Dala Djupgas var ett företag som från 1986 till 1992 borrade efter naturgas i Siljansringen i Dalarna. De inledande borrningarna skedde från 1986 till 1989 i ett borrhål i Gravberg utanför Orsa.Hopp om gasutvinning i Mora, SVT, 2015-12-04 Mindre mängder av främst vätgas påträffades, men utgjordes av mindre gasfickor som inte var utvinningsbara. Från cirka 4 km djup var borrningen allt svårare att genomföra och verksamheten upphörde på mellan 6 700 och 6 870 meters djup. Statliga Vattenfall var delägare i Dala Djupgas och bidrog med 50 miljoner i finansiering av de totalt 230 miljoner som verksamheten kostade 1986-1989.Huvudägare sökes till djupgasbolag, Svenska Dagbladet, 1989-10-27, Näringsliv s. 2
Efter borrstoppet i Gravberg 1989 drog sig Vattenfall ur som ägare och nya ägare utlovade under åren 1990-1991 en omstart av verksamheten med nya borrhål. Från 1990 förekom ökande motsättningar mellan de kvarvarande ägarna och företaget uttryckte sig säkrare än tidigare om möjligheten att hitta såväl gas som olja. Nya borrningar skedde i Stenberg från 1991 till 1992 och nådde 6 618 meters djup. I Stenberg påträffades också gas, men mängderna var för små för att utvinna. Från 1986 till 1994 kostade verksamheten nära 400 miljoner kronor. Efter ytterligare ägarbyten och företagssammanslagningar kastades företaget ut från börsens O-lista 1994.
Verksamheten fick under de första åren en stor uppmärksamhet i svenska medier och från 1986 förekom spekulativ aktiehandel i företag som var delägare i Dala Djupgas. Företaget själv lyckades senare locka många svenska småsparare att investera, runt 16 000 stycken, och flera nyemissioner genomfördes under åren för att få in mer kapital, särskilt efter att Vattenfall hade lämnat företaget.
Bakgrund miniatyr|Siljansringen Förhoppningen att det skulle gå att hitta gas i Siljansringen byggde på den amerikanske astrofysikern Thomas Golds hypoteser om gasutsläpp från jordens inre.Nya borrningar efter Dalarnas djupgas, Ny Teknik, 2009-11-27 Eftersom Siljansringen är en nedslagskrater som skapats av en meteorit skulle här finnas förutsättningar att det bildats ett "lock" som stängt inne gasen. Golds hypotes hör ihop med teorin om abiotisk petroleum, vilket var en minoritetsståndpunkt inom geologin som går ut på att petroleum inte har ett fossilt ursprung. Gold spekulerade i att mängden gas i Siljansringen kunde vara större än alla gasfält i Nordsjön sammanlagt,Ur arkivet: Massor med gas under Siljan, Ny Teknik, 2012-03-13 (citat ur Ny Teknik nummer 1987:10) vilket väckte förhoppningar om en ekonomisk utveckling liknande den när Norges oljeproduktion inleddes.
Bedömningen före borrningarna inleddes var att borrningar måste genomföras till minst 5 kilometers djup, och möjligen 8–9 km, för att hitta gas.
Vattenfall bjöd in Gold till Sverige våren 1982 för att lyssna på hans djupgasteorier. Vid denna tid hade Vattenfall börjat söka efter alternativa energikällor, till följd av diskussionen kring kärnkraften och ett slutdatum för kärnkraft i Sverige som uppstått i samband med folkomröstningen om kärnkraft.
Golds teorier hade inte något stöd av etablerade svenska geologer. Vattenfalls planer på att borra djupt fick kritik av svenska geologer 1985, året innan borrningen startade, och personer verksamma vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) kallade tidigt Dala Djupgas verksamhet för en bluff.
Golds hypoteser fortsatte att utgöra ett argument under hela projektets gång, och Dala Djupgas betecknade flera gånger djupgasteorin som bekräftad av resultaten från företagets borrningar. I november 1992 uttalade Djupgasprojektets vetenskapliga råd att det finns mycket stora mängder tunga i kolväten under Siljansringen."Gott om djupgas - men svår att få upp", Svenska Dagbladet, 1992-11-27, s. 2 Rådet bestod av fyra svenska och fyra forskare från andra länder, och uppgavs vara fristående från företaget Dala Djupgas. Det var dock oklart om rådets medlemmar varit anhängare av djupgasteorin från början eller om de varit anhängare av majoritetsståndpunkten inom geologin, som går ut på att petroleum har ett fossilt ursprung.
Borrverksamheten Våren 1984 genomfördes inledande borrningar, ner till 200 till 900 meters djup, på flera ställen i Siljansringen. Dessa borrningar skedde till mindre djup än vad som förväntades behövas för att testa Golds hypoteser eller för att genomföra produktion. Efter detta bestämde sig Vattenfall i början av 1985 för att borra till 5 km djup, och började ordna finansiering för detta.
1985 genomförde Danmarks geologiske undersøgelse (DGU) analys av borrmaterial som tagits upp från 2 600 meters djup och som visade på gasförekomst.Ur arkivet: Kaxig rapport om gas i Siljan, Ny Teknik, 2011-11-03 (citat ur Ny Teknik nummer 1985:44)
Gravberg 1986-1989
Själva borrverksamheten genomfördes av Vattenfall, med Tord Lindbo som projektledare. För att kunna genomföra borrningar till erforderligt djup köpte Vattenfall en begagnad borrigg från ett amerikanskt företag, och denna borrigg anlände till Sverige i januari 1986.Vattenfall gjorde klipp med rigg, Svenska Dagbladet, 1986-05-27, Näringsliv s. II De inledande borrningarna skedde i Gravberg nordost om Orsa, i norra delen av Siljansringen, med start i juli 1986 och hålet kallades Gravberg 1. Budgeten var 150 miljoner kronor, som tagits in via andelarna i Dala Djupgas Provborrningar KB, DDP, och som var avsedda att finansiera verksamheten till 1987.Siljanborrningen planeras fortsätta till 7 500 meter, Svenska Dagbladet, 1986-10-03, s. 8 Personalen som skötte borriggen var huvudsakligen amerikaner, många av dem från Oklahoma.Ensam kvar vid borrhålet, Svenska Dagbladet, 1994-04-03, Näringsliv s. 3 I början av oktober 1986 hade borrningarna nått 3,7 km djup. På större djup orsakade breda zoner med sprucket berg återkommande problem vid borrningarna, eftersom dessa zoner krävde användning av ihopskarvade foderrör för inkapsling och stabilisering av borrhålet.Ny borr ger hopp om gas, Svenska Dagbladet, 1986-10-30, Näringsliv s. I En första utmaning av detta slag påträffades på 3,9 km djup. I slutet av november 1986 hade borrningen nått 4,2 km djup och de dittills största mängderna av vätgas påträffades, men antogs utgöras av isolerade vätgasfickor snarare än en större sammanhängande fyndighet.Vätgasfynd vid Siljan, Svenska Dagbladet, 1986-11-29, Näringsliv s. I I mitten av januari 1987 var djupet 5,7 km.Dala Djupgas vid "gråzonen", Svenska Dagbladet, 1987-01-15, Näringsliv s. I
På större djup drabbades borrningarna av flera problem med borrutrustningen och med rörelser i berget som ledde till behov att borra om från olika djup. I mars 1987 gick borrstången av på 4,6 km djup. Vid detta tillfälle var borren nere på nästan 5,9 km djup och den nedre delen av hålet hade en lutning på 45 grader. Försöken att få upp den avbrutna borrstången misslyckades, och nedre delen av borrhålet fylldes med cement.Avbruten borrstång omöjligt att få upp, Svenska Dagbladet, 1987-03-25, Näringsliv s. I Ett nytt hål började borras utgående från 4,6 km djup, och det beräknades ta 45 dagar för detta nya borrhål att nå samma djup som tidigare. I juni 1987 var borrdjupet drygt 6,0 km.En månads frist för Siljangas, Svenska Dagbladet, 1987-06-04, Näringsliv s. II I juli 1987 fastnade borrstången på 6,6 km djup och det blev nödvändigt att borra om 300-400 meter av borrhålet.Nytt borrstopp för Dala Djupgas, Svenska Dagbladet, 1987-07-11, Näringsliv s. I
1 september 1987 stoppades borrningen i Gravberg på 6 337 meters djup efter att finansieringen i DDP hade tagit slut.Dala Djupgas stoppar borrningarna, Svenska Dagbladet, 1987-08-28, Näringsliv s. IBeslut dröjer om Siljansgasen, Svenska Dagbladet, 1987-10-09, Näringsliv s. I Vid detta tillfälle var bedömningen att borrningar till 7,5 km djup skulle krävas för att verifiera om det fanns djupgas på platsen.
26 juli 1988 återupptogs borrningen i Gravberg efter att ny finansiering säkrats.Djupgasen ger Orsa ett uppsving, Svenska Dagbladet, 1988-07-30, Näringsliv s. IV Borrningarna stötte dock snart på nya problem. Vid 6,3 km djup blev det nödvändigt att fylla igen hålet och borra om från 5,7 km djup.Fortsatta problem för Djupgas, Svenska Dagbladet, 1988-09-06, Näringsliv s. IV Borrningarna fortsatte under vintern men de fortsatta borrproblemen gjorde att Dala Djupgas i början av mars 1989 uttryckte tvivel om möjligheten att nå 7 500 meters djup.
27 april 1989 beslöt styrelsen i Dala Djupgas att avbryta borrningarna som då uppgavs ha nått 6 870 meters djup.Borrningen avbryts vid Dala Djupgas, Svenska Dagbladet, 1989-04-28, Näringsliv s. I (Senare uppgifter anger dock endera 6 700 meter eller 6 770 meter som det uppnådda djupet.Gastester på gång i Gravberget, Svenska Dagbladet, 1989-07-14, Näringsliv s. I) Rörelser i berget gjorde det omöjligt att borra sig ner till de önskade 7 500 meter. Istället för borrning fortsatte verksamheten med hydraulisk spräckning i syfte att ta sig ner till det önskade djupet, där de hoppades påträffa "tung gas", det vill säga kolväten snarare än väte eller helium.Tecken på tung gas i Dalarna, Svenska Dagbladet, 1989-07-20, Näringsliv s. I De mängder helium som påträffades konstaterades vara för små för att motivera kommersiell utvinning.
Diskussioner om nya borrhål 1989-1991 I slutet av 1989 och under hela 1990 fanns planer på att borra ett eller flera ytterligare hål på annan plats i Siljansringen, ifall ny privat finansiering kunde ordnas. Under 1990 förekom också uppgifter om att olja skulle kunna finnas i borrhålet, baserat på analyser av bakterier som hittats i vätska som pumpats upp ur borrhålet i Gravberg, trots att de förmodade gasformiga kolvätena inte påträffats.Bakterie hittar Djupgasolja, Svenska Dagbladet, 1990-07-25, Näringsliv s. 2 En svårighet vid dessa analyser var att skilja på förekomster av olja i berget och olja som tillförts borrvätskan.
Stenberg 1991-1992 I början av 1991 utlovade Dala Djupgas borrstart i Stenberg 15 mars 1991, men detta sköts sedan upp till sommaren 1991 efter finansieringsproblem och slutligen bjöds aktieägare och medier in till borrstarten 1 augusti 1991.Dala Djupgas fortsätter borra, Svenska Dagbladet, 1991-07-30, Näringsliv s. 1 Borrhålet låg egentligen i Söder-Icksjö snarare än i Stenberg, men Stenberg var ett mer lätthanterligt namn och borrhålet kallades Stenberg 1. I oktober 1991, samtidigt som en nyemission pågick, uppgav sig Dala Djupgas ha hittat små mängder olja i Stenberg när borrningen nått 2,8 km djup.Oljefynd i Dala Djupgas, Svenska Dagbladet, 1991-10-09, Näringsliv s. 1
Borrningen i Stenberg råkade ut för liknande problem som Gravberg. I slutet av 1991 fastnade borrstången på 4,2 km djup och omborrning i ett nytt hål behövde ske från ett mindre djup.24 milj förlust för Dala Djupgas, Svenska Dagbladet, 1991-12-21, Näringsliv s. 1 I slutet av juni 1992 hade borrningen nått ett djup av 6 350 meter och Dala Djupgas nämnde två tänkbara naturgaszoner på cirka 5,8-6,0 km djup.Luxonen växer i Djupgas, Svenska Dagbladet, 1992-06-26, s. 2 I augusti 1992 avslutades borrningen på 6 618 meters djup, och det uppgavs då att gas och olja hade påträffats i fyra zoner från 5,7 km och nedåt.Gas i botten av borrhålet, Svenska Dagbladet, 1992-08-19, s. 1 Gasen från drygt 6 km djup angavs i september 1992 ha en sammansättning av 12 procent metan, 3 procent etan, 1 procent propan, 9 procent väte och resten huvudsakligen kväve, men flödet av gas var oklart.Stora mängder gas i Dalarna, Svenska Dagbladet, 1992-09-02, s. 1