alt=Arkeologer, varav några kvinnor, på väg till utgrävning av gravfältet Engelska parken.|miniatyr|Arkeologer, varav några kvinnor, på väg till utgrävning av gravfältet Engelska parken 1928.
Kvinnor inom arkeologin blir synliga först under 1800-talets senare del, då de vid denna tid fick tillträde till universiteten. Arkeologin spårar sitt ursprung till skattletande och utställning av arkeologiska skatter under 1700-talet. Det utvecklades gradvis till att bli ett eget yrke under 1800-talets gång, när fynd började studeras på ett mer vetenskapligt sätt, utgrävningar började göras enligt mer vetenskapliga regler, och egna kurser började hållas i ämnet på lärosäten.
Det var länge en sysselsättning för amatörer, där intresserade förmögna manliga amatörer företog utgrävningar på egna initiativ, och sådana män var ibland åtföljda av sina hustrur, som deltog i arbetet. När arkeologin började bli ett formellt yrke och universiteten öppnades för kvinnor i slutet av 1800-talet, uppkom även de första formellt utbildade kvinnliga arkeologerna.
Före 1900 Att göra akademisk karriär eller att ha någon högre formell position var inte möjligt innan kvinnor fick tillgång till högre formella studier. De kunde främst vara aktiva vid arkeologiska seminarier och regionala fornminnesföreningar och kunde tjänstgöra vid museer.
På 1850-talet hade kvinnor i Europa börjat få tillgång till högre utbildning, genom bland annat privata kurser, och från 1870-talet och framåt började allt fler länder i Europa öppna sina universitet för kvinnliga studenter.Díaz-Andreu, Margarita; Sørensen, Marie Louise Stig (1998). Excavating Women: A History of Women in European Archaeology. Abingdon-on-Thames, England: Routledge. ISBN 978-1-134-72776-6. s. 5
Johanna Mestorf (1829–1909), var verksam vid det arkeologiska museet i Kiel från 1868. Hon utnämndes sent i livet till professor vid Christian-Albrecht-universitetet i Kiel, 1899, för sina insatser inom den skandinaviska arkeologin. En annan kvinnlig pionjär var den brittiska egyptologen Amelia Edwards (1831–1892). Margaret Murray (1863–1963) blev den första kvinnan i England som bedrev arkeologisk undervisning som yrke. Amerikanska Harriet Boyd Hawes (1871–1945) ledde 1901-1904 arkeologiska undersökningar i bronsåldersstaden Gournia på Kreta.
1900-talet miniatyr|Kathleen Kenyon Den kvinnliga frigörelsen i västvärlden ledde successivt från sekelskiftet 1900 och framåt till att kvinnor fick möjlighet att bedriva vetenskapliga studier. Tillströmningen till den arkeologiska disciplinen ökade i de flesta europeiska länderna.
Svenska Hanna Rydh disputerade 1919 och gjorde sig tidigt ett namn inom arkeologin och ledde arkeologiska undersökningar i Sverige. Den brittiska forskaren Gertrude Caton-Thompson (1888–1985) utförde en omfattande utgrävning i det monumentala ruinområdet Stora Zimbabwe i nuvarande Zimbabwe. En annan brittisk arkeolog, Kathleen Kenyon (1906–1978), ledde flera arkeologiska undersökningar, bland annat i den bibliska staden JerikoAntika Jeriko . Några verksamma kvinnor i Norden under denna tid var Agnes Geijer (1898–1989), Margrethe Hald (1897–1982), Ella Kivikoski (1901–1990) och Greta Arwidsson (1906–1998) som blev professorer på Stockholm högskola, numera Stockholms universitet.
Under den andra vågens kvinnorörelse, som började under 1960-talet, väcktes intresset för att studera forntiden utifrån ett kvinnligt perspektiv. Under 1970-talet uppträdde en forskningsinriktning som hävdade att de specifikt kvinnliga perspektiven skulle tas till vara i de arkeologiska tolkningarna av forntiden.
Den första genuskonferensen hölls i Norge redan 1979. I slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet började det genusvetenskapliga perspektivet bli synligt inom den arkeologiska forskarvärlden. Margaret Conkey och Janet Spector publicerade 1984 en artikel som var startpunkten för många genusteoretiska diskussioner.
Referenser Jensen, Ola Wolfhechel. På spaning efter det förflutna. En historia om arkeologiskt fältarbete i Sverige 1600-1900. KVHAA, Handlingar, Antikvariska serien 54. Stockholm, 2018 Welinder, Stig, Fornvännen och de första kvinnliga arkeologerna, s. 85-94. Fornvännen, Stockholm, 2006 Arwill-Nordbladh, Elisabeth. Genusforskning inom arkeologi, Stockholm, 2001
Källor
Kategori:Arkeologi Kategori:Forskare Kategori:Jämställdhet