Gymnasielagen 2018, ofta kallad endast gymnasielagen eller nya gymnasielagen, var en svensk lag som antogs 7 juni 2018 som en del av Sveriges asylpolitik sedan flyktingkrisen 2015. Den kompletterade men ersatte inte den tidigare antagna gymnasielagen 2017. Formellt var den en del av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd (lag 2016:752). Den 20 juli 2021 upphörde den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd att gälla, och reglerna om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå flyttades då till en ny lag (2017:353) som ofta kallas gymnasielagen. Lagen upphörde gradvis att gälla under 2024 och 2025. Statskontoret använder termen gymnasieregelverket för de regler som tillkom 2018, oavsett i vilken lag de formellt fanns.
Totalt beviljades 7 763 tillfälliga uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Av dessa omvandlades cirka 5 500 till permanenta uppehållstillstånd då ungdomarna klarat av sina studier och fått stadigvarande anställning enligt lagens krav.. Av dem som hade uppehållstillstånd enligt gymnasielagen hade mer än 80 procent arbete hösten 2022. Denna siffra var högre än för jämnåriga som är födda i Sverige eller som invandrat till Sverige med sina föräldrar.
Bakgrund Som en del av migrationskrisen i Europa sökte över 163 000 personer asyl i Sverige år 2015. Av dem registrerades 35 369 som ensamkommande barn. Många av dem fick vänta länge på besked och fick sedan avslag på sina asylansökningar. Våren 2017 antogs en lag som syftade till att de som fått avslag men ännu inte fyllt 18 kunde få möjligheten att stanna och studera på gymnasiet, om vissa andra krav var uppfyllda. 2018 föreslogs en liknande lag som skulle gälla personer som hunnit fylla 18 år innan de fått sina avslagsbeslut.
Lagförslaget lades fram av regeringen Löfven i mars 2018 efter att Miljöpartiet hotat att lämna regeringen. Den ledde till en spricka inom Alliansen, i och med att Centerpartiet stödde regeringens förslag som därmed antogs. Centerpartiet menade att förslaget visserligen var dåligt genomarbetat, men att det var viktigt att de berörda ungdomarna fick en chans. Förslaget fick även stöd av Vänsterpartiet och ett fåtal liberaler och kristdemokrater och kunde därmed antas. Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade mot förslaget tillsammans med de flesta ledamöterna från Liberalerna och Kristdemokraterna.
När lagen presenterades uppskattades den omfatta cirka 9 000 personer och "de 9 000 afghanerna" blev en ofta upprepad beskrivning av dess målgrupp. Tidningen Expressen analyserade i maj 2018 ett systematiskt urval av de 8 357 avslagsbeslut som antogs omfattas av lagen. 97 procent var afghanska medborgare, oftast tillhörande folkgruppen hazarer. Av dessa var 99 procent unga män och alla saknade giltiga id-handlingar. 49 procent hade bott i Iran i minst ett år innan de kom till Sverige och i genomsnitt hade de bott i Iran i tio år. 13,5 procent uppgav att de hade fötts i och bott hela livet i Iran eller Pakistan. 2 procent uppgav att de hade rekryterats av Irans krigsmakt för att kriga i Syrien. 78 procent hade fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket. Expressen sammanfattar debatten om lagförslaget med att den ena sidan hävdade att frågan gällde vuxna män som borde skickas tillbaka till Afghanistan, medan den andra sidan menade att Sverige av medmänsklighet inte borde skicka unga afghaner i döden.
Grunden till att de unga asylsökande erbjöds en ny chans var Migrationsverkets långa handläggningstider, där 15 månader enligt EU var en absolut övre gräns. Anledningen till att så många barn fått vänta länge på sina asylbesked formulerades på detta sätt av den ideella organisationen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar:"Avseende Migrationsverkets långa handläggningstider anser Rådgivningsbyrån att det är av relevans att påpeka att vi erfarit att dessa, för aktuell grupp, till stor del är beroende av att myndigheten prioriterat handläggning av enkla ärenden (som avseende medborgare från Syrien och Eritrea) för att uppnå ett önskat antal avgjorda ärenden. Detta har skett till priset av att de mer svårbedömda ärendena som rör barn blivit liggande utan åtgärd, vilket i många fall kan ha lett till att det sökande barnet uppnått 18-årsdagen innan ett första beslut fattats."
Lagen Lagens syfte var att ungdomar som fått avslag på sin asylansökan skulle få stanna om de studerade. Den gällde dem som uppfyllde följande kriterier:
Personen skulle ha ansökt om asyl senast den 24 november 2015 och då blivit registrerad som ensamkommande barn. Personen skulle ha väntat i minst 15 månader på sitt första avslag. Personen skulle vara minst 18 år gammal när denne fick sitt första avslag.
Det nya tillfälliga uppehållstillståndet skulle gälla i 13 månader med möjlighet till förlängning om personen påbörjat en godkänd utbildning, och med möjlighet att förvandlas till permanent uppehållstillstånd om hen har hittat stadigvarande försörjning inom sex månader efter examen.
Under remisstiden blev lagförslaget mycket kritiserat. "Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas" skrev Lagrådet i sitt remissvar. Andra tunga remissinstanser kritiserade förslaget för att det var otydligt och eventuellt stod i strid med redan existerande lagar. Lärarnas riksförbund kritiserade lagen för att den ställde orimliga krav på de lärare som skulle bedöma om studierna var tillräckligt seriösa. Den ideella föreningen Flyktinggruppernas riksråd kritiserade lagen bland annat för att dess tidsbegränsningar var godtyckliga.
Efter en kort beredningstid och kort remisstid antogs av riksdagen 7 juni 2018. Förutom av regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet fick den stöd av Centerpartiet och Vänsterpartiet samt några ledamöter från andra partier.
Några dagar efter att lagen trätt i kraft underkändes den av migrationsdomstolen i Malmö med hänvisning till att lagtexten om sänkta krav på identitetsbevis gjorde den omöjlig att tillämpa, Under sommaren 2018 fattade Migrationsverket inga beslut i väntan på Migrationsöverdomstolens prejudicerande dom. I september godkändes lagen av Migrationsöverdomstolen och började tillämpas.
Ett av lagens krav var att asylansökan skulle ha lämnats in senast 24 november 2015. Eftersom Migrationsverket under den stora anstormningen kring detta datum inte hann registrera alla ansökningar på rätt dag godtogs under vissa omständigheter även senare ansökningsdatum. Detta gällde inte beslut som tagits i migrationsdomstol, varför lagen kom att tolkas olika beroende på hur långt den sökande hade kommit i asylprocessen när de prövades mot gymnasielagen.
Migrationsverkets tolkning av arbetsvillkoret Lagen innehöll krav på stadigvarande försörjning inom sex månader efter examen för att få permanent uppehållstillstånd. Migrationsverkets jurister tolkade detta som att personen inom sex månader från examen skulle ha påbörjat ett arbete med tillsvidareanställning eller minst två års visstidsanställning. Dessa två år räknades från den dag då Migrationsverket fattar beslut om förlängt uppehållstillstånd, inte från den dag då anställningen påbörjades. I november 2020 meddelade Migrationsverket i ett nytt rättsligt ställningstagande att provanställning kan räknas som varaktig anställning, efter utredning och bedömning av varje enskilt fall.
Antal beviljade uppehållstillstånd Totalt tog Migrationsverket emot 11 776 ansökningar utifrån gymnasielagen. Av dessa fick 7 763 tillfälliga uppehållstillstånd för studier. Sista december 2024 hade 5450 personer fått permanent uppehållstillstånd efter att ha avslutat sina studier och fått godkänt arbete, 354 personer hade fortfarande tillfälliga uppehållstillstånd och 321 hade ansökt om förlängning men ännu inte fått besked.
Skärpt lagtolkning februari–mars 2023 Migrationsöverdomstolen prövade i februari 2023 ett mål där en person hade bytt jobb medan hon väntade på beslut om permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Domstolen nekade uppehållstillstånd med följande motivering: "För att en anställning ska kunna ligga till grund för ett permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen måste den ha förelegat redan när det tidigare tidsbegränsade uppehållstillståndet löpte ut." Det är en annan tolkning än den information som Migrationsverket tidigare gett till dem som ansökt om permanent uppehållstillstånd. Domen blev vägledande för Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas kommande bedömning av liknande mål men påverkar inte de uppehållstillstånd som redan givits. I mars presenterade Migrationsverket ett rättsligt ställningstagande baserat på den vägledande domen. Där sägs att kraven för permanent uppehållstillstånd måste vara uppfyllda både när man ansöker och när Migrationsverket prövar ansökan. Vid båda tillfällena ska man ha anställning för minst två år framöver, men det sägs inte att det behöver vara samma anställning vid de olika tillfällena.
Gradvis avveckling av lagen Bestämmelserna om att kunna få uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå eller motsvarande upphörde 20 december 2023. Då upphörde också bestämmelsen om att kunna få uppehållstillstånd för att fortsätta studera på ett introduktionsprogram. Efter detta datum var det alltså inte längre möjligt att få uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier.
Bestämmelserna om förlängt uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförda studier eller permanent uppehållstillstånd upphörde gradvis att gälla under åren 2024 och 2025. Från och med den 20 juli 2024 kunde man inte få förlängt uppehållstillstånd för att söka arbete efter gymnasiet, och detta gällde även om personen hade lämnat in ansökan före den 20 juli. Sista dagen att ansöka om permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen var 19 januari 2025. Vissa paragrafer som anger villkor för permanent uppehållstillstånd fortsatte dock att gälla för ansökningar som registrerades hos Migrationsverket senast detta datum, och lagen fortsatte också att gälla för överklagade beslut.
I juni 2024 uppmärksammade tidningen Dagens ETC att Migrationsverkets enhet i Malmö har fördröjt handläggningen av förlängningar enligt gymnasielagen så länge att de tillfälliga uppehållstillstånden gått ut och inte kunnat förlängas eller permanentas. De berörda personerna har därefter fått utvisningsbeslut trots att de uppfyllt alla lagens krav på utbildning och arbete. Detta uppskattas ha drabbat hundratals personer.
Genomförande och kortsiktiga effekter Den som fick tillfälliga uppehållstillstånd genom gymnasielagen hade rätt till studiestöd enligt gängse regler från Centrala Studiestödsnämnden samt efter behovsprövning gängse stöd från kommunen.
Oklarheten i lagen och dess tillämpning gjorde det svårt för både ungdomarna, skolorna och Migrationsverkets handläggare att avgöra vilka utbildningar som omfattades av lagen och hur de skulle dokumenteras. Det förekom att de utbildningar som ungdomar blivit antagna till och påbörjat visat sig inte vara godkända för uppehållstillstånd. Ungdomar har också nekats förlängning eftersom den kommun där de bodde inte har erbjudit några godkända utbildningar. Många ungdomar saknade en stabil bostadssituation och många kommuner angav att de inte kunde erbjuda erforderligt psykosocialt stöd för att möta den utbredda psykiska ohälsa som bland andra Socialstyrelsen påvisat hos denna grupp. Röda korset konstaterade i januari 2020 att lagen förbättrat många ungdomars situation genom att möjliggöra studier och förbättrade ekonomiska villkor, men att det samtidigt fanns en stor oro för om de in längden skulle kunna uppfylla lagens krav på fullgjorda studier och fast arbete.
I februari 2020 uppdagades en lucka i lagen som innebar att ungdomar som varit snabba med att avsluta sina studier riskerade att utvisas eftersom domstolarna inte hunnit med att ge dem slutgiltigt beslut om det ursprungliga asylärendet, vilket var en förutsättning för att gymnasielagen ska gälla.