Félix Abraham Graham Hernández García, ofta kallad King Félix, född den 8 april 1986 i Valencia, är en venezuelansk-amerikansk professionell basebollspelare som är under kontrakt med Baltimore Orioles i Major League Baseball (MLB). Hernández är högerhänt pitcher.
Hernández spelade 15 säsonger (2005–2019) för Seattle Mariners och blev mycket populär bland klubbens supportrar. Från 2011 fanns det en särskild läktarsektion i Mariners hemmaarena Safeco Field, kallad "King's Court", där han hyllades särskilt ljudligt.
Hernández har vunnit en Cy Young Award och har tagits ut till sex all star-matcher. Han har två gånger haft lägst earned run average (ERA) och en gång flest vinster i American League. Den 15 augusti 2012 pitchade han en perfect game, den blott 23:e i MLB:s då 136-åriga historia.
Karriär Major League Baseball Seattle Mariners Hernández upptäcktes 2000 som 14-åring i sitt hemland Venezuela av talangscouter för Seattle Mariners. Han skrev kontrakt med klubben två år senare och erhöll då en bonus på 710 000 dollar. Det fanns andra klubbar, såsom New York Yankees och Atlanta Braves, som också var intresserade av honom och som erbjöd mer pengar än Seattle. Hernández och hans far hade dock fått förtroende för Seattles representanter.
Året efter, 2003, gjorde Hernández debut som proffs i Mariners farmarklubbssystem. Han fick börja spela för Everett AquaSox i Northwest League (Short season A) och flyttades i slutet av säsongen upp till Wisconsin Timber Rattlers i Midwest League (A). Han hade en fin första säsong och var totalt 7–2 (sju vinster och två förluster) med en ERA på 2,22 och 91 strikeouts på 13 matcher (69,0 innings pitched). Han utsågs till Northwest Leagues all star-lag och till Everetts mest värdefulla pitcher. Under den följande vintern spelade han i Liga Venezolana de Béisbol Profesional (LVBP) i sitt hemland.
Hernández inledde 2004 års säsong för Inland Empire 66ers of San Bernardino i California League (Advanced A) och spelade senare även för San Antonio Missions i Texas League (AA). Han fortsatte att övertyga och var 14–4 med en ERA på 2,95 och 172 strikeouts på 26 matcher (149,1 innings pitched). Han utsågs till California Leagues all star-lag och till Mariners Minor League Pitcher of the Year. Dessutom togs han ut till Futures Game, en match mellan de främsta talangerna i Minor League Baseball som spelas i samband med MLB:s all star-match.
miniatyr|stående|vänster|Hernández under en match i augusti 2005. Inför 2005 års säsong rankades Hernández av den ansedda tidningen Baseball America som den bästa unga pitchern i MLB och den näst bästa unga spelaren över huvud taget efter Joe Mauer. Hans framgångar i farmarligorna fortsatte. Han hade nu flyttats upp till Seattles högsta farmarklubb Tacoma Rainiers i Pacific Coast League (AAA), där han trots en månads skadefrånvaro på grund av bursit i höger axel var 9–4 med en ERA på 2,25 och 100 strikeouts på 19 matcher (88,0 innings pitched). Skadan gjorde att han inte kunde delta i AAA-nivåns all star-match trots att han var uttagen. I början av augusti valde Mariners att plocka upp honom till moderklubben och han gjorde sin MLB-debut den 4 augusti mot Detroit Tigers. Han var då bara 19 år och 118 dagar och var den yngsta pitchern i MLB sedan José Rijo 1984. Han erhöll sin första vinst i sin andra start, den 9 augusti mot Minnesota Twins, där han pitchade åtta inningar utan att tillåta någon poäng. I sin tredje start, den 15 augusti mot Kansas City Royals, hade han elva strikeouts och blev därmed den första tonåringen att göra minst tio strikeouts i en MLB-match sedan Dwight Gooden 1984. Det tog hela 112 slagmän innan Hernández tillät sin första extra-base hit. Under säsongen gjorde han tolv starter för Mariners och var under dessa 4–4 med en ERA på 2,67 och 77 strikeouts. Motståndarna hade bara 0,203 i slaggenomsnitt mot honom. Han var den yngsta spelaren i American League den säsongen. Han utsågs till Pacific Coast Leagues Rookie of the Year och Pitcher of the Year.
Inför nästa säsong togs Hernández ut till Venezuelas landslagstrupp till World Baseball Classic 2006, men efter överklagan av Mariners spelade han inte i turneringen. Han nådde inte upp till den nivå som Seattle hade hoppats på under säsongen, där han hade fler förluster (14) än vinster (tolv) och hade en ERA på 4,52 och 176 strikeouts på sina 31 starter (191,0 innings pitched). Mariners begränsade hans speltid något för att undvika skada på sitt unga stjärnskott, men han pitchade ändå flest inningar i klubben och hade även flest vinster och strikeouts. Hans fastball var hårdast av alla starters i MLB (95,2 miles per hour eller 153,2 kilometer i timmen i genomsnitt). Han presterade sin första complete game i MLB den 11 juni mot Los Angeles Angels of Anaheim och sin första shutout den 28 augusti, också mot Angels. Den senare matchen tog bara en timme och 51 minuter, vilket var den kortaste matchen dittills i Safeco Fields historia (arenan invigdes 1999). Även under 2006 års säsong var han den yngsta spelaren i American League.
2007 fick Hernández, som under vinteruppehållet hade gått ned nästan tio kilogram i vikt, äran att starta Mariners första match för säsongen och han tackade för förtroendet genom att hålla nollan i åtta inningar och sätta personligt rekord med tolv strikeouts. Han var den yngsta pitchern att starta en MLB-klubbs första match för säsongen sedan Dwight Gooden 1985 och man fick gå tillbaka ända till 1967 och Bob Gibson för att hitta en pitcher som gjorde minst tolv strikeouts utan att tillåta någon poäng i en öppningsmatch. Bara Pedro Martínez och Randy Johnson (två gånger) hade över huvud taget haft minst så många strikeouts i en öppningsmatch under de föregående 14 åren. Hernández var ännu bättre i sin andra start, där han överglänste Boston Red Sox nya, omskrivna pitcher Daisuke Matsuzaka. Hernández pitchade en shutout och tillät bara Bostons slagmän en enda hit, vilken kom först i den åttonde inningen. Han var den yngsta pitchern i MLB på 20 år att ha en no-hitter på gång efter sju inningar. I nästa match skadade han dock sig i höger armbåge och var borta från spel i nästan en månad. Resten av säsongen gick litet upp och ned för Hernández och han var till slut 14–7 med en ERA på 3,92 och 165 strikeouts på sina 30 starter (190,1 innings pitched). Han hade ändå flest strikeouts i klubben och lägst ERA bland klubbens starters. Återigen var hans fastball hårdast av alla starters i MLB (95,6 miles per hour eller 153,9 kilometer i timmen i genomsnitt).
miniatyr|Hernández i aktion under en match i augusti 2008. Den 17 juni 2008 i en match mot Florida Marlins pitchade Hernández en så kallad immaculate inning, innebärande att han gjorde tre strikeouts med hjälp av det lägsta tänkbara antalet kast – nio. Bara tolv pitchers i American Leagues historia hade lyckats med det tidigare. I sin nästa start den 23 juni mot New York Mets slog han en grand slam homerun, hans första homerun under MLB-karriären, mot landsmannen Johan Santana i vad som skulle visa sig vara hans enda at bat under hela säsongen. Ingen pitcher i Mariners klubbhistoria hade tidigare slagit en homerun och senaste gången en pitcher i American League slog en grand slam homerun var 1971, två år före det att ligan införde designated hitter-regeln. Senare i samma match blev han skadad i en kollision med Carlos Beltrán. Han gjorde comeback drygt två veckor senare. Totalt under säsongen var Hernández 9–11 med en ERA på 3,45 och 175 strikeouts på 31 starter och han nådde 200 innings pitched (200,2) för första gången. Den dåliga vinstprocenten förklarades av att han fick mycket dålig hjälp av sina lagkamrater, bara 3,86 poäng per match i genomsnitt, vilket var näst sämst bland starters i American League. I hans elva no-decisions (matcher där han varken fick en vinst eller en förlust) var hans ERA så bra som 2,72. Han var bäst i klubben avseende vinster, strikeouts och innings pitched samt bäst bland klubbens starters avseende ERA. Han kastade hårdast fastball bland alla starters i American League (94,6 miles per hour eller 152,2 kilometer i timmen i genomsnitt).
I januari 2009 kom Hernández och Mariners överens om ett nytt kontrakt värt 3,8 miljoner dollar över en säsong, en rejäl löneförhöjning jämfört med de 540 000 dollar som han tjänade 2008. Parterna undvek därigenom ett skiljeförfarande. Under försäsongsträningen deltog Hernández i World Baseball Classic (se nedan). För andra gången fick han starta för Seattle på Opening Day och även denna gång visade han sig värdig denna ära genom att bara tillåta en poäng på åtta inningar. Från mitten av april till början av maj radade han upp 22 raka inningar utan att tillåta motståndarna att göra någon poäng och även i juni pitchade han mycket bra; på fem starter var han 3–0 med en ERA på 0,94 och 35 strikeouts. En av starterna var en shutout där han bara tillät två hits och under en period höll han nollan i 20 raka inningar. Detta var tillräckligt bra för att han skulle utses till Pitcher of the Month i American League för första gången under karriären. Det dröjde sedan bara till september samma år (även matcher i oktober räknades in) innan han erhöll samma utmärkelse igen efter att ha varit 6–0 med en ERA på 1,52 och 38 strikeouts på sju starter. Däremellan hann han i juli bli uttagen till sin första all star-match. Vid den tidpunkten av säsongen var han 8–3 med en ERA på 2,62 och 114 strikeouts och han var den yngsta spelaren i all star-matchen. Hernández säsong var hans bästa dittills med personliga rekord bland annat i kategorierna vinster (19), vinstprocent (0,792, 19–5), ERA (2,49), innings pitched (238,2) och strikeouts (217). Antalet vinster var delat bäst i hela MLB, och nytt klubbrekord för högerhänta pitchers, medan vinstprocenten och motståndarnas slaggenomsnitt (0,227) var bäst i American League. Han var även bäst i American League i hits per nio innings pitched (7,54), näst bäst i ERA, tredje bäst i innings pitched och fjärde bäst i strikeouts. Han hade 29 quality starts (minst sex innings pitched och högst tre earned runs), vilket var bäst i MLB och nytt klubbrekord. Mindre smickrande var att han var delat sämst i MLB, och satte nytt klubbrekord, avseende wild pitches (17). Efter säsongen kom han tvåa efter Zack Greinke i omröstningen till American Leagues Cy Young Award, priset till ligans bästa pitcher. Han vann dock Luis Aparicio Award, som den bästa spelaren i MLB från Venezuela.
miniatyr|Hernández inför en match i juni 2010, säsongen då han vann Cy Young Award.