miniatyr|Svenska Institutet i Athen Svenska institutet i Athen (engelska: Swedish Institute at Athens, grekiska: Σουηδικό Ινστιτούτο Αθηνών), instiftat år 1946, är ett av de 19 utländska instituten som är verksamma i Aten. Efter bokens publicering har Polen öppnat ett institut i Athen. Tillsammans med Svenska institutet i Rom och Svenska forskningsinstitutet i Istanbul utgör det ett av de tre svenska forskningsinstituten i Medelhavsområdet.
Institutet i sig drivs av en stiftelse, vilken i sin tur består av en av Sveriges regering utsedd ordförande, en vice ordförande, sekreterare och skattmästare tillika representanter för universitetsämnena antikens kultur och samhällsliv, konsthistoria och antik grekiska. Sedan 2017 är Jenny Wallensten direktör för institutet och Ruth Jacoby ordförande i stiftelsens styrelse.
Verksamheten finansieras huvudsakligen genom bidrag från det svenska statsdepartementet medan resterande medel härrör från privata forskningsfinansierande stiftelser. I samarbete med det danska, norska och finska institutet driver man sedan 1995 även det Nordiska biblioteket i Athen. Därtill ansvarar institutet även för Gästhemmet i Kavalla, som erbjuder tillfälliga bostäder till svenska konstnärer, författare och forskare.
Allmän information Institutet har enligt sina stadgar tre huvudsakliga uppgifter, nämligen att befrämja utforskandet av antikens Grekland, att förmedla kunskap om det antika Greklands kultur samt att stimulera och understödja kulturutbyte mellan Sverige och Grekland. Genom sitt säte i Athen har dessa uppdrag främst kommit att utföras på plats och omfattar huvudsakligen forskning kring och utbildning i det antika, såväl som det senare, Greklands arkeologi, historia och samhälle. Sedan 1974 ligger institutet vid hörnet av Mitseon- och Kavallotigatorna, nära det nya Akropolismuseet, i närheten av Akropolis såväl som ett antal andra viktiga antika lämningar.
Sedan 1975 är institutet, genom beslut av det grekiska kulturministeriet, en s.k. utländsk arkeologisk skola i Grekland och har därför rätt att i egen regi organisera arkeologiska fältarbeten inom landet. Denna status regleras av den grekiska fornminneslagen, enligt vilken institutet har i uppgift att administrera allt arkeologiskt arbete utfört av svenska forskare i landet, att presentera det gångna årets resultat vid ett offentligt årsmöte, att publicera resultaten i en egen skriftserie (Opuscula. Annual of the Swedish Institutes at Athens and Rome), samt att tillhandahålla ett forskningsbibliotek öppet för såväl svenska som utländska forskare och studenter. Forskningsbiblioteket, det Nordiska biblioteket i Athen, drivs tillsammans med det danska, norska och finska institutet och tillhandahåller idag omkring 50 000 volymer inom främst klassisk arkeologi och antik historia.
Utöver detta organiserar institutet varje år en arkeologisk kurs och kurser på grundnivå och avancerad nivå. Likaså tillhandahåller man för studenter och forskare vid svenska universitet ett antal större och mindre stipendier för forskningsvistelser i landet. Institutet organiserar även en rad andra aktiviteter kopplade till konst och kultur, bland annat omfattande poesieläsningar och språkutbyten, särskilt mellan svenska och nygrekiska. Institutet är också värd för och deltar i föreläsningar och seminarier som behandlar olika samhällsfrågor.
2014 hotades de svenska Medelhavsinstituten av nedläggning i och med den svenska regeringens budgetproposition för år 2015, vari den svenska utbildningsministern Helene Hellmark Knutsson föreslog en minskning av bidragen till de tre Medelhavsinstituten, bland annat Svenska institutet i Athen, med en halvering 2016 och upphörande 2017.Interpellation 2014/15:106 Medelhavsinstituten: ”Regeringen beräknar att anslaget minskar med 12 miljoner kronor 2016 och med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2017. Minskningen avser bidragen till de svenska Medelhavsinstituten. Finansieringen från staten till instituten avslutas därmed.”Proposition 2014/15:1 Utgiftsområde 16 Efter massiva protester drogs förslaget tillbaka.
Institutets historia
Redan under 1920- och 1930-talet fanns diskussioner om att grunda ett svenskt arkeologiskt forskningsinstitut i Grekland. Emellertid valde man istället att instifta ett institut i Rom år 1925/1926, bland annat till följd av latinets viktigare ställning inom dåtidens utbildningsväsende. Det skulle dröja tjugo år innan idén om ett motsvarande institut i Grekland förverkligades.
Sveriges kronprins Gustaf Adolf (sedermera kung Gustaf VI Adolf) engagerade sig tidigt i projektet. En annan drivande kraft i Atheninstitutets tillkomst efter andra världskriget var Einar Gjerstad, professor i klassisk arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. På initiativ av affärsmannen Herbert Jacobsson och dennes grekiske kollega Eugenios Eugenides kontaktades även Axel Boethius, dåvarande professor i klassisk arkeologi och antikens historia vid Göteborgs högskola samt tidigare föreståndare för Svenska institutet i Rom, med syfte att se över möjligheten att grunda ett forskningsinstitut i Grekland.
År 1946 grundades Atheninstitutet i Stockholm. 1947 sändes arkeologen Erik J. Holmberg till Athen för att förbereda grundandet av ett forskningsinstitut, bland annat genom att knyta kontakt med grekiska forskare. I maj 1948 invigdes slutligen institutet på plats i Athen. Härigenom blev det Svenska institutet i Athen det sjunde utländska arkeologiska institut som etablerats i Grekland, och det första sedan 1909. 1975 erhöll det officiellt status som en s.k. arkeologisk skola av den grekiska regeringen.
Arkeologiska fältarbeten
Institutet har ända sedan 1950-talet deltagit i och lett ett stort antal arkeologiska fältprojekt i Grekland. För närvarande pågår utgrävningsarbeten i Poseidonhelgedomen i Kalaureia (Poros), kring den antika staden Hermione i Argolis, Vlochos i Thessalien samt Pergamos i Makedonien. Tidigare har institutet även lett utgrävningar i Afidna (Attika), Asine (Argolis), Agios Elias (Arkadien), Berbati (Argolis), Chania Kastelli (Kreta), Dendra (Argolis), Kalaureia (Poros), Malthi (Messenien), Midea (Argolis), Paradeisos (Västtrakien), samt genomfört arkeologiska översiktsstudier i Asea (Arkadien) och Makrakomi (Fthiotis).
Pågående
Poseidonhelgedomen i Kalaureia (1894 och 1997 – pågående) Huvudartikel: Kalaureia (arkeologiska utgrävningar vid Poseidon-helgedomen)
Utgrävningarna vid Poseidonhelgedomen i Kalaureia var det första svenska arkeologiska fältarbetet i Grekland och genomfördes 1894 under ledning av Sam Wide och Lennart Kjellberg. Wide tog initiativet till expeditionen och lät insamla medel för dess genomförande. Kalaureia var ett av flera alternativ som den tyske arkeologen Wilhelm Dörpfeld hade förslagit som potentiella utgrävningsplatser. Dörpfeld kom senare under utgrävningsarbetet att agera som rådgivare i praktiska frågor. Wide och Kjellberg besökte först platsen i dennes sällskap i april 1894, då de deltog i en av hans årliga utflykter. Under denna resa fattade Wide beslutet att utgräva Poseidonhelgedomen, av vilken endast ett fåtal rester då var synliga ovan jord.
Utgrävningen som följde påbörjades den 11 juni 1894 och varade fram till och med 13 augusti. Särskilt vinnlade man sig om att frilägga helgedomens arkitektur och under utgrävningsarbetet hittade man bland annat bronsstatyetter och svärd. Utgrävningens resultat publicerades 1895. Inget ytterligare arkeologiskt arbete ägde rum vid helgedomen förrän 1997. Sedan dess har två vetenskapliga projekt ägnats åt att utforska platsen, nämligen Kalaureia Excavation Project (2003–2005), under ledning av Berit Wells, samt The Sea, the City and the God (2007–2012), under ledning av Berit Wells och sedermera Arto Penttinen efter Wells bortgång. Sedan 2012 har man årligen utfört ett begränsat fältarbete på platsen, med syfte att studera förhållandet mellan Poseidons helgedom och den antika staden Kalaureia.
Hermione, Argolis (2015 – pågående) Huvudartikel: Hermione
Forskningsprojektet A Greek cityscape and its people: A study of Ancient Hermion/Hermione inleddes 2015 som ett samarbete mellan Argolis länsantikvariska myndighet (eforia) och Svenska institutet i Athen. Direktörer för projektet är Alcestis Papadimitriou från den grekiska sidan samt Jenny Wallensten från den svenska. Fältprojektets syfte är att kartlägga det samhälleliga livet i en grekisk stadsstat från arkaisk till och med romersk tid, varför man under arbetets gång studerat bebyggelsen, familjelivet, samhällsstrukturer och religiös praxis, inklusive begravningsseder, på platsen. I synnerhet har man bemödat sig om att utveckla och pröva ett antal digitala metoder för att undersöka den antika stadens omfattning och upplägg, utan att behöva genomföra omfattande och tidskrävande utgrävningar.
Vlochos, Thessalien (2015 – pågående) Huvudartikel: Vlochos (arkeologisk lokal)
Det pågående arkeologiska fältarbetet i Vlochos i Thessalien, betitlat The Vlochos Archaeological Project, utgör ett samarbete mellan det Svenska institutet i Athen och Karditsas länsantikvariska myndighet. Helene Whittaker (Göteborgs universitet) är ansvarig för den svenska delen av samarbetet, Dr Maria Vaïopoulou, professor och eforatets chef, för den grekiska. Syftet med arbetet har varit att undersöka kullen Strongilvouni och dess omgivning, där man hittat rester av befästningsverk från arkaisk till och med hellenistisk tid. Under 2016 spriddes nyheter om platsen i media. Även om resultaten från den geofysiska undersökningen har varit imponerande, var den medial presentationen härav missvisande.
Pergamos, Makedonien (2024 - pågående) Huvudartikel: Pergamos (Grekland)
Efter preliminära undersökningar 2021 respektive 2023 inledde det Svenska institutet ett fältprojekt i samarbete med Kavallas länsantikvariska myndighet vid namn The Ancient Pergamos Project. Patrik Klingborg och Georgia Galani ansvarar från den svenska sidan och Stavroula Dadaki från den grekiska. Syftet med projektet är att fastställa platsens kronologi och att bättre förstå dess roll i sin omgivning. Genom detta ämnar projektet även att tillgängliggöra ny kunskap om platsens historia både för en akademisk och en allmän publik. Projektet publicerade sin första artikel i november 2024 med ingående detalj om områdets historia såväl som tolkningar angående dess kronologi. Med undantag för fältinventeringar har ingen tidigare arkeologisk undersökning av platsen genomförts.
Tidigare
Aphidna, Attika (1894) Huvudartikel: Aphidna
Under klassisk tid var Aphidna en av Attikas demer, belägen i nordöstra Attika, och försvarade bland annat landskapets norra gräns. Sam Wide beslutade sig efter utgrävningarna i Kalaureia att fortsätta sitt arbete i fält och valde att påbörja en ny undersökning i just Aphidna. Väl på plats fann han mykenska krukskärvor, tre gravar samt en gravhög; den senare grävde han därefter ut, sedan tillstånd erhållits från de grekiska myndigheterna. Fynden, vilka härrörde från bronsåldern, omfattade bland annat kärl i silver och brons samt ett antal sländtrissor.
Asine, Argolis (1922, 1924, 1926, 1930, 1970–1974, 1976–1978, 1985, 1989–1990) Huvudartikel: Asine