Borta med vinden () är en amerikansk episk historisk romantikfilm från 1939, baserad på Margaret Mitchells roman Borta med vinden från 1936. Filmen hade biopremiär i USA den 15 december 1939 och producerades av David O. Selznick i slutet av den tid då producenter kunde avskeda regissörer på "löpande band" eller använda ett flertal regissörer för olika typer av tagningar. Victor Fleming står dock officiellt för regin av filmen, men dess konstnärlighet står utan tvekan producenten David O. Selznick för. I huvudrollerna ses Vivien Leigh, Clark Gable, Leslie Howard och Olivia de Havilland.

En av American Film Institute utsedd jury, bestående av 1500 filmskapare, kritiker och historiker, valde år 2005 ut Rhett Butlers replik "Frankly, my dear, I don't give a damn," som det mest minnesvärda citatet inom amerikansk film genom tiderna på sin topplista över de 100 främsta. Filmen placerade sig på plats fyra på topplistan över de 100 bästa amerikanska filmerna och på plats två på topplistan över de 100 bästa kärlekshistorierna i amerikansk film genom tiderna.

Handling Filmen är ett romantiskt drama, som utspelar sig i Atlanta i Georgia under amerikanska inbördeskriget. Den amerikanska Södern domineras av de stora gårdarna, däribland Tara. Där bor den unga Scarlett O’Hara, uppvaktad av många kavaljerer. Hon är förälskad i Ashley Wilkes som dock är förlovad med sin kusin, Melanie. Hon möter dessutom den märklige Rhett Butler. När kriget bryter ut kallas männen in, och när fienden hotar Georgia flyr Scarlett till Atlanta.

Rollista i urval

Tara-plantagen

Vid Twelve Oaks

I Atlanta

Mindre biroller

Om filmen Filmen spelades till största delen in på Culver Studios.

Tar man hänsyn till inflationen betraktas Borta med vinden som den mest inkomstbringande spelfilmen genom tiderna.

Nomineringar och utmärkelser +Oscarsstatyetter och nomineringar Pris Mottagare Resultat Bästa film Selznick International Pictures Bästa regi Victor Fleming Bästa manliga huvudroll Clark Gable Vinnaren var Robert Donat för Adjö, Mr. Chips Bästa kvinnliga huvudroll Vivien Leigh Bästa manus efter förlaga Sidney Howard Bästa kvinnliga biroll Hattie McDaniel Bästa kvinnliga biroll Olivia de Havilland Bästa foto Ernest Haller och Ray Rennahan Bästa klippning Hal C. Kern och James E. Newcom Bästa scenografi Lyle Wheeler Bästa specialeffekter Jack Cosgrove, Fred Albin och Arthur Johns Vinnarna var Fred Sersen och E. H. Hansen för När regnet kom Bästa filmmusik Max Steiner Vinnaren var Herbert Stothart för The Wizard of Oz Bästa ljud Thomas T. Moulton (Samuel Goldwyn Studio Sound Department) Vinnaren var Bernard B. Brown (Universal Studio Sound Department) för Morgondagen är vår Heders-Oscar William Cameron Menzies För enastående prestation i användningen av färg för att höja den dramatiska stämningen i produktionen av Borta med vinden. Oscar för teknisk bedrift Don Musgrave och Selznick International Pictures För banbrytande användning av samordnad utrustning i produktionen av Borta med vinden.

Visning i Sverige miniatyr|Kö till föreställning av Borta med vinden vid Kungsgatan 16 i Karlstad, 1942. Foto: Dan Gunner. Filmen hade svensk premiär 6 oktober 1941 på biografen Palladium i Stockholm.

Kritik mot filmen Filmen har, i likhet med den litterära förlagan, kritiserats för att ge en idealiserad bild av Sydstaterna och slaveriet. Berättelsen speglar föreställningar som bygger på Lost cause-myten. Väsentliga delar i mytbildningen är föreställningen att Sydstaterna stred för en rättfärdig sak mot en övermäktig fiende och att skälet till Sydstaternas förlust snarare var motståndarens tjuvknep än förlust i ärlig strid (jfr. dolkstötslegenden). I myten ingår även teorin att kriget huvudsakligen rörde den skilda livsstil som utvecklats i Södern, The Southern way of life, och Nordstaternas vilja att lägga sig i Söderns inre angelägenheter snarare än slaveriets avskaffande.

Filmen inleds med en textruta som ger uttryck för Lost cause-myten:

Det var en gång ett land, med kavaljerer och bomullsfält, benämnt Den gamla Södern. Här, i detta vackra land, bugade sig tapperheten en sista gång. Här fanns det sista man såg av Riddare och sköna jungfrur, av Herre och av slav. Nu kan du endast söka efter detta i böcker, för det är inget annat än en dröm att minnas. En civilisation, borta med vinden.

Kritik har vidare riktats mot skildringen av de svarta karaktärerna i filmen. De porträtteras genomgående som barnsliga och naiva alternativt lojala och tillfreds med sin situation. Någon kritik mot slaveriet förekommer inte. Slaveriet spelar genomgående en liten roll i filmen. Flera av filmens välvilligt porträtterade huvudkaraktärer deltar även i en räd mot en kåkstad för svarta (jfr. Ku Klux Klan).Broberg, Jan: Äventyr i flydda tider (2003) Lund: Bibliotektstjänst.

Källor

Noter

Externa länkar

Borta med vinden artikelserie The Atlantic Walter Plunketts kostymdesignsritningar för Borta med vinden i Margaret Herrick Library

Kategori:Amerikanska filmer 1939 Kategori:Engelskspråkiga filmer Kategori:Amerikanska dramafilmer Kategori:Amerikanska episka filmer Kategori:Amerikanska historiefilmer Kategori:Amerikanska krigsfilmer Kategori:Amerikanska romantikfilmer Kategori:Amerikanska filmer baserade på romaner Kategori:Filmer i regi av Victor Fleming Kategori:Atlanta på film Kategori:Georgia på film Kategori:London på film Kategori:1860-talet på film Kategori:1800-talet på film Kategori:Amerikanska inbördeskriget på film Kategori:Slaveri på film Kategori:Oscar för bästa film Kategori:Filmer vars fotograf belönades med Oscar för bästa foto Kategori:Filmer vars manusförfattare belönades med Oscar för bästa manus efter förlaga Kategori:Filmer vars kvinnliga huvudrollsinnehavare belönades med Oscar för bästa kvinnliga huvudroll Kategori:Filmer bevarade i National Film Registry Kategori:Filmer från Metro-Goldwyn-Mayer