Johann (även Johannes eller HansMyftiu, Genc (2000). Albania, a patrimony of European values: a short encyclopedia of Albanian history and cultural heritage. SEDA.) Erich Thunmann, även Hans ThunmanSvenskt biografiskt handlexikon II:616 (1906), uppslagsordet Hans Thunman, född 23 augusti 1746 i Toresunds socken i Södermanland, död 17 december 1778, var en svensk lingvist, historiker och teolog. Han studerade i Strängnäs och Uppsala för att sedan lämna Sverige för studier i Greifswald.Elsie, Robert (24 december 2012). A Biographical Dictionary of Albanian History. I.B. Tauris. s. 442. Han var filosofie professor i Halle från 1772.Kollár, Ján (2008). Reciprocity between the various tribes and dialects of the Slavic nation. Slavica. s. 137.

Begreppet "östeuropéer" Thunman gjorde ingående studier om folkslagen i östra Europa.Prichard, James Cowles (1841). Ethnography of Europe (3:e upplagan). Houlston & Stoneman. s. 476. Han var den första författare som använde begreppet "östeuropéer" i en boktitel, i sin Untersuchungen über die Geschichte der östlichen europäischen Völker, 1774.Bracewell, Wendy; Drace-Francis, Alex (2008). Under Eastern Eyes: A Comparative Introduction to East European Travel Writing on Europe. Central European University Press. s. 5. . "The first usage of the term in a book title appears to be by the Swedish linguist Johann Erich Thunmann, in his Untersuchungen über die Geschichte der östlichen europäischen Volker [Researches on the history of the east European peoples]" Thunmans arbete fungerade som stöd för en liberal agenda för nationer utan nationalstat.Drace-Francis, Alex (7 juni 2013). The Traditions of Invention: Romanian Ethnic and Social Stereotypes in Historical Context. Brill. s. 84. . Thunman var en av de vetenskapsmän som inte trodde att bulgarer är slaver, eller åtminstone inte "rena slaver".Entangled Histories of the Balkans: Volume One: National Ideologies and Language Policies. Brill. 13 juni 2013. s. 548. . Han trodde av valaker är ättlingar till äldre thrakiska och dakiska stammar, eller geter. 1825, baserat även på Thunmans arbeten, publicerade Michail Pogodin sin avhandling om rusernas ursprung, vilken stödjer den normanistiska teorin inom rysk historia.Steiner, Lina (19 november 2011). For Humanity's Sake: The Bildungsroman in Russian Culture. University of Toronto Press. s. 43. . "His thesis was based on the prodigious study of secondary sources by the German philologists Johann Thunmann, J.G. Stritter, V.F. Miller, and others, as well as on Karamzin's analyses of Russian chronicles."

Albaner Thunman var en av de mest betydande tidiga författare som skrev om albaners språk och ursprung.Mishkova, Diana (2009). We, the People: Politics of National Peculiarity in Southeastern Europe. Central European University Press. s. 324. . "Among the most important Western authors that wrote on the Albanians' origin and language were: Make Brun (1775–1826); Johann Thunmann; F.C.H.L. Pouqueville, French consul to Janina; Johann Georg von ..." De första seriösa försöken att presentera en vetenskaplig förklaring om albaners ursprung började med Thunman.Landfester, Manfred; Cancik, Hubert; Schneider, Helmuth (2006). Brill's New Pauly: A-Del. Brill. s. xcii. . "The serious attempt at a scholarly explanation for the origin of the Albanians started with Thunmann" Han menade att albaner, vid sidan av arumäner, var det i väst minst kända europeiska folkslaget med avseende på historia och språk.Fishman, Joshua A. (2006). Overcoming Minority Language Policy Failure: The Case for Bulgaria and the Balkans. Mouton de Gruyter. s. 116. "In 1774 Johann Thunmann wrote: None of the peoples of Europe is as little known, in terms of their history and modern language, in the West European countries as the Armanians and the Albanians." Thunman var den första akademiker som spred teorin om albanernas Elsie, Robert (19 mars 2010). Historical Dictionary of Albania. Scarecrow Press. s. 159. . "Johann Erich Thunmann (1746–1778) of the University of Halle first disseminated the theory of the autochthony of the Albanians", och som framlade den illyriska teorin om albanernas ursprung.Schwandner-Sievers, Stephanie; Fischer, Bernd Jürgen (2002). Albanian Identities: Myth and History. Indiana University Press. s. 75. . "Although the first major exposition of the Illyrian theory, published by the German scholar Johann Thunmann in 1774..."Stipčević, Aleksandar (1977). The Illyrians: history and culture. Noyes Press. s. 73. . "The first one who clearly formulated the thesis of the Illyrian origin of the Albanians, was the German historian Johannes Thunmann in the eighteenth century." Thunman undersökte ursprunget till termen "Skipatar", den term albaner använder om sin egen etnicitet.Demiraj, Bardhyl (2010). Wir sind die Deinen: Studien zur albanischen Sprache, Literatur und Kulturgeschichte, dem Gedenken an Martin Camaj (1925–1992) gewidmet. Otto Harrassowitz Verlag. s. 534. . 1774 återutgav Thunman ett lexikon på tre språk (albanska, grekiska och arumänska) som Theodor Kavalioti tidigare publicerat 1770, och lade till en latinsk översättning.Elsie, Robert (19 mars 2010). Historical Dictionary of Albania. Scarecrow Press. s. 227. "This lexicon was republished by the German scholar Johann Thunmann from Halle with a Latin translation in 1774" Thunman trodde på en illyrisk-trakisk enhet.The Journal of Indo-European Studies. 1987. s. 239. "Johannes Erik Thunmann, who wrote in 1774 in favor of an Illyro–Thracian unity."

Skrifter i urval Untersuchung über die alte Geschichte einiger nordischen Völker (1772) Untersuchung über die Geschichte der östlich. europ. Völker (1774) Über die Geschichte und Sprache der Albaner und der Wlachen (1774Über die Geschichte und Sprache der Albaner und der Wlachen Fachinformationsdienst Romanistik (FID). Läst 20 mars 2021.) Hamburg: Buske. 1976. . – nytryck Öfver den äldre nordiska skaldekonsten (1775) Om Amerikas upptäckande (1776)

Källor

Noter

Kategori:Födda 1746 Kategori:Avlidna 1778 Kategori:Svenska historiker under 1700-talet Kategori:Svenska filologer under 1700-talet Kategori:Svenska teologer under 1700-talet Kategori:Svenska professorer i filosofi Kategori:Albanologer Kategori:Svenska romanister Kategori:Alumner från Uppsala universitet Kategori:Alumner från Greifswalds universitet Kategori:Personer verksamma vid universitetet i Halle Kategori:Personer från Toresunds socken Kategori:Män