Terrorismen i Sverige är attentat (politiskt motiverade våldshandlingar) som inträffar inom Sverige i syfte att påverka Sveriges eller annat lands politik eller allvarligt skada samhället utan hänsyn till om oskyldiga drabbas. Terrorism avsåg ursprungligen utövande av makt genom skräckvälde, men avser numera vanligen användande av våldshandlingar för att uppnå politiska mål. Juridiskt definieras det bland annat som brott som allvarligt kan injaga fruktan i en folkgrupp, destabilisera en stat eller mellanstatlig organisation eller otillbörligen tvinga den till åtgärder.
En rad politiska attentat i Sverige är kända sedan åtminstone Stockholms blodbad 1520. Hattpartiets politiska system präglades av skräckåtgärder mot motståndare allt sedan partiets genombrott 1738, vilket har beskrivits som politisk terrorism. Politiska sprängattentat i Sverige har inträffat sedan 1904. I början av 1970-talet inträffade ett antal internationella terroristdåd i Sverige, vilket föranledde att landet fick en terrorismlagstiftning.
Sedan slutet av 1980-talet har seriemord, bombningar och mordbrand utförda av vit makt-rörelsen inträffat och betecknats som terroristaktivitet av olika bedömare. Ingen av dessa har dock hittills fällts i domstol för terroristbrott. Sedan 1970-talet har det förekommit att svenska medborgare har skickat pengar till utländska islamistiska terroristorganisationer. Under 2000-talet har personer med uppehållstillstånd i Sverige utfört islamistiska attacker både inom och utanför landet, och har i flera fall dömts för terroristbrott.
Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) skrev i sin Helårsbedömning för 2021 att terrorattentatshotet i Sverige främst utgörs av högerextremistiskt och islamistiskt motiverat våld. Säkerhetspolisen har tidigare år nämnt ytterligare en grupp, nämligen den autonoma vänstern, som ett långsiktigt potentiellt hot mot demokratin.SÄPO: Våldsam politisk extremism ("Violent political extremism"), July 2009 report NCT bedömde emellertid 2019 att inga avsikter till terrorism kan identifieras hos den våldsbejakande vänster.
Definition
Terroristbrott är enligt svensk och europeisk lag brott som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation. Terroristbrott syftar till något av följande: att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp; att otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd; eller att allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.
Sveriges arbete mot terrorism Hotbedömning Säkerhetspolisen höjde terrorhotnivån inom Sverige från låg till förhöjd nivå år 2010 till följd av att en ökad aktivitet hade noterats inom vissa miljöer i Sverige. Men bedömde ändå att hotnivån är lägre än i många andra europeiska länder.
Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) skrev i sin Helårsbedömning för 2021 att terrorattentatshotet i Sverige främst kommer från högerextremistiskt och islamistiskt håll. I Säkerhetspolisens årsbok för 2020 bedömdes attentatshotet från den våldsbejakande högerextrema miljön vara lika högt som från den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Även om grupperna inte utgör allvarliga hot mot demokratin så hindrar de enskilda personer från att utöva sina lagstadgade fri- och rättigheter och kan också utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet. NCT bedömde 2019 att även om det i Sverige finns vänsteraktivister med våldskapital så finns det inget identifierat terrorhot från vänster i Sverige. I NCT:s bedömning av terrorhotet för 2020-21 har vänsterextremister slutat nämnas.
Åtgärder Den svenska strategin mot terrorism styr arbetet både nationellt och internationellt. Stort fokus ligger på att förebygga och hindra rekrytering.
I december 2020 tog Stockholms stad beslut om att installera fasta fordonshinder på platser som är sårbara för ramningsattacker med fordon. Hindren var utformade som höj och sänkbara pollare, tunga blomkrukor och sittplatser som var tänkta att smälta in i stadsmiljön.
Svensk terrorlagstiftning Den svenska terroristlagen tillkom efter terrorattentat vid OS i München 1972, Flygkapningen på Bulltofta 1972 och gisslandramet på den västtyska ambassaden i Stockholm 1975. Den skärptes med anledning av terrorhändelsena i USA 2001:Svårt att bevisa att Akilovs dåd var terror terror: Så har den svenska terrorlagstiftningen vuxit fram, SVT nyheter 2018-01-30
Terrorlagstiftningens framväxt 1973 Sverige första tillfälliga terroristlag antogs av riksdagen. 1976 Terroristlagen permanentades och införlivades i utlänningslagen. 1989 Terroristbestämmelserna lyftes ur utlänningslagen och lades ihop med spaningslagen. 1990 Skyddslagen ger högvakten och andra militära skyddsvakter rätt att ge verkanseld mot individer som inte hörsammar skyddsvaktens order, vid skyddsobjekt som kärnkraftverk och kungliga slottet.
2002 Finansieringslagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet införs. 2003 En ny terrorlagstiftning trädde i kraft i Sverige den 1 juli, efter rambeslut från EU. 2006 Lag 2006:343 om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning stiftades. 2010 Rekryteringslagen gör offentlig uppmaning, rekrytering respektive utbildning till terrorism straffbart från 1 december. 2016 Förbud mot terrorresor införs i Rekryteringslagen. Finansieringslagen skärps genom att det blir straffbart att finansiera person eller grupp som begår terroristbrott. 2020 Riksdagen röstade igenom en lag som förbjöd samröre med terroristorganisationer. Samtliga riksdagspartier röstade ja utom Vänsterpartiet som ansåg att lagändringen var otydlig och hotade föreningsfriheten. 2023 Den 1 juni trädde en lag i kraft som gör det straffbart att deltaga i och finansiera deltagande i en terroristorganisation. Lagen infördes trots att lagrådet kritiserade den för att vara rättsosäker, och menade att lagen skulle ha gjort svenskars FNL- och ANC-stöd olagligt.
Notera att ekonomiskt stödja motstånd mot en ockupation inte är terrorfinansiering i lagens mening, utan är tillåtet enligt folkrätten.
Attentat i Sverige som har klassificerats av rättssystemet som terroristbrott I juridisk mening har ett fåtal brott inträffat inom Sverige sedan terrorismlagstiftningen infördes och som har klassificerats som terroristbrott i polisutredningar eller domar. Det gäller ett antal brott motiverade av politisk islam, främst Stockholm 2010 (som utreddes som terroristbrott) och Stockholm 2017 (där en gärningsman fälldes för terroristbrott), båda motiverade av hämnd mot svenska militära insatser. Dessutom prövades terrorlagen då fyra nynazister i Västmanland åtalades år 2005 för förberedelse till terrorbrott år 2004, genom att ha planerat politiska mord och att spränga riksdagshuset i luften. De fälldes dock enbart för grov skadegörelse.
Islamistiskt motiverade terroristbrott
Den 28-årige Taimour Abdulwahab utförde Bombdåden i Stockholm 2010, vilket var ett självmordsattentat på Drottninggatan i Stockholm den 11 december 2010. Endast gärningsmannen omkom men två personer skadades. Det var det första självmordsattentatet i Sverige. Mannen hänvisade i ett brev till det svenska folkets tystnad inför dels konstnären Lars Vilks teckningar av profeten Muhammed, dels den svenska militära insatsen i Afghanistan, och skrev att "nu ska era barn, döttrar och systrar dö lika som våra bröder och systrar och barn dör". En man som misstänks ha finansierat dådet dömdes 2012 i Skottland. Den 20-årige dömdes i juni 2016 i Attunda tingsrätt till fem års fängelse för förberedelse till terrorbrott. Han hade införskaffat material till en bomb och planerade ett självmordsattentat på okänd plats i Sverige, men blev anmäld av sin mor. Han hade tidigare försökt att ta sig till Syrien och sa sig vilja dö martyrdöden. Vid terrordådet i Stockholm 2017 (den 7 april 2017) körde Rakhmat Akilov från Uzbekistan en lastbil på folk på Drottninggatan i Stockholm. Fem personer avled. Rätten konstaterade att Akilovs motiv till terrordådet var politiska. Akilov var emot Sveriges inblandning i kampen mot IS. Akilov har erkänt brott hela tiden sedan han greps 7 april 2017, att det var han som utförde gärningen (körde lastbilen). IS har inte tagit på sig terrordådet men Akilov sympatiserar med IS. En man från Uzbekistan anhölls 2018 i Strömsund, misstänkt för förberedelse till terroristbrott. Hovrätten fällde honom enbart för terrorfinansiering. Säpo bedömer att han är ett hot mot rikets säkerhet, men han kan inte utvisas eftersom han är hotad i hemlandet.
Andra attentat i Sverige
En rad andra politiskt motiverade grova våldsbrott som har inträffat i Sverige har i litteraturen betecknats som terrorism. De inträffade dock innan landet fick terroristlag, ingen fälldes, eller attentaten har inte syftat till att påverka något lands politik eller injaga fruktan i befolkningen, eller har inte innefattat tillräckligt mycket våld, och har därför inte klassats som terroristbrott i polisutredningar eller domstolar.
Amaltheadådet 1908 miniatyr|Hålet i fartyget Amaltheas skrov efter sprängningen. En person avled och 23 skadades.
Ett historiskt bombdåd i syfte att med våld tvinga fram en politisk förändring var Amaltheadådet, ett bombattentat som begicks i Malmö hamn mot fartyget Amalthea natten mellan den 11 och 12 juli 1908. Under tiden pågick den stora hamnarbetarstrejken, och fartyget var ett logementsfartyg med brittiska strejkbrytare. Bombdådet var även en hämnd för att dessa hade beskjutit demonstrerande hamnarbetare. Natten till den 12 juli rodde gärningsmännen ut till det fartyg som britterna var förlagda på, Amalthea, och apterade en bomb på dess skrov. I den kraftiga explosionen dödades en person, Walter Close, och 23 andra personer skadades, varav sju fick föras till sjukhus för vård av svåra bränn- och splitterskador.
Attentatet utfördes av tre ungsocialister, Algot Rosberg, Anton Nilson (1887–1989, i media känd som Amaltheamannen) och Alfred Stern. Attentatet kan sägas vara ett av de mest spektakulära politiska attentaten i Sveriges historia. Attentatsmännen Anton Nilson och Algot Rosberg dömdes först till döden, vilket ändrades till livstids straffarbete; Alfred Stern dömdes till livstids straffarbete. Alla de tre dömda benådades dock 1917.
Enligt författaren Lars Gyllenhaal innebar bombattentatet att Anton Nilson kan kallas Sveriges förste moderne terrorist.
Mordbrandsattentat mot Norrskensflamman 1940 thumb|Ruinen efter attentatet mot Norrskensflammans redaktion 1940
Mordbrandsattentat mot Norrskensflamman skedde under en tid av stark antikommunism i Sverige. Det är ett av de grövsta inhemska terroristattentaten i Sverige, och dödade fem människor. Attentatet utfördes av fem militärer, en stadsfiskal och en journalist. Orsaken var den antikommunistiska hetsstämning som följde på tidningens (och hela SKP:s) ställningstagande mot Finlands regering och för Sovjetunionen under finska vinterkriget.
Rasistiskt motiverade grova våldsbrott Tre ensamma mördare försökte döda en serie slumpmässigt utvalda personer med icke-svensk etnisk bakgrund. Förövarna har av forskare och i debatten kallats för terrorister, men har inte klassificerats som terrorister av domstolar: John Ausonius (lasermannen) sköt elva personer 1991 till 1992 varav en avled. Peter Mangs har fällts för att ha skjutit tio personer 2009 till 2010, varav två avled. Peter Mangs motiv kunde inte fastställas i domstol, men i senare intervjuer och brevväxling har han formulerat vad som tolkats som motiv från vit makt-rörelsen och sagt att han inspirerades av John Ausonius. De utgjorde i sin tur inspiration till Breiviks terrorbrott i Norge. Anton Lundin Pettersson knivskar fem personer varav tre avled vid en skolattack 2015, och hade för avsikt att döda så många invandrare som möjligt.