Georg Sigurd Wettenhovi-Aspa (till 1939 Wetterhoff-Asp), född 7 maj 1870 i Helsingfors, död där 18 februari 1946, var en finländsk konstnär, skriftställare och politisk aktivist. Han är mest känd för sina pseudovetenskapliga språkteorier, där han hävdade finska språkets ursprung i det forntida Egypten, samt för sina ultranationalistiska åsikter.
Biografi Wettenhovi-Aspas föräldrar var Georg August Asp, professor i anatomi, och Mathilda Sofia Wetterhoff. Han var gift två gånger: 1895 med Marie Sophie (Divina) Paillard och 1915 med violinisten Gerty Jendritzky.
Wettenhovi-Aspa fick sin konstnärliga utbildning i Köpenhamn och Paris. Han framträdde därefter bland annat som målare, skulptör och skriftställare; skrev bland annat skådespel, lyrik och Strindbergminnen samt de synnerligen kvasifilologiska skrifterna Suomen kultainen kirja (två band, 1915–1935) och Fenno-Ägyptischer Kulturursprung der alten Welt (1935), där han bland annat hävdar finska språkets släktskap med egyptiskan. Han var en ytterst mångsidig och uppslagsrik person, men förmådde sällan fullfölja sina vittflygande planer.
Wettenhovi-Aspa ordnade egna ”fria utställningar” i Helsingfors, sammanlagt blev de fyra stycken: 1896, 1898, 1900 och 1903. Hans tavlor hade ofta historiska eller symboliska motiv och det gjordes öppet narr av dem. Hans personlighet irriterade även många. Hans måleri kritiserades allmänt för en banal affischlikhet, även om vissa experiment med färg i efterhand har betraktats som tidiga föregångare till popkonsten; konsthistoriskt ses han rentav som ett exempel på symbolismens förfall i Finland. Som skulptör lyckades han bättre- Bland hans verk finns en reliefprydd kyrkklocka, som hänger i klockstapeln i Tammelunds kyrka i Helsingfors och en byst av kejsar Nikolaj II och en av Elias Lönnrot.
Han målade flera porträtt, bland dem Jean Sibelius, George Washington (med avsikten att vinna inträde på den amerikanska konstmarknaden) och Gustaf Mannerheim.
Berättelserna om Wettenhovi-Aspas år i Paris är omtvistade. Konstnären Ville Vallgren hävdade att han i sina Strindbergminnen återgav andras erfarenheter som sina egna – något som förefaller troligt med tanke på att Wettenhovi-Aspa själv intresserade sig för precis de saker han påstod sig ha kritiserat Strindberg för: alkemi, vettlösa språkjämförelser och utopiska planer.
Wettenhovi-Aspa var också politisk aktiv. Han engagerade sig bland annat i ett fosterländskt diktverk, Pro Patria, vid början av förryskningsperioden 1899, i ett försök att få Frankrike att överge Ryssland och alliera sig med Japan 1905–1906, i Ålandsfrågan och i att få Mannerheim vald till kung i Finland.
Hans ateljé i Villnäs i Karislojo testamenterades till Finlands bildkonstföreningars förbund, men huset revs redan 1981. Wettenhovi-Aspas arkiv och bibliotek har också till största del skingras.
Bibliografi
- Behandlar 1890-talets Paris och August Strindbergs Infernoår.
Källor
Pitkälä, Pekka: “Sigurd Wettenhovi-Aspa, August Strindberg and a Dispute Concerning the Common Origins of the Languages of Mankind 1911–1912 ”. Scripta Instituti Donneriani Aboensis vol 29: Approaching Esotericism and Mysticism: Cultural Influences, pp 49–81. The Donner Institute for research in Religious and Cultural History, Åbo 2020.
Noter
Vidare läsning
Pitkälä, Pekka: “A Finnish Fin-de-Siècle Synthesis of Idealized North and South”. Religiographies vol. 4, n. 2: Occultural Transfers between North and South, pp 31–54. Fondazione Giorgio Cini, Venedig 2026.
Externa länkar
Kategori:Finländska konstnärer Kategori:Finlandssvenska författare Kategori:Konstnärer från Helsingfors Kategori:Födda 1870 Kategori:Avlidna 1946 Kategori:Män