miniatyr|300px|stående|Plogen är ett jordbruksredskap som länge har spelat en central roll i ekonomins utveckling. Det ekonomiska tänkandets historia (eller ekonomisk doktrinhistoria) omfattar tänkare och teoribildning inom det ekonomiska området från antiken till nutid. De äldsta skriftliga källorna till ekonomiskt tänkande som finns, en del assyriska texter, härstammar från drygt 4 000 år sedan.Bonniers Världshistoria, Parpola Simo, band 2, Köpmännen i Assur sidan 210
I Västerlandet hade kristendomen ett stort inflytande gällande hur resurser förvaltades. Bibeln förbjuder upptagande av ränta och innehåller passager med strikta regler angående arbetsmoral. Bibeln skulle komma att ha en långvarig inverkan på det tänkandet angående hur resurser bäst skulle förvaltas; skolastikerna stödde sig på Bibeln som den slutgiltiga och ovedersägliga källan till rätt och fel under medeltiden.
Under 1500- och 1600-talen luckrades skolastiken gradvis upp och merkantilismen trädde in på arenan. Den var egentligen ingen sammanhållen skola i ekonomiskt tänkande men senare historiker identifierade en rad karaktäriserande drag för perioden och benämnde dessa "merkantilism". Merkantilismen kännetecknades framför allt av en förskjutning av etiska frågeställningar rörande rättvisa inom ekonomin till förmån för materiella framsteg.
Med den skotske filosofen Adam Smith kom nationalekonomin mot slutet av 1700-talet att bli ett akademiskt ämne och förändrades i sina grundvalar. Smiths Nationernas välstånd lade grunden till nationalekonomin varifrån senare tänkare utgick. Smith hade dels efterträdare som främst sökte utveckla hans egna tankebanor, men även kritiker som presenterade radikalt annorlunda teorier. Bland dessa återfinns den tyske ekonomikritikern och filosofen Karl Marx som i sitt huvudverk Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin lade fram sin egen ekonomikritik gällande det historiskt specifika, kapitalistiska produktionssättet.
Den moderna nationalekonomin såg sin gryning under 1870-talet då den neoklassiska skolan grundades. Under 1900-talet har det ekonomiska tänkandet karaktäriserats av ökad specialisering. Bland historiska och aktuella ekonomiska skolor märks keynesianism, Stockholmsskolan, institutionalism, monetarism och den österrikiska skolan.
Tidigt ekonomiskt tänkande Den politiska ekonomin professionaliserades på allvar i och med publicerandet av den skotske moralfilosofen Adam Smiths verk Nationernas välstånd 1776. Ekonomiskt tänkande hade emellertid förekommit långt innan detta skedde, med början hos den assyriska civilisationen.
Assyrien De gamla assyriska skrifter som återfunnits talar om åsnekaravaner mellan Assur till Kanesh i Anatolien. Det var transporter av tenn med kvantiteter uppemot 80 ton, vilka transporterades från Assyrien till Kanesh; man påtalar också att Assur hade monopol på Hettiternas tennimport runt 2000 f.Kr.Bonniers Världshistoria, Parpola Simo, band 2, Köpmännen i Assur sidan 211 Vidare började man här använda sig av investeringar i "säckar" ett slags aktiesystem där man fick tillbaka av vinsten i proportion till vad man satsat. Denna relativt moderna organisation och dess terminologi vittnar enligt Bonniers världshistoria om en tidig förhistoria med rötter eventuellt så långt tillbaka som den akkadiska tiden.Bonniers Världshistoria, Parpola Simo, band 2, Köpmännen i Assur sidan 212 Man talar även om andra ekonomiska och handelsinriktade termer som var i bruk - handelssläkter, kolonier, vinster, växelkurser, marknadspriser, export, import, fraktsedlar, löner, smuggling, tullar, myndigheter, böter, pengar, bytesvaror, och så vidare.Bonniers Världshistoria, Parpola Simo, band 2, Köpmännen i Assur sidan 210-213 Man försökte maximera vinsterna samtidigt som man gjorde inköpen så rationella och billiga som möjligt, allt under ett noggrant iakttagande av marknadspriserna.
Antikens Grekland Den grekiska civilisationens inflytande på ekonomiämnet märks redan i termen "ekonomi" som kommer från gammalgrekiskans "oikonomia" som betyder ungefär "hushållning" eller "förvaltning".Uppslagsordet ekonomi från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2007-12-09. De mest betydelsefulla antika grekiska författarna inom det ekonomiska området är Platon, Aristoteles och Xenofon, alla från runt 300-talet f.Kr. Platons ekonomiska tänkande återfinns främst i hans verk Staten där han berör ämnen som arbetsfördelning och specialisering. Här följer ett utdrag från en del av dialogen mellan Sokrates och Adeimantos ur Staten:
Poängen i Platons resonemang är att en god arbetsfördelning leder till högre effektivitet vilket är alla till godo inom samhället. Om man delar på arbetet och alla specialiserar sig på den syssla som de själva har bäst förutsättningar för så ökar den materiella rikedomen för alla.
Aristoteles analyserar andra ekonomiska frågor, som priser och värden, pengar och utbyten. Hans tankar finns samlade i de två verken Politiken och Etiken. Till skillnad från Platon så favoriserade Aristoteles privat ägande, vilket enligt honom dels var mer effektivt och dels tillät individer att utveckla sina dygder, som förtänksamt egenintresse och ansvarstagande, på ett sätt som kollektivt ägande inte gjorde.Property, Stanford Encyclopedia of Philosophy. Hämtat 2007-12-09. Aristoteles skilde mellan naturliga och onaturliga byten. De onaturliga bytena var sådana där pengar var involverade, men han accepterade ändå dessa som nödvändiga. Någonting som han inte såg som nödvändigt utan som någonting ont var penningutlåning och räntetagande. Detta var det mest onaturliga av alla tänkbara sätt att skaffa sig tillgångar. Det ligger inte i pengars natur att föröka sig, de finns till endast för att fungera som bytesmedel.
Xenofons tankar om ekonomi återfinns i hans Cyrupedin där han resonerar kring marknadens storleks betydelse för specialiseringen. Han pekar på att ju större ett samhälle är, desto större är även arbetsfördelningen.
Bibeln och skolastikerna I likhet med Aristoteles vänder sig vissa av Bibelns författare explicit mot upptagande av ränta. I Femte Moseboken 23:19 står det "Du skall icke taga ränta av din broder, varken på penningar eller på livsmedel eller på något annat varpå ränta kan tagas."Här citerat från Sandelin (1998). Detta gäller även övriga bibelcitat. Arbetsmoral behandlas i Andra Moseboken 20:9-10: "Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor; men den sjunde dagen är Herren din Guds sabbat; då skall du inga sysslor förrätta..."
Även knapphetens problem behandlas i Bibeln. Flera lösningar föreskrivs, bland annat tron (Andra Moseboken, kapitel 17) och sökandet efter Guds rike (Matteus 6:31-33). En tredje lösning är den att lyda lagen: "Så håll nu de bud och stadgar och rätter som jag i dag giver dig, och gör efter dem. Om I nu hören dessa rätter och hållen dem och gören efter dem, så skall HERREN din Gud, till lön därför låta sitt förbund och sin nåd bestå, vad han med ed lovade dina fäder. Han skall då älska dig och välsigna dig och föröka dig; han skall välsigna ditt livs frukt och din marks frukt, din säd, ditt vin och din olja, dina fäkreaturs avföda och din småboskaps avel i det land som han med ed har lovat dina fäder att giva dig" (Femte Moseboken 7:11-13).
Skolastiken, som hade som en av sina huvudsakliga rättesnören Bibeln, hade sin högperiod under 1200-talet och Thomas av Aquino som sin mest välkända företrädare. Skolastikerna behandlade ekonomiska frågor ur ett filosofiskt och teologiskt perspektiv. Förutom Bibeln var både Aristoteles (som kort och gott kallades "Filosofen") och den romerska rätten två auktoriteter inom dessa och andra frågor. Ett nyckelbegrepp inom den skolastiska ekonomin är det om det "rättvisa priset". Detta uttryck förekom redan i Aristoteles skrifter och skolastikerna tolkade det som synonymt med vad vi idag skulle kalla det pris som uppstår vid perfekt jämvikt under en fri marknad.
Islamisk ekonomi
Koranen (profeten Muhammeds uppenbarelser) och Sunna (berättelser om Muhammeds åsikter, tankegångar och beteende) ligger till grund för islam. Förståelsen för islamisk ekonomi tar sin utgångspunkt i dessa skrifter, och muslimers tolkningar av dem. De flesta religioner innehåller ekonomiska påbud som under vissa perioder har tagits stor hänsyn till, men idag är denna koppling allra starkast inom islam.Samuelsson (2000), s. 23. Islam skiljer sig från vissa delar av kristendomen vad gäller synen på materiellt välstånd. Medan vissa kristna inriktningar hyllar det asketiska livet och celibatet finns det ingen motsättning mellan andliga och materiella strävanden inom islam, så länge som det materiella strävandet inte inkräktar på moralen. Tvärtom uppmuntras varje troende att söka framgång inom båda dessa områden. Bland annat följande utdrag ur Koranen hänvisas till i frågan:"Och när bönen är slut, så spriden eder på jorden och söken skaffa eder något av Guds ynnest och åkallen honom träget, för den händelse I månden varda lyckliga" (Koranen. Zettersténs översättning. Stockholm 1979. Sura 62: 10).
Ibn Khaldun Khaldoun var en arabisk filosof som formulerade civilisationernas historia. I sin avhandling behandlar han arbetskraftens specialisering och pengarnas värde som ett växlingsmedel och inte att de har ett inneboende värde. Hans idéer om skatter liknade en slående likhet med makroekonomi. Lafferkurvan visar att utöver en viss punkt avskräcker högre skatter produktion och faktiskt får intäkter att falla.”Ibn Khaldun and the Effects of Taxation”. web.archive.org. Läst 19 maj 2020.
Muhammad Umar Chapra En modern muslim, Dr. Muhammad Umar Chapra, anser att islams ekonomiska system har det som både kapitalismen och socialismen saknar: syntesen mellan materiellt och andligt. Avsaknad av denna syntes leder enligt honom till kriminalitet, alkoholism, sexuell otrohet, skilsmässor, psykiska sjukdomar och självmord.Samuelsson (2000), s. 24.
Inom islam bekräftas privat äganderätt, men med vissa förbehåll. Hur dessa förbehåll ser ut varierar beroende på vem man frågar. Enligt en av islams mest betydelsefulla moderna ideologiska uttolkare, Abul A'la Mawdudi, kan naturresurser som alla människor kan använda direkt inte beslagtas av privata händer. Vattnet, träden, frukter, djur och mineraler har alla rätt att fritt använda utifrån behov. Oanvänd mark får inte behållas mer än tre år. Enligt Chapra går även individens sociala ansvar gentemot sina medmänniskor före dennes frihet. Chapra identifierar två grundläggande skillnader mellan islam och den kapitalistiska ekonomin. För det första förvaltar människan endast Guds egendom; allting tillhör i slutändan Gud. För det andra innebär det faktum att det är Gud som är ägaren att hans tillgångar måste förvaltas enligt hans vilja. Denna vilja uttrycks av de villkor som slås fast i Koranen och Sunna och den därtill sammanhörande lagstiftningen.Samuelsson (2000), s. 25.