Pisa (Programme for International Student Assessment) är en kunskapsutvärdering, som går ut på att utvärdera hur femtonåriga elever i olika länder är rustade inför framtiden när de ska gå ut skolan. Projektet drivs av OECD, och utvärderingen sker främst genom prov inom tre områden: matematik, naturvetenskap, och läsförståelse, samt tidigare även problemlösning. Pisa genomförs var tredje år, och år 2006 deltog 57 länder i projektet. Projektets mål är att testa och utvärdera skolbarns prestationer runtomkring i världen, för att kunna åstadkomma bättre pedagogiska metoder och bättre resultat.
Testet går till så att 5000 elever från varje land får göra testet som tar ca 2 timmar. Resultaten är viktade så att medelvärdet av samtliga test i det långa loppet ska vara 500 och standardavvikelsen 100.
Parallellt med Pisa genomför OECD även projektet PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) som mäter läsförståelse, numerisk förmåga samt problemlösning i teknikintensiva miljöer.
Pisa 2003 År 2003 erhölls följande resultat för de sex bästa länderna samt Sverige. MatematikLäsförståelseNaturvetenskapProblemlösning1. Hongkong5502.Finland5443.Sydkorea5424.Nederländerna5385.Liechtenstein5366.Japan53417.Sverige5091.Finland5432.Sydkorea5343.Kanada5284.Australien5255.Liechtenstein5256.Nya Zeeland5228.Sverige5141.Finland5481.Japan5483.Hongkong5394.Sydkorea5385.Liechtenstein5255.Australien52515.Sverige 5061.Sydkorea5502.Finland5482.Hongkong5484.Japan5475.Nya Zeeland5336.Macao53217.Sverige509
År 2003 var medelvärdet för de svenska eleverna som gjorde Pisa-testet 509 i matematik, 514 på läsdelen och 506 på den naturvetenskapliga delen. Sverige låg alltså över medel i alla tre områdena. 41 länder ingick i Pisa 2003.
Pisa 2012 (publicerad i december 2013)
I Pisa-studien 2012, som kom i december 2013, erhölls följande resultat för de sex bästa länderna samt placeringen för Sverige. Studien väckte debatt i Sverige eftersom man sjunkit från att ha varit över genomsnittet till att ha fallit under genomsnittet för de undersökta länderna, bestående av både OECD- och icke-OECD-länder.
MatematikNaturvetenskapLäsförståelse1. Shanghai (Kina)6132.Singapore5733.Hongkong (Kina)5614.Taiwan 5605.Sydkorea OECD5546.Macao (Kina)53811.Finland OECD519OECD medel49438.Sverige OECD4781.Shanghai (Kina)5702.Hongkong (Kina)5453.Singapore5424.Japan OECD5385.Sydkorea OECD5366.Finland OECD524OECD medel49637.Sverige OECD4831.Shanghai (Kina)5802.Hongkong (Kina)5553.Singapore5514.Japan OECD5475.Finland OECD5456.Estland OECD541OECD medel50138.Sverige OECD485
Pisa 2015 (publicerad i december 2016) MatematikNaturvetenskapLäsförståelse 1. Singapore 564 1. Singapore 535 1. Singapore 556 2. Hongkong 548 2. Hong Kong 527 2. Japan 538 3. Macau 544 2. Kanada 527 3. Estland 534 4. Taiwan 542 4. Finland 526 4. Taiwan 532 5. Japan 532 5. Irland 521 5. Finland 531 6. Kina B-S-J-G 531 6. Estland 519 6. Macau 529 13. Finland 511 17. Sverige 500 28 Sverige 493 24. Sverige 494 OECD medel 493 OECD medel 493 OECD medel 490
Pisa 2018 (publicerad i november 2019) I Pisa-undersökningen 2018 förbättrades svenska elevers resultat avsevärt och kvarstod över OECD:s medel, men det svenska genomförandet fick kritik för att för många (11 %) av resultaten hade exkluderats, främst nyanlända invandrarelevers resultat. MatematikNaturvetenskapLäsförståelse1 Kina (B-S-J-Z)5912 Singapore5693 Macau5584 Hongkong5515 Taiwan5316 Japan52716 Finland50717 Sverige502OECD medel4891 Kina (B-S-J-Z)5902 Singapore5513 Macau5444 Vietnam5435 Estland5306 Japan5297 Finland52220 Sverige499OECD medel4891 Kina (B-S-J-Z)5552 Singapore 5493 Macau 5254 Hongkong5245 Estland 5236 Kanada5206 Finland52011 Sverige506OECD medel487
Pisa 2022 (publicerad i december 2023) Följande tabell visar ranking och poäng för de sex främsta länderna samt Finland och Sverige, för var och en av de tre testerna i den Pisa-undersökning som genomfördes 2022 och offentliggjordes i december 2023. Resultaten avvek från tidigare år i många länder. Den främsta förklaringen tros vara Covid-19. Tabellen visar även OECD:s genomsnittspoäng, som var under tidigare års värden. Till denna nedgång bidrog även att antalet OECD-länder ökade från 22 år 2018 till 37 år 2022.
Även svenska grundskolor uppvisade en nedgång, tillbaka till nivån kring 2012 eller 2015, trots att de inte stängdes ned helt under pandemin. Emellertid var nedgången mindre i Sverige än i övriga Norden och svenska elever presterade högre resultat än nordiska elever i genomsnitt. Sverige kvarstår ovanför OECD:s medel. Sveriges nedgång kan framstå som större än i verkligheten, då 2018 års svenska resultat kan ha varit överdrivna till följd av ändå högre exkludering av nyanlända elever från testerna (11 % exkluderade elever år 2018 jämfört med 7 % år 2022), men exkluderingen 2022 var fortfarande för hög enligt OECD:s standard.
MatematikNaturvetenskapLäsförståelse1 Singapore 5752 Macao 5523 Taipei, Taiwan 5474 Hongkong 5405 Japan 5366 Sydkorea52720 Finland48422 Sverige482OECD 2022 medel (37 länder)4721 Singapore 5612 Japan 5473 Macao5434 Taipei, Taiwan5375 Sydkorea5286 Estland5269 Finland51119 Sverige494OECD 2022 medel (37 länder)4851 Singapore 5432 Japan 5162 Irland5164 Sydkorea5155 Estland5116 Macao51014 Finland49018 Sverige487OECD 2022 medel (37 länder) 476
Sverige Sveriges resultat sjönk successivt i samtliga tre kunskapsområden, i Pisa 2006, 2009 såväl som 2012, och Sverige låg 2012 därmed under OECD-genomsnittet i alla tre. Nedgången var snabbare än i flertalet andra länder, och den snabbaste nedgången var i matematik, där resultatet minskade med 38 punkter från 2003 till 2012.Lars Näslund, Svenska skolan rasar i stor jämförelse, Expressen 2013-12-03 Trenden vände och Sveriges Pisa-resultat var högre i Pisa 2015, där Sverige låg på OECD-snittet i matematik och naturvetenskap, samt över OECD-snittet för läsförståelse.
Kritik har riktats mot senare bättre svenska resultat eftersom en stor del elever nu exkluderas från Pisa-mätningen. I Pisa 2018 (där resultaten ökade med mer än 5 poäng i varje område) rörde det sig om 11,1 % av eleverna inom den svenska skolan, som inte anses kunna svenska, även inkluderandes elever med funktionshinder.
Det höga antalet uteslutna elever ur underlaget för studien 2018 upptäcktes först av reportern Ludde Hellberg på Sveriges Radios Ekoredaktion i maj 2019. SR var inte intresserade av uppgiften och Hellberg uppmanades att istället arbeta med reportage till julsäcken. Hellberg tog nyheten till Expressen som i juni 2020 publicerade avslöjandet vilket återpublicerats i samtliga stora svenska nyhetsmedier. Riksrevisionen slog senare fast att Sverige inte hade följt reglerna i PISA.Ludde Hellberg. Kvartal, 3 oktober 2021.
Sverige är det land som exkluderar flest elever från Pisa-mätningarna av alla länder som är med i studien (OECD-snittet är 4%).
I Pisa-mätningen från 2015 exkluderades bara 5,7 % av Sveriges elever ur mätningen.
Vetenskaplig analys Ett antal faktorer av betydelse för resultatet har identifierats: Studietradition i hemmet Mängden böcker i hemmet är den socioekonomiska faktor som har störst korrelation med individens Pisa-resultat. Invandring Utländsk bakgrund har också betydelse för individens resultat, men resultatet har försämrats i samtliga elevgrupper. Betydelsen av utländsk bakgrund anses mindre än antalet böcker i hemmet. Första generationens invandrare har inte svenska som modersmål och deras bristande läsförståelse kan påverka alla de undersökta skolämnena. Ökningen av antalet invandrare i landet ansågs av Skolverket 2012 vara så liten att det bara är en marginell förklaring till de försämrade resultaten, medan Skolverket i en rapport från 2016 menade att ökningen har en avgörande del i förklaringen. Arbetskraftsinvandring är ofta högutbildad, men Sverige har låg andel arbetskraftsinvandring jämfört med många andra länder. I Pisa 2002 uppvisade andra generationens invandrare resultat nära genomsnittsungdomarna i Sverige, vilket har tolkats som tecken på god integration, men på senare år har andra generationens invandrare uppvisat resultat som är närmare första generationens invandrare, vilket har tolkats som bristande integrationspolitik och att invandrare behöver tas bättre om hand av skolsystemet. Kön Svenska pojkar har tappat mer än flickorna jämfört med övriga OECD.
Debatt om vilka förändringar av skolsystemet som kan ha betydelse Pisa-undersökningen 2012 startade en het debatt bland en rad politiska partier och experter i Sverige om de försämrade resultaten kan vara förorsakad av olika politiska reformer som har genomförts under åren, eller av brist på kunskapskrav. Exempel på faktorer som diskuterats: Kommunaliseringen av skolan i Sverige syftade till besparingar och möjliggjorde också detta, men ledde enligt kritiker till svagare statlig kvalitetskontroll, lägre lärarlöner, försämrade arbetsvillkor, att fler lärare lämnar yrket för mer välbetalda jobb, samt svaga meritvärden bland studenter som söker till lärarutbildningen – dock är även den finska skolan kommunal, mindre lärarledd undervisning, och mer elevansvar för uppläggning och genomförande av skolarbetet, bristande forskningsfokus, teoretiska ämneskunskaper och ämnesdidaktik i lärarutbildningen lågt söktryck till den svenska lärarutbildningen - i Finland har lärarutbildningar 10 sökande per plats, och så var det också på 1980-talet till den svenska ämneslärarutbildningen, men idag är det färre än en sökande per plats. 2014 räckte det med 0,05 av maximala 2,0 på högskoleprovet för att bli antagen till lärarutbildningen i Borås.TT-DN. Dagens Nyheter, 13 oktober 2014. ordningsproblem i den svenska skolan förorsakar brist på arbetsro för eleverna, och arbetsmiljöproblem för lärarna, som då söker sig till andra yrken lärare i Sverige har en mjukare och mindre rak stil än lärare i Finland, som där betraktas som auktoriteter av föräldrar och barn, och politiker har förtroende för finska lärares professionalitet svenska politiker har förändrat skolans villkor snabbt, och svenska lärare hänger på nya pedagogiska trender, medan undervisningen i Finland och Sydkorea är mer traditionell och skolan förändras i ett lugnare tempo, friskolereformen och det fria skolvalet misstänks bidra till ökad segregering och minskad interkulturalitet och ökade klyftor mellan skolor och socialgrupper, medan skolorna i Finland har jämna resultat. ökad administrativ börda för lärare, detaljstyrande målrelaterade betyg brist på nationella prov för några år sedan och avsaknad av betyg i tidigare klasser ideologiskt styrd skola och icke-empiriskt verifierad forskning istället för experimentellt grundade reformer såsom har genomförts i bland annat Tyskland, och där lett till bättre resultat bland de svagaste eleverna, inte minst bland nya invandrare och bland pojkar. De tyska åtgärderna baseras på en form av new public management som inte enbart är pappersexercis utan leder till åtgärder. Exempel är tidig formativ bedömning av behov av stödinsatser, självutvärdering av skolorna, externa bedömningar av skolornas kvalitetsarbete, fler nationella prov, men bibehållen "sortering" i olika skolsystem redan i mellanstadiet.Stefan Fölster, Så har Tyskland lyft resultaten i skolan, SvD debatt 2013-10-12 Den sänkta behörighetsgraden till gymnasiet som inträffade under de första åren efter införandet av målrelaterade betyg anses ha andra skäl än invandring, medan invandringen anses vara av avgörande betydelse för den fortsatta sänkningen.