109 Herculis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Herkules. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på ca 3,84 och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 27,5 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 119 ljusår (ca 36 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –58 km/s. och kan komma så nära jorden som 81 ljusår om ca 328 000 år.
Nomenklatur 109 Herculis bildade tillsammans med 93 Herculis, 95 Herculis och 102 Herculis den av den polsk-tyske astronomen Johannes Hevelius i slutet av 1600-talet introducerade stjärnbilden Kerberos. Den föll emellertid snabbt ur bruk.
Egenskaper 109 Herculis är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K2 IIIab, som ingår i röda klumpen, vilket anger att befinner sig på den horisontella jättegrenen och genererar energi genom termonukleär fusion av helium i dess kärna. Den har en massa som är ungefär lika med en solmassa, en radie som är ca 12 solradier och utsänder ca 57 gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 600 K.
109 Herculis är en misstänkt variabel som varierar mellan visuell magnitud +3,82 och 3,86 och varierar utan någon fastställd periodicitet.
Se även Variabel stjärna
Referenser
Noter
Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR. J. R., Ducati (2002), "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system", CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues, 2237, Bibcode:2002yCat.2237....0D. Puzeras, E.; et al. (October 2010), "High-resolution spectroscopic study of red clump stars in the Galaxy: iron-group elements", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 408 (2): 1225–1232, arXiv:1006.3857, Bibcode:2010MNRAS.408.1225P, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17195.x. Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373. Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015. Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209. Cardini, D. (January 2005), "Mg II chromospheric radiative loss rates in cool active and quiet stars", Astronomy and Astrophysics, 430: 303–311, arXiv:astro-ph/0409683, Bibcode:2005A&A...430..303C, doi:10.1051/0004-6361:20041440. Baines, Ellyn K.; et al. (2018), "Fundamental Parameters of 87 Stars from the Navy Precision Optical Interferometer", The Astronomical Journal, 155, 30, arXiv:1712.08109, Bibcode:2018AJ....155...30B, doi:10.3847/1538-3881/aa9d8b. "109 Her". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-06-18. Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
Kategori:Stjärnbilden Herkules Kategori:Orangea jättar Kategori:Misstänkta variabler Kategori:Flamsteedobjekt Kategori:HR-objekt Kategori:HD-objekt