thumb|Ett nummer av Göteborgs första tidning, Götheborgs Weko-lista från 16 december 1749. I Göteborg har det publicerats tidningar sedan 1749 då publikationen Götheborgs Weko-lista började ges ut. Den första moderna dagstidningen i Göteborg var Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som dominerade i Göteborg fram till 1930-talet då Göteborgsposten tog över. Trots ekonomisk kris och rejält förminskad redaktion under 2010-talet innehar GP än idag denna position i staden.

1700-talet

1749 initierade Johan Georg Lange, Jr. Götheborgs Weko-lista, Göteborgs första tidning, som gavs ut fram till och med 1757.Kungliga biblioteket, Sverigesperiodiskalitteratur, Götheborgs Weko-ListaHelena van Hoof, Ur de göteborgska tidningarnas historia, JB-Bladet Centrala staden 25 april 1989, sid 14. Läst 14 augusti 2018 1759 grundades Götheborgska magasinet som under skiftande titlar först gavs ut av lektor Johan Rosén och under åren 1765–1766 av lektor Johan Gothenius.Kungliga biblioteket, Sverigesperiodiskalitteratur, Götheborgska magasinet

Åren 1765–1766 fick Götheborgska magasinet konkurrens av Götheborgske Spionen, som gavs ut till och med 1773, men kanske främst av Götheborgska nyheter som gavs ut av boktryckaren Immanuel Smitt.Kungliga biblioteket, Sverigesperiodiskalitteratur, Götheborgska nyheter Parallellt med detta tryckte Smitt även på sitt tryckeri tidningen Götheborgs Allehanda som kom ut första gången den 1 januari 1774. Från 1775 gavs den ut två gånger i veckan och från 1799, tills att den lades ned i februari 1843 bestod tidningen av fyra sidor som gavs ut tre gånger i veckan. Grundarna av Götheborgs Allehanda var Martin Georg Wallenstråle, rektor H. H. Rhodin och Johan Molin. Wallenstråle och Rhodin var endast utgivare av tidningen under dess första år, medan Molin fortsatte ett år till. Därefter övertog regementspastorn Fredrik Adolf Silvander som ansvarig utgivare fram till 1786 då tidningen började ges ut av boktryckare Samuel Norberg som var ansvarig utgivare fram till sin död 1843 då tidningen lades ned.http://www.kb.se/Sverigesperiodiskalitteratur/1/1_199.htm Parallellt med detta tog boktryckare Norberg även över Götheborgska nyheter år 1782, bytte namn på tidningen 1793 till Götheborgs nyheter. Efter Norbergs död 1843 gavs denna tidning ut av Anders Weström fram till 1848. thumb|stående|Hwad Nytt? Hwad Nytt?, 2 februari 1774. Under åren 1772–1785 gavs Hwad nytt? Hwad nytt? ut, där bland annat Bengt Lidner publicerade sina första dikter.Kungliga biblioteket, Sverigesperiodiskalitteratur, Hwad nytt? Hwad nytt? Fram till sin död 1773 gav tidigare nämnda lektor Rosén ut denna tidning, därefter hans sterbhus fram till 1775 och från 1776 Roséns änka Anna Rosén, född Hammar, vilket är Sverige första kända kvinnliga tidningsredaktör.Ramm et al. (1921) s:151–153 I sammanhanget kan nämnas att boktryckare Immanuel Smitts dotter, Maria Christina SmittGötheborgska Nyheter (1783-09-20) sid:2 övertog boktryckeriet vid hans död och drev tidningen Götheborgska nyheter från september 1781 till dess att hon gifte sig med Samuel Norberg, mindre än ett halvår senare, i mars 1782. Maria Christina dog året därpå, 38 år gammal.

Under de sista åren, 1781–1785, trycktes Hwad nytt? Hwad nytt? av Lars Wahlström som 1786 själv fick privilegier att ge ut en tidning.Kungliga biblioteket, Sverigesperiodiskalitteratur, Götheborgs Tidningar 1798 förnyades privilegiet men med villkoret att inga andra utländska nyheter fick publiceras i tidningen än de som förekom i Post Tidningen. Wahlströms tidning bar namnet Götheborgs Tidningar och han fortsatte att ge ut den fram till 1842.

Vid den här tiden var en tidning något ganska annorlunda från dagens tidningar. Nyheterna var få, och de lokala nyheterna ännu färre. Ett undantag från detta i Göteborgs tidiga tidningshistoria var när kung Gustav III besökte staden 1786 vilket utförligt beskrevs i flera lokala publikationer.

I slutet av 1700-talet gavs även ett antal mindre publikationer ut i Göteborg, som Den philosphiske storprataren, utgiven 1782-1783 av Lars Wahlström,Kungliga biblioteket, Sverigesperiodiskalitteratur, Den philosphiske storprataren och Göteborgs Stifts-Tidning som började sin utgivning 1789 och som ges ut än idag.

1800-talet thumb|Götheborgs-Posten, 1813. thumb|Aftonbladet, 1830 thumb|Göteborgs weckoblad 1878.

Åren 1811 började boktryckaren Georg Löwegren ge ut Aftonbladet. Redan 1809 hade Löwegren erhållit utgivningsbevis och givit ut ett provnummer av tidningen Götheborgs-Posten och 1813 erhöll han ett nytt utgivningsbevis för denna tidning. Då Löwegren 1816 flyttade till Stockholm, erhöll innehavaren av Adresskontoret G. M. Gillberg utgivningsbevis för både Aftonbladet och halvveckobladet Götheborgs-Posten. Under åren 1819–1824 hade han språkvetaren Johan Erik Rydqvist som medarbetare på Aftonbladet och under perioden 1819–1823 ingick enbladspublikationen Götheborgs Adresskontorstidning som en sorts bilaga till tidningen.Kungliga biblioteket, Sverigesperiodiskalitteratur, Götheborgs-PostenKungliga biblioteket, Sverigesperiodiskalitteratur, Aftonbladet Götheborgs-Posten upphörde i slutet av 1932 och Aftonbladet uppgick i början av 1833 i Götheborgs Stads Tidning och Dagliga Annonceblad.

Löwegren hade ansett att handel och sjöfart borde ägnas mer journalistisk uppmärksamhet, och fick av Hovkanslerämbetet den 18 mars 1818 utgivningsbevis för en tidning med namnet Götheborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. Tidningen kom ut, i oktavformat (16x14 centimeter), första gången den 2 januari 1819 - då som en slags bilaga till Götheborgs-Posten och innehöll skeppslistor, växelkurser och kungörelser. Publikationen kom ut två gånger i veckan - tisdagar och fredagar - under åren 1818–1819 med totalt 105 nummer år 1819. I slutet av 1819 meddelade tidningen att den tills vidare skulle upphöra "till följe av den närvarande, för dess föremål mindre gynnsamma konjunkturen". Löwegren lyckades inte lösa en ny finansiering av tidningen och 1828 gick utgivningsbeviset ut.

1828–1838 utkom Götheborgs Dagblad, från år 1829 med konsul Charles Backman som redaktör. Denna publikation uppgick sedan i tidningen Göthen, som under flera olika benämningar, Göthen den andra, och så vidare, fram till 1843 och Göthen den sextonde, då den gick upp i publikationen Tidningen för Skandinavien samt senare övergick i Götheborgs åttonde Handels- och Sjöfartstidning.

År 1847 började boktryckare Christian Petersen att ge ut veckotidningen Illustrerat söndagsmagasin, senare omdöpt till Illustreradt nyaste Söndagsmagasin, vilket är ett av de äldsta i sitt slag i Sverige. Under 1800-talets andra hälft gavs det ut ett antal periodiska pressalster i Göteborg, varav flera kom att bli veckotidningar. Ett exempel var Förposten (1865—70), som blev Nya Förposten (1870—75), som åter blev Förposten (1875—1920) och slutligen fick namnet Nyaste Förposten (1875—91). En liknande publikation var Snällposten (1882—1899), under 1899–1900 benämnd Nyaste Snällposten.https://runeberg.org/gbg1923/0791.html

Den 5 januari 1857 utgavs första numret av den göteborgska politiska satirtidningen Tomtebissen. Tidningen skapades och drevs av Victor Rydberg och Jonas Philipsson med tidskriftsprojektet varade bara året ut.http://vrsidor.se/PDFveritas/Sjoberg_Tomtebissen_2005.pdf En av tidningens medarbetare var Aron Jonason, som bland annat skapade tidningens vinjett.C.R.A. Fredberg (1915) Aron Jonason och Göteborgs-vitsen, sid:18 1885 började Göteborgs Kvinnoförening att ge ut den radikala tidskriften Några blad. Tidskriften bytte snart namn till Framåt som gavs ut 1886–1889.https://runeberg.org/kvlitt1893/0039.html Tidningens ansvarige utgivare och redaktör var Alma Åkermark och publikationen fungerade som ett diskussionsforum för ny litteratur och samhällsfrågor, främst med inriktning på kvinnofrågor, sexualpolitik, arbetar- och fredsfrågor, vegetarianism och yttrandefrihet. Skribenter och medarbetare som kan nämnas var Ellen Key, Herman Bang, Eva Brag, Viktor Rydberg, Victoria Benedictsson, Georg Brandes och Ola Hansson.

I slutet av 1800-talet dyker Folkets Röst upp, Göteborgs första arbetartidning. Bakom den stod agitatorn och korgmakaren John Kjellman och typografen Pehr Erikson. Tidningen, som bara gavs ut under de två åren 1887–1889 kallade sig en radikal folktidning och Erikson dömdes till ett års fängelse i två tryckfrihetsmål.Carl Rudolf A:son Fredberg (1919-1922) Socialismens intåg, Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, vol.1, sid:764

Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning

Den 11 februari 1832 ansökte bokhållare Magnus (Måns) Prytz om utgivningsbevis för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning men fick vänta till 28 mars samma år, innan detta beviljades. Under tiden lät han de första fjorton numren av tidningen följa med som bilaga till tidningen Götha Runor, startad 1831 av gymnasieadjunkten filosofie doktor Pehr David Lomberg. Götha Runor kom ut två dagar i veckan. Under titeln Bihang till Götha Runor startades denna nya variant av GHT den 22 mars 1832. Tidningen kom ut med fjorton nummer, innan nummer femton kunde tryckas med eget namn, lördagen den 7 april 1832. GHT var Göteborgs första mer moderna dagstidning och kom ut på två tvåspaltiga sidor, varje vardag. Liksom Götha Runor trycktes GHT på Abraham Ericssons boktryckeri vid Trätorget (nuvarande Kungstorget). Där även Magnus Prytz hade sin bostad, och där öppnade han sitt kombinerade redaktions-, annons- och prenumerationskontor.

Samma år som GHT kom ut gavs även månadstidningen Linnæa. Ett Bidrag till Konst, Vitterhet, Mode, Industri och Hushållning ut, vilket var den första tidskriften i Göteborg som specifikt riktade sig till kvinnor. Den gavs ut av Charles Backman från januari till december 1832.Kungliga biblioteket, Sverigesperiodiskalitteratur, Linnæa. Ett Bidrag till Konst, Vitterhet, Mode, Industri och Hushållning.

Men GHT stötte på problem - både ekonomiska och politiska - då Prytz vid flera tillfällen kritiserade personer i ledande ställning eller tog politisk ståndpunkt i känsliga frågor. Från 1836 drogs utgivningsbeviset in vid flera tillfällen, vilket resulterade i att tidningen under kortare perioder ersattes av andra som Götha runor, Göthen etc, och dels oupphörigt bytte namn till Göteborgs nya, nyare, fjärde, femte, sjette, åttonde och så vidare Handels och Sjöfarts Tiding. Först den 1 december 1858 fick den sitt slutgiltiga namn och skrivning - Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tiding.

I slutet av 1844 hade tidningen kopplat den flitiga skribenten Carl Magnus Ekbohrn till redaktionen och 1848 såldes tidningen till Johan Sandwall som redan drev Jönköpingsbladet. Pryts fortsatte att arbeta med tidningen som nu, genom Sandwall även knutit Viktor Rydberg till sig. På grund av ekonomiska bekymmer upphörde utgivningen i maj 1850, varför Pryts då istället började ge ut den åttonde vilket höll på att bli en konkurrent med nya GHT som startades när Sandwall tvingades lämna landet. Men parterna enades och den 1 maj 1851 gjordes en överenskommelse mellan Prytz och redaktörerna C.J. Lindskog och J.M. Winnerstedt om att bilda Handelstidningens Aktiebolag. Den 1 oktober 1852 blev redaktören S.A. Hedlund huvudredaktör och delägare i GHT, vilket han var fram till sin död den 16 september 1900.

Göteborgsposten

I början av 1850, till ungefär mitten av 1851 gavs en tidning ut med namnet Göteborgsposten. Från 1859 började den återigen ges ut som halveckoblad, men från år 1860 kom den ut dagligen. Utgivningsbeviset för GP utfärdades för med. fil. kandidaten Karl Emil Nikolaus Lindberg, som dessutom var ansvarig utgivare åren 1858-1863.