestationsgapet uppstår till följd av bristfälliga prestationer samt bristfälliga standarder.

Åtgärder för att minska förväntningsgapet Det finns två huvudsakliga åtgärder för att minska förväntningsgapet. Den ena är att utbilda och informera intressenter om revisorns uppgifter och lagstiftning och reglering kring revision. Den andra möjligheten är att tydligt separera styrelsens och revisorns ansvar.

Enligt Cohen et al.Cohen, J., Ding, Y., Lesage, C. & Stolowy, H. (2015). Media Bias and the Persistence of the Expectation Gap: An Analysis of Press Articles on Corporate Fraud. Journal of Business Ethics, 1-23. går förväntningsgapet att reducera genom att förbättra revisionsstandarder och -lagar, men inte att eliminera helt på grund av förväntningar som delvis skapas av media.

Det har gjorts ett flertal undersökningar och förslag för att minska förväntningsgapet av både forskare och yrkeskunniga. Förväntningsgapet minskar till följd av bland annat mera detaljerade och utförliga revisionsberättelser Nair, R. and Rittenberg, L. (1987), “Messages perceived from audit, review, and compilation reports: extension to more diverse groups”, Auditing, a Journal of Practice and Theory, Vol. 7, Fall, pp. 15-38.Kelly, A. and Mohrweis, L. (1989), “Banker’s and investors’ perceptions of the auditor’s role in financial statement reporting: the impact of SAS No. 58”, Auditing: A Journal of Practice and Theory, Vol. 9, Fall, pp. 87-97. Miller, J., Reed, S. and Strawser, R. (1990), “The new auditor’s report: will it close the expecta- tions gap in communications?”, The CPA Journal, Vol. 60, May, pp. 68-72., ökad kunskap och medvetenhet bland allmänheten angående revisionens natur och dess begränsningarEpstein, M.J. and Geiger, M.A. (1994), “Investor views of audit assurance: recent evidence of the expectation gap”, Journal of Accountancy, Vol. 177, January, pp. 60-6., mera strukturerade revisionsmetoder och “auditor decision aids” från revisionsbyråernas sida samt bredare ansvar hos revisorn Humphrey, C.G., Moizer, P. and Turley, W.S. (1993), “The audit expectation gap in Britain: an empirical investigation”, Accounting and Business Research, Vol. 23, Summer, pp. 395-411. O’Malley, S.F. (1993), “Legal liability is having a chilling effect on the auditor’s role”, Account- ing Horizons, Vol. 7, June, pp. 82-7. Knutson, P.H. (1994), “In the public interest – is it enough?”, CPA Journal, Vol. 64, January, pp. 32-4..

Lagstiftning och reglering

De internationella revisionsstandarderna (ISA, International Standards on Auditing) innehåller riktlinjer om revisorns ansvar och uppgifter, vilka kan bidra med insikt i vad revisorn verkligen skall och har rätt att göra och således förebygga eller rätta till eventuella missförstånd. Exempelvis i ISA 200 klargörs att den oberoende revisorns övergripande mål är a) “att uppnå rimlig säkerhet att de finansiella rapporterna i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oegentligheter eller på fel, och därigenom kunna uttala sig om huruvida de finansiella rapporterna, i alla väsentliga hänseenden, har upprättats enligt ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering”, och b) “att uttala sig om de finansiella rapporterna, och kommunicera enligt kraven i ISA, enligt sina iakttagelser”. Revisorn förväntas följa yrkesetiska krav, varav ett av de viktigaste är revisorns oberoende ställning. Revisorn skall även förhålla sig professionellt skeptisk i utförandet av en revision IFAC (2009) ISA 200: Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing. . ISA-standarderna åsidosätter inte andra riktlinjer eller lagstiftning, snarare förespråkas att de åtföljs.

Nationell lagstiftning i gällande land föreskriver hur revisorn ska förhålla sig till sitt arbete. Exempelvis enligt 4 kap. 1 § (2015/1141)https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2015/20151141?search%5Btype%5D=pika&search%5Bpika%5D=revisionslag om yrkesetik i revisionslagen i Finland skall “en revisor utföra sina uppgifter enligt denna lag med yrkeskunskap, integritet och objektivitet och med bevarande av sin yrkesmässiga kriticism samt med en sådan omsorg som beaktar det allmänna intresset.” Det finns alltså föreskrifter i lagstiftningen och standarder gällande revisorns skyldigheter och uppgifter, men en del av föreskrifterna är ändå öppna för tolkning och revisorn måste använda sitt eget professionella omdöme i arbetet. Förväntningsgapet nämns inte explicit i lagstiftning eller standarder. Förväntningsgapet skapas av samhället då det uppstår oklarheter och missuppfattningar kring vad revisorn enligt lag och standarder får och skall göra. Referenser

Kategori:Revision