Breareds kulturhistoriska förening (BKF), som grundades 1938, är en förening inom den halländska hembygdsrörelsen med syfte att värna om bygden och kulturen i Breareds socken med tätorten Simlångsdalen. BKF har idag (2020) cirka 270 medlemmar.
Historik
Breareds kulturhistoriska förening bildades den 18 augusti 1938 vid ett möte hemma hos arkitekten Sigfrid Ericson och hans hustru Ruth, född Josefson, i deras fritidsgård Vargaslätten. Initiativtagare till bildandet av föreningen var Fredrik Ström, politiker och författare till romanen Folket i Simlångsdalen.
Det ursprungliga syftet med föreningen framgå av styrelseberättelsen för år 1938–1943, upptecknad den 29 december 1944, där man skriver följande:
”Styrelsen har betraktat som sin viktigaste uppgift att bedriva forskningsarbeten, som kunna läggas till grund för publikationer i kulturhistoriska ämnen och har därför uppdragit åt olika på detta område skolade krafter att enligt lämnade direktiv göra uppteckningar, avskrifter, ritningar och fotografier.”
Den första styrelsen för perioden 1938–1946 omfattade professorn Sigurd Erixon som ordförande, kantorn och folkskolläraren Karl Johan Schultz som vice ordförande och sekreterare, fru Ruth Ericson som kassaförvaltare samt arkitekten Sigfrid Ericson, hemmansägaren Johan Persson (på Dottrabol) och författaren och politikern Fredrik Ström som ledamöter. Dessutom utsågs professor Sverker Ek, museiintendent Erik Salvén och museiintendent Albert Sandklef som sakkunniga till styrelsen
I och med bildandet av föreningen kunde man på ett mer organiserat sätt fortsätta och utvidga den kulturhistoriska forskningen, som tidigare bedrivits i bygden, bland annat av Karl Johan Schultz. I föreningens regi påbörjade man nu en systematisk kartläggning rörande brearedsbefolkningens arbetsliv, levnadsförhållanden, byorganisation och bostadsvanor. Man reste runt i bygden och gjorde en serie uppteckningar och avskrifter av handlingar som fanns i gårdarna, bland annat bouppteckningar. Man tog också en mängd fotografier av byggnader, gårdar och föremål.
Efterforskningar gjordes även i Lunds landsarkiv och vid arkiv i Stockholm och Göteborg. Denna forskning var avsedd att ligga till grund för skriften Breared för 200 år sedan, som var tänkt att bli det första bandet i föreningens planerade skriftserie. Denna skrift kom dock aldrig att publiceras. Den första skriften som gavs ut blev istället Liv och folkkultur i Breareds socken i Halland. Den kom ut 1951 och utgjorde ett samarbete med Samfundet för svensk folklivsforskning.
Forskningen har sedan fortsatt av och till genom åren och 1981 utkom boken Torp och stugor i Breareds församling, som utgjorde resultatet av ett studiecirkelarbete under ledning av Erik Svensson i Högalt.
När man 1948 fick överta skvaltkvarnen i Svalilt fick föreningen en något ändrad inriktning till att också värna om och underhålla befintliga byggnader och miljöer i socknen. Sedan dess har efter hand flera objekt tillkommit för att nu inkludera linbastan i Stenlia (sedan 1957), ryggåsstugan Lurehus (sedan 1961), tullkvarnen i Nybygget (sedan 1967), handelsboden Lyckebo (sedan 1984), gamla småskolan (sedan 1987) och gamla stenbron i Skärkered (sedan 2015).
Styrelsens ordförande genom tiderna
Föreningen har haft nio ordföranden sedan bildandet enligt följande:
+Ordföranden för Breareds kulturhistoriska förening sedan bildandetPeriodOrdförande1938–1954 Professor Sigurd Erixon (1888–1968), Stockholm1955–1984 Hemmansägare John Johansson (1908–1994), Torlabo1985–1995 Keramiker Göran Olsson (1933–2015), Mahult1996–1998 Författare Ingrid Persson (1925–2015), Bexilt1999–2007 Reparatör Åke Johansson (1935–2014), Mahult2008–2011 Byggnadsingenjör Karl-Anders Andersson (1941–2014), Fröböke2012–2013 Elingenjör Liane Persson (f. 1966), Skavbo 2014–2023 Hemmansägare Håkan Norrman (f. 1972), Pickelsbo2024– Stefan Möllerström (f.1953), Simlångsdalen
Föreningens utveckling över tiden
Följande noteringar kan göras över Breareds kulturhistoriska förenings utveckling från grundandet.
1938–1944 Breareds kulturhistoriska förening bildades 1938 och man fastställde att syftet med föreningen är att utföra och dokumentera kulturhistorisk forskning.
1939 Filosofie kandidat Sölve Nettelbladt utförde en serie uppteckningar och gjorde avskrifter av i gårdar befintliga handlingar, varibland ett antal bouppteckningar. Totalt sammanställdes cirka 160 sidor. Även preliminära undersökningar i landsarkivet i Lund genomfördes som underlag till den tänkta skriften Breared för 200 år sedan.
1940 Filosofie kandidat fröken Maja Ericsson utförde uppteckningar rörande brearedsbefolkningens arbetsliv, levnadsförhållanden, byorganisation och bostadsvanor, som sammanställdes.
1945 Tre protokollförda möten hölls. Den 3 september hölls ett möte i Mahults bygdegård, där kapten Nils Strömbom håller ett föredrag om gyltigemålarna och förevisade bonader.
1948 Gunnar Nilsson i Svalilt överlät skvaltkvarnen därstädes till föreningen. I och med detta fick föreningen en delvis annan inriktning. Förutom att dokumentera och forska om kulturhistoria, fick föreningen nu även ta aktiv del i att värna om och underhålla befintliga byggnader, miljöer och traditioner i bygden.
1949 Efter omfattande renovering invigdes skvaltkvarnen i Svalilt av landshövding Reimer Johansson den 22 augusti 1949. Mjölnare var Karl Persson i Svalilt.
1951 Den första publikationen med titeln Liv och folkkultur i Breareds Socken gavs ut i samarbete med Samfundet för svensk folklivsforskning.
1957 Föreningen fick linbastan i Stenlia till skänks.
1958 Den 17 augusti 1958 firades 20-årsjubileum på Vargaslätten med tal av professor Sigurd Erixon.
1961 Ryggåsstugan Lurehus i Högalt inköptes.
1963 25-årsjubileum firades vid Lurehus.
1966 Första lieslåttern i Bögilt genomfördes.
1967 Tullkvarnen i Nybygget inköptes för 5000 kronor.
miniatyr|Minnesstenen över Fredrik Ström, rest 1980.
1968 30-årsjubileum firades på Haga där Sven Tengnäs höll tal.
1971 Första midsommarfesten hos Astrid och John Johansson i Torlabo.
1972 Den renoverade tullkvarnen i Nybygget invigdes av landshövding Yngve Holmberg.
1978 Den 23 juli firades 40-årsjubileum på Vargaslätten hos familjen Westerberg.
1980 Minnesstenen på Mattsgård över Fredrik Ström invigdes den 13 juli 1980 – 100 år efter hans födelse – av hans son Folke Ström.
1981 Boken Torp och stugor i Breareds församling gavs ut. Boken var ett resultat av ett studiecirkelarbete under ledning av Erik Svensson i Högalt.
1984 Efter fem års diskussioner med arvsfonden fick föreningen slutligen ta över gamla lanthandeln ”Lyckebo”.
1987 ”Lyckebo” invigdes i maj 1987. Invigningstal hölls av Folke Ström. Efter flera års diskussioner i kommunalfullmäktige, överlät Halmstads kommun slutligen den gamla småskolan i Simlångsdalen som gåva till föreningen. Drivande för att föreningen skulle få ta över skolan var politikern Bertil Nilsson.
1988 50-årsjubileum firades vid Nybyggets tullkvarn.
miniatyr|Minnessten vid Gyltige över Johannes Nilsson rest av Breareds kulturhistoriska förening, avtäckt 1991-06-09
1991 Minnesstenen över bonadsmålaren Johannes Nilsson, den s.k. ”Gyltigemålaren”, invigdes i Gyltige. Invigningstalare vid avtäckningen den 9 juni 1991 var professor Nils-Arvid Bringéus.
1998 Den 15 augusti 1998 firades föreningens 60-årsjubileum i Mahults bygdegård. Anna Kretzschmer överlämnade en komplett Brearedsdräkt.
2001 Nytt torvtak lades på Lurehus.
2004 Skvaltkvarnen renoverades ånyo.
2005 Lieslåttern flyttades till Stenlia.
2008 70-årsjubileum firades i Mahults bygdegård.
2014 Lieslåttern flyttades till Nybyggets tullkvarn.
2015 Föreningen fick överta gamla stenbron i Skärkered.
Publikationer utgivna av BKF
miniatyr|Boken ”Liv och folkkultur i Breareds socken i Halland” utgiven 1951 Publikationen Liv och folkkultur i Breareds socken i Halland Föreningens första publikationen kom att bli Liv och folkkultur i Breareds socken i Halland som gavs ut 1951 i samarbete med Samfundet för svensk folklivsforskning och är ett exempel på vad man ville uppnå med föreningens forskning.
Skriften inleds med en kortare beskrivning av naturen i Breared karakteriserad av det dalbildande sjösystemet med de fyra sjöarna Gyltigesjön, Töddesjön, Simlången och Brearedssjön i Fylleåns huvudavrinningsområde, samt den för Sydsverige ovanligt kuperade terrängen. Texten fortsätter sedan med en omfattande landsbeskrivning från 1729 av byar och gårdar i Breared. Därefter följer en beskrivning av prästgården, prästgårdsmiljön och livet i prästgården kring sekelskiftet 1900. Beskrivningen är sammanställd av Josua Mjöberg och Sigurd Erixon under medverkan av syskonen Josefson i Prästgården. Därpå följande kapitel behandlar en mindre känd bonadsmålare, Johannes Magnus Dahlgren. Hans måleri var starkt påverkat av Johannes Nilssons bonadskonst. Sedan följer ett kapitel om byordningarna i Halland, som sägs vara ett i huvudsak outforskat område. Byordningarna beskriver hur byarna var organiserade med byalag och åldermän och vilka bestämmelser som gällde. Det kunde bland annat handla om hägnader, beten och torvtäkt på allmänningar. Kapitlet ”Brynetavlan – ett säreget liebryne” handlar om en studie i södra Sverige av olika utformning och benämning av den pall med brynsten som användes för skärpning av lie. Förekomsten av detta redskap, som fanns i olika utformningar och benämningar (brynetavla, brynemärr, brynepall, vädjetavla, vädjesäte, vädjehund, vädjeget, sännetavla m. fl.) är ganska snävt begränsat till västligaste Småland och södra hälften av Halland. Sista kapitlet behandlar en studie över utbredning av olika sädesuppsättningsmetoder i sydvästra Sverige.
miniatyr|Boken "Torp och stugor i Breareds församling" utgiven 1981 Boken Torp och stugor i Breareds församling Forskningen i föreningen har fortsatt av och till genom åren och 1981 utkom boken Torp och stugor i Breareds församling, som var resultatet av ett studiecirkelarbete under sju år. Medlemmar i denna studiecirkel var John Johansson i Torlabo, med makan Astrid, Fridolf och Karl Nilsson i Bögilt, Ingrid och Gunilla Pettersson i Högalt, Erik ”Bredhe” Andersson i Hästilt, Lennart Erlingzon i Mosilt, och Valdemar Nilsson i Göphult.
Gun-Britt och Bo Svensson, Simlångsdalen, hade utfört numrering av torpen respektive bearbetning av fotografierna. Gösta Brand hade genomfört intervjuer med folk i Svaliltstrakten om torp och stugor. Arbetet med boken leddes av Erik Svensson i Högalt, som också svarade för sammanställningen och redigeringen av materialet.
Runt om i bygden kan man se spår av detta arbete i form av skyltar, som markerar tidigare torp. Av dessa skyltar kan man utläsa att flera av torpen fanns under ganska kort tid, 20-25 år, i enstaka fall till och med kortare, medan andra omvandlats till hemman, som finns kvar än idag.
I början av 1800-talet fanns bara ett 30-tal torp och stugor i socknen, men sedan ökade antalet efter hand och speciellt stor var ökningen omkring 1850-talet. Tillväxten avstannade när utvandringen till Amerika tog fart då den totala utvandringen från Sverige till Nordamerika fram till tidigt 1920-tal uppgick till ungefär 1,5 miljoner människor.
Boken omfattar alltså en inventering av torp och backstugor inom Breareds församling i Hallands län under en tidsperiod av 200 år. Den innehåller samtidigt en personförteckning över i bygden boende människor födda 1730–1930. Boken berättar om människor och deras öden i 263 torp och stugor. De hade yrken som sockenskräddare, sockenskomakare, vagnmakare, båtsmän, etc. Bonadsmålaren Johannes Nilsson beskrivs liksom många andra levnadsöden.
Föreningens olika objekt
Skvaltkvarnen i Svalilt
Den första byggnaden som föreningen fick ta över var skvaltkvarnen i Svalilt nordost om Simlångsdalens tätort. Genom ett gåvobrev skänkte hemmansägare Gunnar Nilsson år 1948 kvarnen till Breareds kulturhistoriska förening. Ett villkor i gåvobrevet var att kvarnen inte flyttades från platsen.