Schweiz (IPA: ), officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. I de norra delarna av landet ligger Jurabergen och i de södra och östra ligger Alperna.

Schweiz har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av indirekt internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer. Landet är sedan september 2002 medlem av FN, vilken även har ett av sina huvudkontor i Genève. Nationernas förbund hade sitt högkvarter i Schweiz. Flera andra organisationer har sina huvudkontor i Schweiz, däribland World Economic Forum, Röda Korset och Världshandelsorganisationen.

Historia

Landet Schweiz historia brukar räknas från den 1 augusti 1291, då kantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden slöt ett förbund. Schweiz var då en del av Tysk-romerska riket, men blev 1499 de facto självständigt. Denna självständighet erkändes internationellt 1648 i samband med Westfaliska freden som avslutade trettioåriga kriget. Schweiz var neutralt i första och andra världskriget.

Geografi Schweiz ligger i Centraleuropa och är till största delen beläget i alpregionen. Landet är en av Europas mindre länder med en yta på 41 285 km² (något större än Skåne och Småland tillsammans), och saknar kust. Landet gränsar till Österrike och Liechtenstein i öst, Tyskland i norr, Frankrike i väst och Italien i söder.

Topografi Schweiz indelas i tre naturregioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt Schweiziska mittlandet (tyska: Schweizer Mittelland; franska: Plateau suisse), en kuperad platå, belägen 400-600 m ö.h., som skiljer de två bergskedjorna åt.

Schweiz består av 38 procent åkermark, 30,4 procent skog, 25,5 procent impediment och 5,8 procent bebyggelse.

miniatyr|Matterhorn

I och med landets läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I Monte Rosa-massivet i kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze (4 634 m ö.h.).    Topp  Höjd  Kanton    1 Dufourspitze    4 634 m Valais    2 Nordend    4 609 m Valais    3 Zumsteinspitze    4 563 m Valais    4 Signalkuppe    4 556 m Valais    5 Dom    4 545 m Valais    6 Liskamm    4 527 m Valais    7 Weisshorn    4 505 m Valais    8 Täschhorn    4 490 m Valais    9 Matterhorn    4 478 m Valais    10 Parrotspitze    4 436 m Valais

Hydrografi De längsta floderna i Schweiz är Aare (282 km), Rhône (tyska i Valais: Rotten; 264 km), Rhen (tyska: Rhein 375 km), Reuss (158 km), Linth/Limmat (140 km), Saane (franska: Sarine; 128 km), Thur (125 km) och Inn (104 km).

Rhen är segelbar från mynningen upp till Rheinfelden. I de schweiziska rhenhamnarna hanteras årligen miljoner ton gods. På andra floder finns båttrafik endast över kortare sträckor, exempelvis Aare mellan Nidau och Solothurn, omkring 25 km.

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många dalgångar med djupa, långsmala sjöar. I sydväst gränsar landet till Genèvesjön (581 km²) och i norr till Bodensjön (571 km²). Neuchâtelsjön är med en areal av 218 km² den största av de insjöar som i sin helhet ligger i Schweiz.

Klimat Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Styre och politik Författning och styre Schweiz är en förbundsstat med utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar.

Förbundet är en republik med en förbundspresident (statschefskapet utövas dock av Förbundsrådet, regeringen, som kollektiv) och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (tyska: Bundesversammlung, franska: Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingen är uppdelad i Ständerrådet (tyska: Ständerat, franska: Conseil des États, italienska: Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (tyska: Nationalrat, franska: Conseil national, italienska: Consiglio nazionale). Den federala verkställande makten utövas av Förbundsrådet (tyska: Bundesrat, franska: Conseil fédéral), som består av sju ledamöter (som också är departementschefer) vilka utses av Förbundsförsamlingen.

I Schweiz förekommer ofta folkinitiativ, vilket innebär att medborgare tvingar fram en beslutande folkomröstning genom att skicka in listor med tillräckligt många namnunderskrifter.

Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Författning Den nuvarande schweiziska författningen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger, 1874 och 1999. 1848 etablerades den federala staten Schweiz efter idealen i USA:s och Frankrikes motsvarande grundlagar. En stark princip i landets styre är dess lagstadgade alliansfrihet och neutralitet; sedan 2002 är man dock medlem av FN. Medlemskapet föregick av en nationell folkomröstning där ja-sidan segrade knappt.

Alla schweiziska medborgare som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Schweiziska kvinnor fick rösträtt i federala val 1971. På kantonal nivå införde Basel som första kanton könsneutral rösträtt 1959, medan kvinnorna i Appenzell Innerrhoden fick tillträde till kantonens Landsgemeinde först 1990, efter beslut från Schweiz högsta domstol.

Förbundsförsamlingen

miniatyr|Bundeshaus i Bern är byggnaden som Förbundsförsamlingen (det federala parlamentet) och Schweiz förbundsråd (regering) huserar i.

Schweiz förbundsförsamling är ett tvåkammarparlament med säte i Bern bestående av Ständerrådet respektive Nationalrådet.

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet.

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering och statsöverhuvud. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. Dock får inte flera ledamöter komma från samma kanton. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade en eller flera ministerposter enligt en fastställd formel.

Förbundspresidenten

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz förbundspresident. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när dennes röst är avgörande.

Administrativ indelning miniatyr|En Landsgemeinde är en gammal form av direktdemokrati. Den tillämpas fortfarande i två kantoner. I den schweiziska författningen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i författningens första artikel. Detta medför att en förändring av författningen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna förbundet. För att en ändring av författningen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har varit nästan oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades dock den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern år 1979.

De schweiziska kantonerna är garanterade en långtgående självständighet. I princip kräver författningen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta skiljer sig inte kantonernas egna författningar, lagar och styrelseskick märkbart från varandra. De största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen.

En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd, och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av författningen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra författningsförändringar; trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Kantoner

Schweiz är indelat i 26 kantoner: 20 "helkantoner" med vardera två representanter i ständerrådet och 6 halvkantoner med en representant i ständerrådet. Indelningen i hel- och halv-kantoner beror på att de tre landen/helkantonerna Unterwalden, Appenzell och Basel delats och delarna blivit helt självstyrande. Den största kantonen är Zürich med 1,3 miljoner invånare. Minst är Appenzell Innerrhoden med 15 000 invånare. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern (1979).

Många kantoner är enligt kantonala lagar indelade i distrikt, valkretsar och/eller andra strukturer.

Kommuner och städer

På nationell juridsk nivå görs ingen skillnad mellan kommun (ty: "Gemeinde", fr: "Commune", it: "Comune") och stad. I januari 2018 fanns 2 222 kommuner i Schweiz. Flera hade mindre än 50 invånare.

De facto-huvudstad i Schweiz är Bern med 128 000 invånare. I författningen saknas dock huvudstad. Största stad i landet är dock Zürich (365 000 invånare). Andra större städer är Genève (185 000), Basel (165 000) och Lausanne (125 000).

Regioner miniatyr|250px|Schweiz storregioner.

Schweiz författning beskriver inte någon regionindelning. Det finns olika mellankommunala och mellankantonala samarbeten som förändras över tiden av demografiska och ekonomiska skäl.Region Historisches Lexikon der Schweiz. Läst 5 september 2018.

Följande riktindelning i sju storregioner används ibland i dagligt tal: Östschweiz, bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell (Appenzell Innerrhoden och Appenzell Ausserrhoden), Glarus, Schaffhausen och Graubünden. Zürich, bestående av kantonen Zürich. Centralschweiz, bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug. Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau. Mittelland, bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn. Tessin, bestående av kantonen Ticino. Lémanique, bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais. Men även den är oklar – exempelvis samarbetar Solothurn på många områden med ”Mittelland” men beträffande fackhögskola med ”Nordvästschweiz”.

I kantonen Graubünden används begreppet Region för den administrativa nivån mellan kanton och kommun. Detta motsvarar distrikten som finns i många andra kantoner.

Internationella relationer