Rysslands invasion av Ukraina, även kallad Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina (för att särskilja från Rysslands invasion av Krim etc), inleddes i gryningen den 24 februari 2022.
Invasionen var en del av det rysk-ukrainska kriget och föregicks av det ryska erkännandet av de två utbrytarstaterna i östra Ukraina folkrepubliken Donetsk och folkrepubliken Lugansk tre dagar före invasionen. Detta följdes av ryska beväpnade styrkors intåg i regionen Donetsbäckenet i östra Ukraina den 21 februari 2022. Invasionen igångsatte den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget.
Ryssland utfäste sig i Budapestuppgörelsen 1994 att inte använda vapenmakt mot Ukraina och att respektera Ukrainas självständighet och landets dåvarande gränser. Ryssland och Ukraina undertecknade 1997 även ett vänskapsfördrag med utfästelser om att respektera varandras självständighet och ländernas gränser. Trots det har Ryssland på senare tid börjat hävda att Ukraina tillhör Rysslands intressesfär, på liknande sätt som Ukrainska SSR var en del av Sovjetunionen. Man har sedan 2014 annekterat alternativt ockuperat delar av Ukrainas territorium, som en del av ett icke-förklarat ombudskrig mot landet.
Angreppet påbörjades efter att Ryssland inlett vad som från Kremls sida kallats för "en militär specialoperation", med robotattacker mot ukrainska försvarsanläggningar och markinvasion längs med ett antal gränsavsnitt. I krigets inledning ockuperade Ryssland, med passivt stöd från Belarus, flera områden i norra, södra och östra Ukraina. Senare har Ukraina återerövrat en del av dessa områden runt Kiev, Charkiv och Cherson.
De internationella reaktionerna har varit hårda, med skärpta sanktioner och avstängning av Ryssland (och Belarus) från en stor mängd internationella idrotts- och musikevenemang. Ett stort antal utländska företag har stoppat eller begränsat sina aktiviteter i Ryssland. Internationella brottmålsdomstolen har öppnat en utredning gällande krigsbrott under invasionen. Omvärlden har sedan invasionen inleddes bistått Ukraina med monetärt, humanitärt och militärt stöd.
Till följd av invasionen uteslöts Ryssland ur Europarådet den 16 mars 2022.
Bakgrund
Ukraina, USA, Ryssland och Storbritannien undertecknade 1994 Budapestuppgörelsen. Där förband sig Ukraina att överlämna sin kärnvapenarsenal för destruktion. Detta skedde i utbyte mot bland annat utfästelser från övriga länder i uppgörelsen att de skulle respektera Ukrainas självständighet och Ukrainas dåvarande gränser, och inte använda vapenmakt mot landet. 1997 ingick Ryssland och Ukraina ett vänskapsfördrag med utfästelser om att respektera varandras självständighet och existerande nationsgränser.
I februari 2014 hamnade Ryssland och Ukraina i en öppen konflikt. Efter att Ukrainas dåvarande president Viktor Janukovytj, efter påtryckningar från Rysslands president Vladimir Putin, backade från associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Ukraina tog demonstrationer mot Janukovytj vid. I februari 2014 flydde Janukovytj med hjälp av Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB) till Ryssland, varpå den västvänliga oppositionen under Petro Porosjenko tog över makten. Maktskiftet ledde till ett närmande till EU, något som ledde till starkare slitningar mellan de ukrainsktalande och de rysktalande befolkningsgrupperna. Slitningarna var som starkast på Krim, vilket Ryssland utnyttjade för att olagligt annektera halvön. På liknande sätt intervenerade Ryssland i Donbass, vilket ledde till ett krig som beräknas ha krävt 14 000 dödsoffer. I Donbass förklarade sig proryska rebeller självständiga från Ukraina och utropade utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk. Under våren 2021 omgrupperade den ryska armén i omgångar förband till positioner närmare den ukrainska gränsen. I juli 2021 förklarade Vladimir Putin Ukraina vara en "omistlig del av Ryssland". Under hösten och vintern 2021/2022 mobiliserades ryska trupper vid gränsen till Ukraina. I december 2021 ställde Ryssland flera krav på säkerhetsalliansen Nato, vilka medlemsländerna avfärdade. Ett av kraven var att Ukraina inte skulle tillåtas gå med i Nato.
Spänningarna mellan Ryssland och Ukraina ökade under början av 2022. Flera stats- och regeringschefer besökte Ryssland och Ukraina, utan att kunna lösa spänningarna på diplomatisk väg. Den 11 februari 2022 varnade USA:s president Joe Biden för en nära förestående rysk invasion av Ukraina. Den 15 februari anklagade Rysslands president Putin Ukraina för att begå folkmord på den etniskt ryska befolkningen i Donbass. Den 21 februari meddelade Putin att Ryssland som enda stat ”erkände” de ukrainska utbrytarrepublikerna (i praktiken av Ryssland inofficiellt ockuperade områden i grannlandet) folkrepubliken Donetsk och folkrepubliken Lugansk som självständiga stater, samtidigt som han tillkännagav att ryska trupper skulle sättas in i området i "fredsbevarande" syfte.
Vladimir Putin varnade omvärlden från att ingripa, och påminde dem om att Ryssland har kärnvapen och att ett direkt angrepp mot Ryssland skulle leda till nederlag och oerhörda konsekvenser för angriparen. Nato riktade stark kritik mot Rysslands agerande, och Nato-länder skickade också vapen till Ukraina.
Invasionen Inledande fasen (februari–april 2022) miniatyr|En animerad karta som visar invasionen från den 24 februari 2022 till den 7 april samma år. Strax före klockan 04:00 (Moskva-tid, UTC +3) den 24 februari 2022 tillkännagav Vladimir Putin på Kremls webbplats att Ryssland beslutat att militärt invadera Ukraina. Han förklarade att syftet med den militära operationen var att "denazifiera" och "demilitarisera" landet.
Rysk militär synes ha trängt in i Ukraina nära staden Charkiv strax efter 06:30 (UTC+2). Ryska trupper invaderade också från Belarus och Krim. Den ukrainska gränsstyrkan rapporterade attacker mot dess enheter i Luhansk, Sumy, Charkiv, Tjernihiv och Zjytomyr. Även Ukrainas huvudstad Kiev attackerades av ryska stridsvagnar och marktrupper, samt genom robotattacker.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj införde krigslagar och utfärdade en order om allmän mobilisering av alla män mellan 18 och 60 år. Zelensky blev också känd för att ha sagt att ”jag behöver ammunition, inte skjuts” när USA erbjöd sig att evakuera honom.
Den 5 mars, efter en veckas krig, hade mer än en miljon människor flytt från Ukraina till grannländerna västerut.
Norra fronten
I norr anföll Ryssland i riktning mot Kiev, dels från Belarus längs västra sidan av Dnepr, dels från Ryssland mot Tjernihiv och Sumy. Den 25 februari nådde ryska styrkor Kiev och strider uppstod i den ukrainska huvudstadens norra förorter. Rysslands luftanfallsstyrkor försökte också ta kontroll över Hostomels flygplats (Antonovflygplatsen) utanför Kiev.
Ryssarna mötte oväntat hårt motstånd från ukrainska trupper. I början av mars visade satellitbilder en över 60 kilometer lång konvoj på väg mot Kiev, men ukrainska specialstyrkor lyckades stoppa den genom olika bakhåll. Den 16 mars påbörjade Ukraina en motoffensiv för att driva ut de ryska trupperna.
Den 2 april uppgav ukrainska myndigheter att ryska trupper hade lämnat hela Kievregionen. Efter att ryska trupper lämnat området uppdagades flera krigsbrott, bland annat massakern i Butja.
I nordost lyckades Ukraina slå tillbaka angreppen mot Tjernihiv och Sumy. Den 4 april uppgav ukrainska myndigheter att Ryssland hade lämnat Tjernihiv oblast och Sumy oblast.
Södra fronten I söder anföll Ryssland från den ockuperade Krim-halvön mot Cherson- och Zaporizjzjaregionerna. Målet var bland annat att säkra en landbrygga från Ryssland till Krim.
Redan på krigets första dag nådde ryssarna fram till Cherson. Efter strider föll staden den 2 mars. Den viktiga hamnstaden Odessa och Mykolajiv utsattes för flyganfall men erövrades aldrig.
Längre österut angreps knutpunkten Melitopol och Mariupol vid Azovska sjön. Melitopol föll den 1 mars och ett par dagar senare erövrades också Zaporizjzjas kärnkraftverk.
miniatyr|En rysk stridsvagn förstörd av ukrainska trupper i Mariupol. De hårdaste striderna ägde rum i Mariupol. Staden utsattes för kraftig artilleribeskjutning och omringades och belägrades i början av mars. Många civila evakuerades från staden. Donetsks regionala dramatiska teater i Mariupol flygbombades och förstördes av rysk militär den 16 mars. Flera hundra civila kvinnor och barn hade sökt skydd i teatern.Survivors leaving basement of Mariupol theatre after airstrike, say officials i The Guardian den 17 mars 2022 Bombningen fördömdes av OSCE som ett krigsbrott.
Under mars och början av april trängde ryssarna gradvis in i staden men de ukrainska styrkorna fortsatte att hålla det stora stålverket i Mariupols hamn.
I Svarta havet ockuperades under krigets första timmar den lilla Ormön. Det har blivit känt för att de ukrainska soldaterna på ön svarade ”Ryska krigsskepp, dra åt helvete!” på radioanropet från flaggskeppet i den ryska Svartahavsflottan, robotkryssaren Moskva. Moskva sänktes den 14 april av ukrainska sjömålsrobotar. Ukraina återtog Ormön i slutet av juni.
Östra fronten I öster försökte ryska trupper erövra staden Charkiv nära den ryska gränsen men mötte hårt motstånd. Ryssland lyckades dock ockupera delar av Charkivregionen, bland annat städerna Izium (som den ryska militären uppgav att man tagit kontrollen över den 24 mars), Kupjansk och Balaklija.
Belägringen av Mariupol (februari–maj 2022) Efter den inledande fasen så riktades intresset mot den pågående belägringen av Mariupol. Staden var till stora delar förstörd men en ukrainsk styrka under ledning av Azovbataljonen fortsatte att göra motstånd från Azovstal järn- och stålverk, som var ett stort komplex med underjordiska tunnlar.
Den 21 april gav Putin order om att man inte skulle gå in i stålverket utan i stället belägra det och svälta ut de ukrainska trupperna. I slutet av april och början av maj evakuerades civila från stålverket. Den 16 maj evakuerades även sårade soldater och de följande dagarna gav de återstående soldaterna upp och togs som krigsfångar.
Återerövringen av Cherson (augusti–november 2022) Under juli och augusti anföll Ukraina den viktiga Antonivkabron över Dnepr och gjorde den obrukbar. Det försvårade för Ryssland att transportera materiel söderifrån till Cherson norr om floden.
Den 29 augusti inledde Ukraina en offensiv i söder. Under september och oktober befriades ett stort antal byar i Chersonregionen. Den 9 november lämnade de ryska trupperna Cherson och drog sig tillbaka till den vänstra (södra) sidan av floden och den 11 november gick ukrainska trupper in i Cherson.
Reträtten var ett stort bakslag för Ryssland eftersom Cherson var den enda regionhuvudstad som erövrats under invasionen.
Återerövringen av Charkiv (september–oktober 2022) Parallellt med striderna i Cherson startade Ukraina en överraskande offensiv i Charkivregionen den 6 september. De ukrainska styrkorna avancerade mycket snabbt och den 10 september hade man befriat städerna Kupjansk och Izium. Efter befrielsen hittades massgravar i Izium.
Den 13 september drog sig de ryska styrkorna tillbaka till öster om floden Oskil. Senare i september fortsatte den Ukrainska offensiven över Oskil och ryssarna retirerade till staden Lyman i norra Donetsk oblast. Den 1 oktober föll även Lyman med många stupade ryska soldater som följd.
Rysk annektering och mobilisering (september–oktober 2022) Den 30 september utropade president Putin de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson som ryska. Flera länder, och bland annat Sverige och det Europeiska rådet meddelade dock att man inte erkände annekteringen. Som en reaktion på den ryska annekteringen ansökte Ukraina officiellt om medlemskap i Nato den 1 oktober. I samband med att annekteringen av de fyra ukrainska regionerna meddelades i Kreml vann Ukraina också avgörande strider i bland annat Lyman och på Chersonfronten.