Marginellt kasus är en beteckning i språkvetenskapliga texter på kasus som inte är fullt produktiva i en viss språklig varietet. Det betyder att inte alla substantiv i den språkliga varieteten kan böjas i det kasuset. På svenska och danska har beteckningen ”parenteskasus” använts.
Exempel i finska Ett exempel är att substantiv i standardfinska har begränsad böjning i kasuset abessiv, som betyder ”utan” och har suffixet ‑tta.Osmo Hormia, Lärobok i finska, Lund 1967. Sidan 67.Vuokko Heikura, Finnish Grammar Lessons. Andra upplagan. Helsingfors 2018. Sidan 135. Man kan böja det finska ordet raha (pengar) i abessiv: rahatta (utan pengar). Men finsktalande uttrycker i de flesta fall betydelsen ”utan” med en preposition, som på svenska: man kan säga ilman rahaa – ”utan pengar”, och med de flesta substantiv används bara konstruktionen med ilman, inte abessivkasusändelsen ‑tta. Därför sägs abessiv vara ett marginellt kasus i finska. Ett annat kasus som betecknats som marginellt i standardfinska är instruktiv, som inte används i singularis och sparsamt i pluralis.Kaisa Häkkinen, Spreading the Written Word: Mikael Agricola and the Birth of Literary Finnish. Helsingfors 2015. . Sidan 95.
Begreppets utbredning Facktermen ”marginellt kasus” är gängse i språkområden som har företeelsen i sitt språk. I finskspråkig forskning har man haft anledning att införa termen marginaaliset sijat (sija = kasus).Till exempel Matti Leiwo, "Sijamuodot äidinkielen kieliopin ongelma: opettaako kielioppi ajattelemaan loogisesti?” i M.‑R. Luukka, S. Salla och H. Dufva (redaktörer) Puolin ja toisin. AFinLAn vuosikirja 1998. Suomen soveltavan kielitieteen yhdistyksen julkaisuja nummer 56, Jyväskylä. Sidorna 175–187. På det internationella forskningsspråket engelska finns termen ”marginal case”, men den svenska motsvarigheten marginellt kasus är inte etablerad. En föreslagen svensk (ursprungligen dansk) term är ”parenteskasus”. Beteckningen ”parenteskasus” syftar på att i en tabell med ett språks kasus sätter man ett kasus inom parentes om det inte är fullt levande i talspråk.
Terminologin kompliceras av att ”marginal case” kan ha andra betydelser på engelska. Kasus kan indelas i två grupper. Det finns kasus som har central betydelse i ett visst kasusspråk; man kan inte bilda enkla meningar utan de kasusen, därför att de markerar grundläggande satsdelar som subjekt (grammatik) och direkt objekt. Därutöver kan ett kasusspråk ha kasus som används i mer komplicerade yttranden. Sådana kasus har kallats ”marginal cases”, en översättning av Roman Jacobsons term ”Randkasus”.Barry J. Blake, Case : Second Edition. Cambridge 2001. Sidan 39. . Dessutom används i engelskspråkig lingvistik uttrycket ”marginal case” ofta i betydelsen ”marginellt (ovanligt) fall” av vilket grammatiskt fenomen som helst, inte specifikt kasus, eller ovanligt fall inom vilket område som helst.
Anmärkningar
Källor Barry J. Blake, Case: Second Edition. Cambridge 2001. . Vuokko Heikura, Finnish Grammar Lessons. Andra upplagan. Helsingfors 2018. Osmo Hormia, Lärobok i finska. Lund 1967. Kaisa Häkkinen: Spreading the Written Word: Mikael Agricola and the Birth of Literary Finnish. Helsingfors 2015. . Matti Leiwo, ”Sijamuodot äidinkielen kieliopin ongelma: opettaako kielioppi ajattelemaan loogisesti?” i M.‑R. Luukka, S. Salla och H. Dufva (redaktörer) Puolin ja toisin. AFinLAn vuosikirja 1998. Suomen soveltavan kielitieteen yhdistyksen julkaisuja nummer 56, Jyväskylä. Martin Ringmar, Älvdalska – en önordisk språkö på fastlandet? Rapport från Fuost konferensn um övdalskų Första konferensen om älvdalska. Uppsala 2005. Noter
Kategori:Grammatik