Dalim eller Alfa Fornacis (α Foracis, förkortat Alfa For, α For) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärnaSöderhjelm, Staffan (January 1999). "Visual binary orbits and masses POST HIPPARCOS". Astronomy and Astrophysics. 341: 121–140. Bibcode:1999A&A...341..121S. belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Ugnen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,85"LHS 1515 -- High proper-motion Star". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-05-10., är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 70,2Perryman, M. A. C.; et al. (April 1997). "The HIPPARCOS Catalogue". Astronomy & Astrophysics. 323: L49–L52. Bibcode:1997A&A...323L..49P. mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 46 ljusår (ca 14 parsek) från solen. För ca 350 000 år sedan hade Alfa Fornacis ett nära möte med stjärnan Nu Horologii då de två befann sig på ett beräknat avstånd av 0,265 ljusår (0,081 parsek) från varandra.Deltorn, J.-M.; Kalas, P. (2001). "Search for Nemesis Encounters with Vega, ε Eridani, and Fomalhaut". In Ray Jayawardhana; Thomas Greene. Young Stars Near Earth: Progress and Prospects. ASP Conference Series. 244. San Francisco: Astronomical Society of the Pacific. p. 227. arXiv:astro-ph/0105284. Bibcode:2001ASPC..244..227D. .
Nomenklatur Alfa Fornacis var upptagen under namnen Dalim (i Piazzis Palermo katalog)Piazzi, G, ed. (1814). Praecipuarum Stellarum Inerrantium Positiones Mediae Ineunte Saeculo XIX: ex Observationibus Habitis in Specula Panormitana ab anno 1792 ad annum 1813. Palermo. p. 21.Kunitzsch, P. (1959). Arabische Sternnamen in Europa. Wiesbaden: Otto Harrassowitz. p. 155.Laffitte, R. (2005). Héritages arabes: Des noms arabes pour les étoiles (2éme revue et corrigée ed.). Paris: Librairie Orientaliste Paul Geunthner / Les Cahiers de l'Orient. p. 229. och Fornacis (i Burritts Atlas).Burritt, E. H. (1835). Atlas, Designed to Illustrate the Geography of the Heavens (new ed.). New York: F. J. Huntington. plate III.
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)"IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016. med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Dalim för Alfa Fornacis A i september 2017 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names."Naming Stars". IAU.org. Hämtad 16 december 2017.
Egenskaper Primärstjärnan Alfa Fornacis A är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass F8 IV.Favata, F.; Micela, G.; Sciortino, S. (July 1997). "The [Fe/H] distribution of a volume limited sample of solar-type stars and its implications for galactic chemical evolution". Astronomy and Astrophysics. 323: 809–818. Bibcode:1997A&A...323..809F.. Den har en massa som är ca 33 procentSantos, N. C.; Israelian, G.; Mayor, M. (July 2001). "The metal-rich nature of stars with planets". Astronomy and Astrophysics. 373 (3): 1019–1031. arXiv:astro-ph/0105216. Bibcode:2001A&A...373.1019S. doi:10.1051/0004-6361:20010648. större än solens massa, en radie som är omkring dubbelt så storBruntt, H.; et al. (July 2010), "Accurate fundamental parameters for 23 bright solar-type stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 405 (3): 1907–1923, arXiv:1002.4268, Bibcode:2010MNRAS.405.1907B, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.16575.x som solens och utsänder från dess fotosfär ca 5 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 6 200 K. Den har en snabb rörelse genom rymden och visar ett överskott av infraröd strålning, vilket kan tyda på närvaro av omgivande material som en stoftskiva.Oudmaijer, Rene D.; et al. (December 1992). "SAO stars with infrared excess in the IRAS Point Source Catalog". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 96 (3): 625–643. Bibcode:1992A&AS...96..625O.
Följeslagaren, Alfa Fornacis B, har identifierats som en blå eftersläntrare, och har tidigare antingen ackumulerat material från eller sammanslagits med en tredje stjärna. Det är en stark källa till röntgenstrålning och har en massa som är 78 procent av solens.Fuhrmann, K.; Chini, R. (August 2015), "Multiplicity among F-type Stars. II", The Astrophysical Journal, 809 (1): 19, Bibcode:2015ApJ...809..107F, doi:10.1088/0004-637X/809/1/107, 107.
Referenser
Noter
Externa länkar https://www.universeguide.com/star/alphafornacis stars.astro.Illinois.edu/sow/alphafor.html
Kategori:Stjärnbilden Ugnen Kategori:Bayerobjekt Kategori:Gul-vita underjättar Kategori:Dubbelstjärnor Kategori:HD-objekt