Covid-19-pandemin i Norge

mini|Antal bekräftade smittfall (blått) och avlidna (rött) i Norge över tid, per dag (prickat) och sedan start (heldraget). Covid-19-pandemin i Norge är del av den globala pandemin av sjukdomen covid-19, som orsakas av viruset sars-cov-2. Artikeln behandlar också åtgärder mot smitta som införts i landet. Symptombilden vid covid-19 kan variera från person till person. Symptomen kan ofta vara svåra att skilja från vanlig förkylning, influensa eller allergi. Vissa drabbas emellertid endast av lätta förkylningssymptom med snuva, medan andra får en influensaliknande symptombild med huvudvärk, trötthet, feber, halsont och myalgi, i allvarligare fall med lunginflammation.

Det första bekräftade fallet kom i Tromsø 26 februari 2020. Dagarna därpå registrerades nya fall över hela landet; många av dem kunde knytas till norrmän som hade varit på semester i smittade områden i norra Italien och Österrike. 26 mars 2020 passerade antalet bekräftade fall i Norge 3 000.

Den 12 mars 2020, dagen efter att WHO förklarade att Covid-19 hade orsakat en pandemi, tillkännagav Norge de första nationella åtgärderna mot pandemin. Regeringen Solberg införde då de starkaste och mest invasiva åtgärder vi haft i Norge i fredstid. Bland annat stängde landets skolor och förskolor, liksom ett antal företag och servicebranscher. Stängningen ledde till en omedelbar ökning av arbetslösheten i landet och uppsägningar, och hundratusentals arbetade hemifrån eller praktiserade hemundervisning. Användningen av kollektivtrafik och bilkörning minskade kraftigt.

6 april förklarade hälso - och sjukvårdsminister Bent Høie att epidemin var under kontroll, i och med att siffror från Folkehelseinstituttet indikerade att varje smittad person i Norge i genomsnitt smittade 0,7 andra personer. I november 2021 annonserades att "Alla som reser till Norge måste även vara beredda på att uppvisa covidpass på uppmaning från polis".

Under våren och sommaren togs flera av de ingripande åtgärderna bort, och vardagen återgick delvis till det normala på försommaren 2020. Flera stora och omfattande restriktioner, bland annat inom kultur och idrott låg dock kvar.

Från och med den 15 juli 2020 öppnade regeringen gränserna igen, så att turister och andra utlänningar kunde resa in i landet. Samtidigt kunde norrmän åka utomlands till flera länder med låg smittspridning men i Sverige var bara resor till Gotland tillåtna. Under hela pandemin hade norrmän också tidigare kunnat åka utomlands, men detta hade starkt avråtts från av regeringen och hälsomyndigheterna. Få flygförbindelser och brist på reseförsäkringsskydd gjorde också att väldigt få lämnade landet under denna period.

Ökningen av resandet i juli 2020 ledde till en ökning av antalet registrerade fall i slutet av juli–augusti. Flera omfattande lokala smittutbrott i bland annat i Moss, Indre Østfold och i Osloregionen. Smittspridningen fick regeringen att minska återöppningen av samhället och regeringen återinförde vissa åtgärder.

Under hösten 2020 och vintern/våren 2021 var delar av Norge åter i en stor social nedstängning. Denna drabbade storstäderna särskilt hårt, då smittspridningen ökade igen. Ett antal företag och flera servicebranscher var återigen tvungna att stänga, och omfattande användning av distansarbete återinfördes. Försommar- och sommarmånaderna 2021 sjönk smittspridningen och vaccinationen mot Covid-19 ökade snabbt. Lördagen den 25 september 2021 kl. 16:00 återvände Norge till en normal vardag dock med fortsatt ökad beredskap. Medellivslängden minskade i de flesta rika länder under pandemin, förutom i Norge och Danmark där den ökade något.Det visar att dessa två länder under åren 2020 och 2021 fick liten påverkan av pandemin. Den 1 december 2021 upptäcktes för första gången en muterad variant av viruset, känd som Omicron-varianten, i Norge, vilket ledde till att ytterligare åtgärder infördes av regeringen för att begränsa smittspridningen.

Smittspridningen

Den första vågen Norges första fall av infektion rapporterades den 26 februari 2020 i Tromsø.  Det uppgavs att den smittade kvinnan just hade återvänt från en resa till Kina. Det första dödsfallet i Norge på grund av COVID-19 inträffade den 12 mars 2020. Den avlidne var en äldre patient vårdades på Oslo universitetssjukhus. Hälsomyndigheterna kartlade att 695 av de första norska Covid-19 fallen smittats i Österrike, där de hade varit på skidsemester. Oslo var den stad som drabbades hårdast av infektionen. Oslo hade mer än dubbelt så många infektioner per capita som resten av landet, 270 fall av 100 000 invånare den 13 april 2020. Den 22 juli 2020 var antalet patienter inlagda på norska sjukhus nere på bara tre patienter.

Antal sjukhusinläggningar på grund av Covid-19 ökade i Norge till 288 i vecka 13 och 77 av dessa var intensivvårdsfall. Dödligheten under första vågen nådde sitt max med 60 döda två veckor senare i vecka 15 2020.

Smittspridningen ökar igen sensommaren 2020 - andra vågen Smittspridningen steg igen i slutet av juli. Bland annat smittades 42 av besättningen och 29 passagerare på Hurtigruten-fartyget MS Roald Amundsen, som varit på kryssning till Svalbard, och flera av dem fördes till sjukhus i Tromsø. Fredagen den 7 augusti 2020 höll regeringen en presskonferens där de meddelade att de bromsar återöppnandet av samhället och skärper restriktionerna för att hålla kontroll över smittspridningen. På två månader, från den 8 juni 2020, hade smittspridningen i norska kommuner ökat med cirka 900 fall. Regeringen tillåter därför inte mer än 200 personer vid evenemang, och motionsidrott kommer inte att öppnas från och med den 1 september som planerat. I biografer och konferenssalar måste det fortfarande vara en meters avstånd mellan de sittande. Det blir också ett nationellt förbud mot att servera alkohol på öppna restauranger efter midnatt den 7 augusti 2020.

Andra vågen av smitta i Norge når en topp vecka 45 2020 med 99 inlagda på sjukhus varav 17 på intensivvården och med 37 döda vecka 01 2021 som max. Smittspridningen minskar sedan till vecka 5 2021 då den når ett minimum men ganska snart följer tredje vågen. Denna leder till 229 inlagda i vecka 11 med 55 inlagda på intensivvården men dödligheten ökar inte i motsvarande mängd utan förblir låg troligen som ett resultat av att vaccinationerna har nått de äldsta åldersgrupperna.

Omikron orsakar hög smittspridning och den högsta dödligheten under pandemin Pandemins största smittspridning orsakas av omikron och den når sin första höga topp vecka 9 2022 med 557 inlagda patienter och därav 64 inlagda på intensivvården. Två veckor senare når antalet döda per vecka en topp på 202 döda registrerade med Covid-19. Denna fjärde våg av smittspridning orsakar den största sjukligheten och de högsta dödstalen i Norge under pandemin. 2022 fortsätter med en femte smittvåg med topp vecka 26 med 378 inlagda och en ny dödlighetstopp med 100 döda i vecka 28 2022. Vid årsskiftet 2022/2023 i vecka 51 har man 409 inlagda på sjukhus och når ett dödstal på 108 under vecka 1 2023.

Biträdande generaldirektör för hälsodirektoratet Espen Rostrup Nakstad uppgav i mitten av november 2022 att 3 000 personer hade dött till följd av corona bara under 2022. Dessa över 3000 döda kommer att ge en överdödlighet i Norge för 2022. Många som redan har varit sjuka under pandemin, har återinsjuknat under 2022. Det var alltså före den sjätte vågen så efter den nådde man cirka 3500 döda under 2022.

I Norge var det underdödlighet under 2020 och tidigt 2021. I slutet av 2021 vändes denna trend till överdödlighet. Från slutet av 2021 har det dött 10 000 fler än normalt i Norge. Att detta har samband med Covid-19 är helt klart, men Covid-19 är kanske inte den direkta orsaken till överdödligheten.

I Norge har den 18 februari 2023 bekräftats 1 478 609 fall av Covid-19 och med 5 175 registrerade dödsfall av viruset fram till samma dag. Enligt det norska folkhälsoinstitutets dagliga rapport är dessa COVID-19-associerade dödsfall associerade med sjukdomen och inkluderar både dödsfall där COVID-19 anges som den underliggande eller bidragande orsaken, samt postcovid fall, och multiorganinflammatoriskt syndrom associerat med COVID-19 och dödsfall där COVID-19-vaccinet är den direkta dödsorsaken.

Statistiken över smittspridningen under pandemin som redovisas ovan har hämtats från Norska Folkehelsoinstitutet diagram Status för pandemien nasjonalt

Sjukvårdens beredskap i Norge Den 25 februari 2020 sattes sjukvården i beredskap med ett scenario där upp till 25 procent av befolkningen i Norge skulle bli smittade. Den 28 februari antog regeringen förordningar för att förhindra brist på läkemedel och utrustning, den 6 mars utfärdades nya regler som satte begränsningar för försäljning och export av utrustning och läkemedel. Den 1 mars fick vårdpersonalen 14 dagars karantän efter att ha rest utomlands i länder med utbredd smitta. Den 6 mars godkände regeringen hotell och andra byggnader för att isolera smittade personer.Slik har myndighetene styrt etter virusutbruddet. Dagens Næringsliv, 12. mars 2020, s.10.

Under mars meddelade flera vårdstiftelser och kommuner i traditionella och sociala medier att de sökte vårdpersonal för att kunna hantera en utdragen kris. Hälsomyndigheterna utsåg beredskapspersonal för att samordna hanteringen av utbrottet; Kristeamet bestod av representanter för bland annat norska folkhälsoinstitutet, hälsostiftelserna och det norska centret för studiet av våld och traumatisk stress, förutom ministeriet för hälso- och sjukvårdstjänster.

Det stod tidigt klart att pandemin lett till en global brist på adekvat personlig skyddsutrustning (PPE).  Hälsostiftelser tog därför det okonventionella steget att bjuda in volontärer att skaffa mer utrustning.  Sjukhuspersonalen meddelade tidigt att bristen på adekvat utrustning gjorde dem rädda för att smittas. Bristen på adekvat personlig skyddsutrustning (PPE) har varit en ständig utmaning under hela pandemin.

Scenariot med ett mycket stort antal smittade som skulle försätta sjukvården i ett läge där den inte hade tillräckliga resurser var en viktig bakgrund till att drastiska smittskyddsåtgärder snabbt vidtogs i Norge.

Smittskyddsåtgärder miniatyr|Informationsskylt från norska Helsedirektoratet om coronaviruset sars-CoV-2 som förorsakar den farlig och smittosamma luftvägsinfektionen covid-19. För att begränsa smittan genomförde regeringen och andra offentliga myndigheter den 12 mars 2020 de starkaste och mest invasiva åtgärder som någonsin införts i fredstid. Alla kulturevenemang, idrottsevenemang och all organiserad idrottsverksamhet förbjöds. Företag och organisationer ställde in ett antal evenemang, inklusive alla gudstjänster och andra religiösa samfunds möten. Parterna i löneförhandlingarnas kom också överens om att skjuta upp förhandlingarna i sex månader.. Dessa åtgärder genomfördes med stöd i smittskyddslagen.

Av smittoskäl beslutade stortinget att begränsa antalet närvarande ombud i stortingshallen till 87, vilket enligt artikel 73 i grundlagen är det lägsta antalet för att hålla sammanträden i stortinget. Stortinget tillsatte en särskild kommitté för att behandla särskilda ärenden som rör pandemins konsekvenser. The Daily Telegraph beskrev de norska åtgärderna som framgångsrika för att minska smittspridningen, men att detta uppnåddes med betydande sociala och ekonomiska kostnader. I januari 2021 presenterade regeringen ett lagförslag om utegångsförbud.

8 385 674 personer hade den 17 november 2021 testats för Sars-CoV-2. Alla med symtom på Covid-19 testas inte, men personer med akut luftvägsinfektion med feber, hosta eller väsande andning prioriteras. Testningen har inte varit av samma omfattning som i Danmark utan på ungefär samma nivå som Sverige. Men antalet bekräftat smittade har varit mycket högre i Sverige.

En av Erna Solbergs sista åtgärder som statsminister efter riksdagsvalet var öppnandet av Norge den 25 september 2021. De flesta restriktionerna upphävdes då.

Fullmaktslag