Effekter av cannabis kan delas upp i kortsiktiga och långsiktiga effekter. Kortsiktiga effekter Ruseffekter Ruseffekterna av cannabis består i bland annat selektiva störningar av kognitiva funktioner såsom minne, inlärning, motorisk förmåga, reaktionstid och uppmärksamhet. Dessa störningar hör dock ihop med ruset i sig.WHO - Facts & Figures: Cannabis Mars 2007
I ett dubbelblindtest med engångsdoserna 7,5 respektive 15 milligram rent THC intravenöst (en väsentlig skillnad mot sedvanlig administration) på frivilliga testpersoner som inte var regelbundna cannabisanvändare uppgav försökspersonerna att de var mest berusade efter 2 timmar. Ruset varade oftast längre med deltagare som uppgav att de var påverkade upp till 8 timmar. Ett minnestest visade en mätbart försämrad förmåga till inlärning under betydligt längre tid, dock inte efter 24 timmar vid den lägre dosen respektive 48 timmar vid den högre dosen. Vid den högre dosen förlorades förmågan att lära sig nya fakta, namn och dylikt näst intill fullständigt under 6 timmar. Under flera uppgifter märktes en tendens att göra saker snabbt med fler fel, vilket tolkades som en högre benägenenhet att ta risker.HV, Brignell C, Fletcher S, Middleton P, Henry J. Cognitive and subjective dose-response effects... Notera att denna studie gällde ren THC, naturligt cannabis innehåller även andra substanser.
I samband med ett annat dubbelblindtest på frivilliga, som alla hade erfarenhet av tidigare cannabiskonsumtion, konstaterades att ruseffekten av en joint (stor som cirka två cigaretter) som innehöll endast medicinsk marijuana med extremt hög halt THC (23,12%) kan sitta i mer än 8 timmar. Vid en jämförelse mellan tester av reaktionstid och försökspersonernas upplevelse av ruset konstaterades att försökspersonerna rapporterade sig som återställda efter omkring fem timmar. Vid den tidpunkten var THC nivån i serum låg men reaktionstiden i tester försämrad.RIVM Report 267002002/2006, 2006 Resultatet tolkades som att skillnaden i när cannabiskonsumenter upplever att de når grundnivån och faktiskt gör det kan bidra till att personen röker igen innan personen är helt återställd. Upprepat bruk under dagen kan leda till en ackumulation av THC i kroppen.
I en studie mätte man effekten av flitigt bruk av marijuana följt av 4 veckors totalt uppehåll. Där konstaterades en mätbar försämring av vissa kognitiva förmågor även efter 28 dagars uppehåll. Effekten ökade med ökad dos.
Somliga institutioner hävdar att vanliga biverkningar inkluderar ångest, panikkänslor och förföljelsemani och är något som sägs vara speciellt vanligt hos nya brukare. Huruvida cannabis i sig skapar dessa känslor är dock omstritt, vissa anser att dessa känslor istället kan vara sammankopplade med drogens illegala status, och att en rädsla för att bli fasttagen kan driva på ångest och liknande känslor.
Hormoner Delta-9-tetrahydrocannabinol ökar i likhet med alkohol utsöndring och upptag av dopamin i pannlobens yta. På samma ställe har man uppmätt höga statiska halter av dopamin hos schizofrena, man har även sett förhöjda halter av anandamid, en kroppsegen cannabinoid.Henquet, Krabbendam, Spauwen, Kaplan, Lieb, Wittchen, van Os: Prospective cohort study of cannabis use, predisposition for psychosis, and psychotic symptoms in young people
Marijuana hämmar bland annat utsöndringen av vasopressin och oxytocin från neurohypofysen. Cannabis hämmar utsöndringen av hormoner som bildas i adenohypofysen, nämligen prolaktin, TSH, gonadotropin, och tillväxthormon. Det är möjligt att cannabis verkar direkt på hypofysen, vilket det saknas belägg för. Däremot har det visat sig att cannabis verkar på hypotalamus. Hypotalamus bildar hormoner som frisätter andra hormoner i adenohypofysen, vilket är den troligaste förklaringen till de endokrina reaktionerna på cannabis. Påverkan på hypotalamus innebär samtidigt att cannabisrus aktiverar stressaxeln. Dock förekommer motstridiga forskningsresultat om huruvida stressaxeln blir överaktiv eller underaktiv av cannabis.Jeffrey Tasker, Endogenous Cannabinoids Take the Edge off Neuroendocrine Responses to Stress, Endocrinology December 1, 2004 vol. 145 no. 12 5429-5430
Cannabis och psykoser 510px|höger|Jämförelse av olika droger angående skadan och beroendet
Cannabis (THC) kan ibland orsaka ett negativt rus som kan övergå i förvirringstillstånd. Det är mycket individuellt hur mycket cannabis en person klarar, enligt stress - sårbarhetsmodellen. I regel går det över när cannabisruset upphör (det vill säga inom några timmar). Det är en vedertagen uppfattning bland svenska rättsmedicinare och psykiater inom missbruksvård att cannabis kan utlösa panikattacker och även psykoser hos somliga. En uppfattning är att cannabis inte "skapar" psykosen från ingenstans, utan snarare att en latent eller vilande psykos utlöses.Cannabis and mental health: More evidence establishes clear link between use of cannabis and psychiatric illness.” Joseph M. Rey, Christopher C. Tennant, British Medical Journal 2002; Vol 325:1183-84
Inom rättsmedicin och psykiatri är drogutlöst psykos en standarddiagnos.FASS Psykos-översikt En psykotisk person har ett påtagligt defekt upplevande av verkligheten, oftast utan sjukdomsinsikt. I Sverige och många andra länder kan en akut psykos därför leda till tvångsinläggning på en psykiatrisk klinik.
Det finns vetenskapliga undersökningar som tyder på att cannabiskonsumtion ger en måttligt förhöjd risk för psykotiska symptom bland unga människor, medan risken ökar betänkligt hos personer som har en sårbarhet för psykoser. Det är dock inte bevisat om detta beror på att cannabis orsakar de psykotiska symptomen. Ny forskning har även visat att cannabis rik på cannabidiol (CBD) tycks motverka bieffekterna från intag av THC.
I en studie som publicerades i The Lancet i oktober 2007 med titeln "Cannabis use and risk of psychosis in later life" drar författarna slutsatsen att cannabiskonsumtion eventuellt kan öka risken för psykos med ca 40 %, och att ett återkommande användande av drogen ökar risken med 50–200 %.Cannabis use and risk of psychosis in later life
I en stor studie från 2012 av svenska värnpliktiga som mönstrade 1969-70 såg man en drygt trefaldig riskökning för att insjukna i schizofrenisjukdom senare i livet bland de som angett att de använt cannabis. Dessutom sågs en påtaglig ökad risk för insjuknande i psykoser av annat slag.http://journals.cambridge.org/action/displayFulltext?type=6&fid=8553331&jid=PSM&volumeId=42&issueId=06&aid=8553330&bodyId&membershipNumber&societyETOCSession&fulltextType=RA&fileId=S0033291711002078Sammanfattningsvis finns det ett starkt vetenskapligt stöd för att användning av cannabis ökar risken för psykosinsjuknande.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17662880?dopt=Abstracthttp://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19837255?dopt=Abstract
Trafikosäkerhet En undersökning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003, jämförde förekomsten av droger hos olycksförare med förekomsten hos en kontrollgrupp som inte råkat ut för olyckor. Risken för en dödsolycka är under ruset nästan dubbelt så stor för en förare som rökt cannabis än för den som är helt nykter; jämförelsevis är den åtta och en halv gånger större om föraren är alkoholpåverkad. Om föraren var påverkad av både alkohol och cannabis ökade risken 15 gånger enligt undersökningen.Bilolyckor i Frankrike
Långvariga effekter Beroende Traditionellt har cannabis inte klassats som en beroendeframkallande drog eftersom kraftiga fysiska abstinenssymtom normalt inte uppstår om användaren slutar. Emellertid har det alltid funnits cannabisberoende och från och med fjärde upplagan (1994) av American Psychological Associations standardmanual för diagnoser inom psykiatrin, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) används i manualen begreppet substansberoende (substance dependence) för att fånga in bland annat cannabisberoende.
Substansberoende, eller cannabisberoendesyndrom (cannabis dependence syndrome), kan enligt DSM-IV finnas även om fysiologiska abstinenssymtom helt saknas. Alla kriterier som räknas upp i DSM-IV behöver inte vara uppfyllda, det räcker med att minst tre av dem uppfyllts vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Några exempel på kriterier är en toleransökning, att man brukar mer än man tänkt samt att man inte kan dra ner eller kontrollera intaget, att man förlorar kontrollen och har problem att delta i vardagliga aktiviteter och/eller fortsätter bruka trots insikt om missbrukets (negativa) sidor.
Tolkningar av en stor riksomfattande amerikansk undersökning visade att 9,1 % av alla som någon gång under sin livstid provat cannabis utvecklar beroende enligt kriterierna ovan.Looby, Earleywine: Negative consequences associated with dependence in daily cannabis users När det gäller dagligbrukare finns det undersökningar som något mindre än hälften uppfyller kriterierna för cannabisberoendesyndrom. De som möter kraven konsumerar generellt både mer cannabis, mer alkohol och annan narkotika än den hälft som inte upplever de negativa symptom som krävs för att kallas cannabisberoende. Cannabisberoendesyndrom är ovanligt bland dem med ett sporadiskt intagsmönster.
Man har i djurförsök vid universitetet i Nottingham lyckats skapa kraftiga abstinenssymtom vid införandet av inhibitatorer, som tränger undan cannabinoiderna från hjärnans receptorer.UK House of Lords Report on Cannabis Kapitel fyra Resultaten är dock av tvivelaktigt värde då cannabinoida antagonister inte administreras till cannabisbrukare, utan att de istället utifrån uppbyggda reserver i fettvävnaden går en mjuklandning till mötes.
Vissa milda och kortlivade utträdessymtom verkar dock förekomma ymnigt bland långvariga konsumenter som lägger av, bland annat tremor, rastlöshet, svettningar och insomnia. Självmedicinering för att undvika dessa kan mycket väl ligga till grund för fortsatt bruk.
Den svenska psykologen och forskaren Tomas Lundqvist pekar på övergående dysfori som kan uppkomma vid avhållsamhet hos cannabismissbrukare och menar att motivationen till fortsatt bruk består i ett försök att återställa en känsla av normalitet genom det aktiva ruset.
"Inkörsport" till tyngre droger Den så kallade gateway-teorin hävdar att cannabis leder till ökad risk för att börja med starkare och farligare droger (till ex. kokain, heroin). Dagens version av gateway-teorin innebär dock inte att alla som börjar med cannabis börjar med andra droger. Statens Folkhälsoinstitut publicerade 2004 en omfattande sammanställning om forskningen kring cannabis. Enligt denna "tycks [man] stå på tröskeln till att bevisa den omdiskuterade gatewayhypotesen".Statens Folkhälsoinstitut: Ny rapport visar tydligt skaderiskerna med cannabis. Kapitel 15. 2004-09-13
Motståndarna till denna teori medger att cannabisanvändare i vissa situationer kan börja använda amfetaminer, kokain eller heroin, men om detta händer så är det antagligen inte på grund av cannabis i sig, utan omständigheterna kring cannabisbruket (till exempel inom vissa subkulturer). Motståndarna hävdar att det finns större anledning att tro att den så kallade inkörsporten beror på att cannabis är olagligt och hur samhället hanterar cannabisbruket. Förbud och förföljelse av cannabisbrukare medför att brukarna kommer i kontakt i sociala miljöer de annars inte hade kommit i kontakt med. Motståndarna till gateway-teorin hävdar således att det inte cannabis i sig som orsakar användning av tyngre droger – det är cannabisförbudet.