Alnarps Rehabiliteringsträdgård (ART) ligger i södra Sverige strax norr om Malmö. Den tillhör Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och är anlagd i den östra delen av campusområdet i Alnarp. ART är en del av universitetets forskningsinfrastruktur. Syftet med trädgården är att utveckla kunskapen om naturbaserade insatser för behandling och rehabilitering, relaterat till ett salutogent förhållningssättLindström, B. & Eriksson, M. (2005). “Salutogenesis”. Journal of Epidemiology & Community Health. 59:440-442., som fokuserar på faktorer som främjar och bibehåller hälsan ur ett holistiskt perspektiv.

ART är ett Living Lab som ska användas för forskning, utbildning, samverkan, innovation och studiebesök. Den bygger på en Quintuple HelixCarayannis, E.G., Barth, T.D. & Campbell, D.F.J. (2012). “The quintuple helix innovation model”. Journal of Innovation and Entrepreneurship. 1:2 https://doi.org/10.1186/2192-5372-1-2 innovationsmodell. Denna modell grundas dels på den klassiska Triple Helix innovationsmodellen (som fokuserar på interaktioner mellan universitet, företag och offentlig sektor), dels på Quadruple Helix innovationsmodell. Den senare modellen lägger till en fjärde helix: civilsamhället (t.ex. icke-statliga organisationer, media och enskilda medborgare). Quintuple Helix innovationsmodell sätter in Quadruple Helix i ett sammanhang och lägger till den naturliga miljön, vilket främjar socialt och fysiskt hållbara lösningar Baccarne, B., Logghe, S., Schuurman, D., & De Marez, L. (2016). “Governing Quintuple Helix Innovation: Urban Living Labs and Socio-Ecological Entrepreneurship”. Technology Innovation Management Review. 6(3): 22–30. http://timreview.ca/article/972 .

ART har utformats utifrån teorier inom miljöpsykologi och landskapsarkitektur att vara optimalt hälsofrämjande, och därigenom skapa gynnsamma möjligheter att bedriva naturbaserade hälsofrämjande insatser. ART ger utrymme för samarbete mellan forskare, olika intressenter och användargrupper i ett "verklighetsnära laboratorium", vilket betyder att de förhållanden som skapas där, avseende utformning av platser och aktiviteter, kan upprepas utanför laboratoriet. Tillsammans utformar forskare och olika intressenter syftet med forskningsprogrammen och därefter samarbetar de hela vägen: från pilotstudier och experiment till längre forskningsprojekt, utformning av innovationer och slutligen till att realisera och sprida kunskapen.

Historik På 1980-talet påbörjades forskning på SLU Alnarp om natur och hälsa: om man kan påvisa orsakssamband mellan människors vistelse i park- och naturmiljöer och deras psykiska och fysiska hälsaGrahn, P. (1989). Att uppleva parken. Äldre, sjuka och handikappades behov och användning av parker. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskapsplanering: Alnarp.Grahn, P. (1993). "Planera för bättre hälsa! Om sambandet mellan grönområden och hälsa". Sidorna 109-122 i: Kullinger, B. (Red). Planera för en bärkraftig utveckling. Statens Råd för Byggnadsforskning: Stockholm Grahn, P. (1994). “Green structures - The importance for health of nature areas and parks”. European Regional Planning. 56: 89-112. . Som en del av denna forskning startades en utbildning i "Trädgård och park som rehabilitering" (populärt beskriven som trädgårdsterapi) i mitten av 1990-talet. Under denna tid utvecklade Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur, idéer om att utforma en hälsofrämjande trädgård på SLU Alnarps campusområde. Den här trädgården var planerad att utformas utifrån de mest citerade och omtalade teorierna som ansågs förklara hur naturmiljöer och parker påverkar människors välbefinnande och återhämtning från höga stressnivåer och mental utmattningStigsdotter, U. & Grahn, P. (2002). “What makes a garden a healing garden?” Journal of Therapeutic Horticulture. 13 (2): 60-69..

År 2000 mottogs medel från SLU:s strategiska fond för att anlägga trädgården, som kom att kallas "Alnarps Rehabiliteringsträdgård". Anläggandet ägde rum fram till försommaren 2002. Den 1 juli 2002 kom de första deltagarna till ARTStigsdotter, U. & Grahn, P. (2003). ”Experiencing a garden: A healing garden for people suffering from burnout diseases”. Journal of Therapeutic Horticulture 14 (5): 38-48.. Syftet var från början att skapa en trädgårdsdesign som slog samman teorier om naturens inverkan på återhämtning från stress och mental trötthet med horticultural therapyhttps://www.ahta.org/horticultural-therapy. En avsikt var dessutom att söka utveckla traditionell amerikansk horticultural therapy till en terapi som kombinerar användningen av naturområden (såväl vila som aktivitet) med arbetsterapi, sjukgymnastik och psykoterapi, där terapeuterna arbetar transdisciplinärt. Det antogs att denna trädgårdsmiljö, som dels erbjuder möjligheter till skilda typer av upplevelser (inte minst vila) och dels aktiviteter inom terapin, skulle främja hälsan och hjälpa människor att återhämta sig från olika sjukdomarGrahn, P. (2005). ”Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar”. Sidorna 245-262 i Johansson, M. & Küller, M. (Red). Svensk Miljöpsykologi. Studentlitteratur: Lund.Grahn, P, Tenngart Ivarsson, C, Stigsdotter, U.K. & Bengtsson, I.L. (2010). ”Using affordances as a health-promoting tool in a therapeutic garden”. In: Thompson, C., Bell, S & Aspinall, P (Eds.) Innovative Approaches to Researching Landscape and Health. pp 116-154, Routledge: Taylor & Francis, London..

miniatyr|Stenarna vid den södra, mindre dammen i Alnarps Rehabiliteringsträdgård, med "Johans sten" i fonden

Trädgården Trädgården är utformad för att tillgodose de mest citerade designriktlinjerna relaterade till människors beteende och välbefinnande: Attention Restoration TheoryKaplan, R. & Kaplan, S. (1989). The Experience of Nature: A Psychological Perspective. Cambridge University Press: Cambridge, UK; Den psyko-evolutionära teorinUlrich, R.S. (1999). “Effects of gardens on health outcomes: Theory and research”. In: Marcus, C.C. & Barnes, M. (Eds.) Healing Gardens: Therapeutic Benefits and Design Recommendations. pp 27-86. John Whiley & Sons: New York., biofili hypotesenKellert, S.R. & Wilson, E.O. (1993). The Biophilia Hypothesis. Island Press: New York., prospect-refuge teorin av Jay AppletonAppleton, J. (1975). The Experience of Landscape. John Wiley and Sons: London., idéer om permakultur och Forest Gardening av t.ex. Bill MollisonMollison, B. (1988). Permaculture: a Designer's Manual. Tagari Publications: Tyalgum, Australia. och Gordon Orians savannhypotesOrians, G.H. (1986). “An ecological and evolutionary approach to landscape aesthetics”, In: Penning-Rowsell, E.C. & Lowenthal, D. (Eds.) Landscape Meanings and Values. pp 3-25. Allen and Unwin: London.. Dessutom innehåller trädgården alla nödvändiga byggnader och aktiviteter relaterade till horticultural therapy.

I den norra delen av trädgården finner man naturområden som är utformade för att vara särskilt stressreducerande och återhämtande, som lundar och ängar. Den södra delen är utformad till att vara mer lämplig för hälsofrämjande aktiviteter, som kan kopplas till sjukgymnastik och arbetsterapi och inte minst till den klassiska horticultural therapy, med växthus och en köksträdgård omgiven av en park med dammar. Mellan dessa två delar finns en skogsträdgård (Forest Garden). Se illustrationsplan av Gunnar Cerwén. Forskare vid SLU har i denna trädgård möjlighet att utveckla och testa sina egna teorier om samband mellan människors hälsa, och vila eller aktiviteter i natur och trädgård, som Perceived Sensory Dimensions (PSD)Pálsdóttir, AM; Stigsdotter, UK; Persson, D.; Thorpert, P.; Grahn, P. (2018). "The qualities of natural environments that support the rehabilitation process of individuals with stress-related mental disorder in nature-based rehabilitation". Urban Forestry & Urban Greening, 29:312-321 och teorin om stödjande miljöerAdevi, A.A. (2012). Supportive Nature and Stress - wellbeing in connection to our inner and outer landscape. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Swedish University of Agricultural Sciences: Alnarp.Pálsdóttir, A.M. (2014). The Role of Nature in Rehabilitation for Individuals with Stress-Related Mental Disorders. The Alnarp Rehabilitation Garden as supportive environment. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Swedish University of Agricultural Sciences: Alnarp.Pálsdóttir, A.M., Persson, D., Persson, B. & Grahn, P. (2014). "The Journey of Recovery and Empowerment Embraced by Nature — Clients’ perspectives on nature-based rehabilitation in relation to the role of the natural environment". International Journal of Environmental Research and Public Health 11: 7094-7115; https://doi.org/10.3390/ijerph110707094.

Samverkanslösningar Forskningen vid ART bygger på att hitta lösningar på behov som olika intressenter har uttryckt vara angelägna och brådskande. Forskningens syfte, metoder och samverkanslösningar avseende att driva projekten är utformade tillsammans med intressenterna. Efter att projekten avslutats genomför intressenterna de lösningar och innovationer som har utvecklats vid ART, och sprider kunskapen tillsammans med SLU. Huvudpart och sponsor för verksamheten inom ARTs forskningsinfrastruktur var från starten och ett antal år framåt Försäkringskassan, och därefter har det varit Region Skåne. Andra viktiga parter och sponsorer har varit Arbetsförmedlingen och Svenska ESF rådet av Europeiska socialfonden. Ytterligare bidrag till forskning och innovation har gjorts av forskningsråd som Formas http://www.formas.se/en/, Crafoordska stiftelsen https://en.crafoord.se/ och Vinnova. Forskare från Lunds universitet och Institutet för Stressmedicinhttps://www.vgregion.se/en/ov/stressmedicine/ i Göteborg har medverkat till många viktiga bidrag till forskningen. Patientföreningar som LIBRA (utmattningssyndrom) eller Nätverket mot cancerhttp://www.natverketmotcancer.se/ har haft viktiga roller i samverkanslösningar.

Forskning