Självöversättning är översättning som görs av källtextens författare.
Självöversättning förekommer av såväl facktext som skönlitterär text. I det följande kommer dock fokus att ligga på skönlitterär självöversättning eftersom forskningen främst lagt fokus på den inriktningen.
Praktiken med självöversättning har till ganska nyligen främst undersökts inom litteraturvetenskapen. Numer utgör självöversättning dock en gren inom översättningsvetenskapen, exempelvis ingick ämnet i den första upplagan av Routledge Encyclopedia of Translation Studies, som gavs ut 1998.
Forskning Den översättningsvetenskapliga forskningen av självöversättning har länge varit begränsad och många studier tenderar att fokusera på enskilda författare, särskilt Samuel Beckett.Alan Warren Friedman, Charles Rossman, Dina Sherzer (red.) (1987): Beckett Translating/Translating Beckett. Pennsylvania State University Press. Med det ökande intresset för disciplinen börjar ett skifte att skönjas där fokus flyttas till vissa teman, såsom varför en författare väljer att självöversätta sina texter, de metoder som används samt hur texterna förhåller sig till varandra.Grutman, Rainier (2009): "Self-translation". I: Routledge Encyclopedia of Translation Studies. Red. Mona Baker och Gabriela Saldanha. Andra utgåvan. New York: Routledge. sid. 257−260.
Typer av självöversättning Självöversättning kan användas mer eller mindre frekvent av en författare. Vissa återkommer regelbundet till praktiken, medan det för andra rör sig om en engångsföreteelse. Anledningarna kan variera. Ett exempel på det senare fallet är James Joyces självöversättning till italienska av två passager från hans "Work in Progress" (senare med titeln "Finnegans Wake"). Andra relevanta fall är Stefan Georges och Rainer Maria Rilkes självöversättningar.Dieter Lamping, "Die literarische Übersetzung als de-zentrale Struktur: Das Paradigma der Selbstübersetzung", i Harald Kittel (red.), Geschichte, System, Literarische Übersetzung / Histories, Systems, Literary Translations, Berlin, 1992, sid. 212−227.
Självöversättning kan ske mellan två språk, där antingen modersmålet eller ett förvärvat språk är källspråket, så att målspråket varierar därefter. Det senare fallet representeras av några belgiska poeter från perioden mellan de två världskrigen (bland dem Roger Avermaete och Camille Melloy), som självöversatte sina texter till flamländska kort efter att ha färdigställt originalen på det förvärvade men fullt behärskade franska språket. —Självöversättning kan ske antingen en tid efter att originalet har slutförts eller under skapandet, så att de två versionerna utvecklas nästan samtidigt och oundvikligen påverkar varandra. Dessa två typer hänvisas ibland till som konsekutiv självöversättning och simultan självöversättning.
Självöversättning kan till och med involvera mer än ett målspråk, vare sig det är modersmål eller förvärvat. Detta är fallet med författare som Alejandro Saravia, och Luigi Donato VenturaAlide Cagidemetrio, "Trilinguismo letterario: il caso americano di Luigi Donato Ventura", i Furio Brugnolo e Vincenzo Orioles (red.), Eteroglossia e plurilinguismo letterario. II. Plurilinguismo e letteratura, Roma, 2002, sid. 377−388..
Självöversättning sker vanligtvis från eller till modersmålet. Mindre vanligt är självöversättning mellan förvärvade språk, där ett exempel utgörs av den svenska konstnären och författaren Greta Knutson, som självöversatte mellan franska och tyskaClassen, B. Vorbemerkung. I: G. Knutson. Bestien. Berlin: Medusa Verlag + Schmidt, 1980, sid. 7.Anonymt efterord. I: G. Knutson. Lunaires. Paris: Flammarion, 1985..
Faktorer som uppmuntrar till självöversättning Hög status kan uppmuntra till självöversättning från ett språk till ett lokalt språk, till exempel från latin till folkspråk under medeltiden och tidigmodern tid.Leonard Forster, The Poet's Tongues. Multilingualism in Literature, Cambridge, 1970, sid. 30 ff.
Ett specifikt språks kulturella dominans i ett flerspråkigt samhälle kan uppmuntra till självöversättning från ett minoritetsspråk till det dominerande. — Det nationella språkets kulturella dominans kan uppmuntra till självöversättning från en lokal dialekt. — Ett specifikt språks kulturella dominans i det internationella sammanhanget kan uppmuntra självöversättning från ett nationellt språk till ett internationellt erkänt språk som engelska. Men engelska som målspråk är vanligare i de fall författaren migrerar till ett engelsktalande land.
Perfekt eller nästan perfekt tvåspråkighet kan uppmuntra självöversättning i båda riktningarna, oavsett marknadsrelaterade överväganden.
Missnöje med befintliga översättningar eller misstro mot översättare kan uppmuntra till självöversättning, oavsett marknadsrelaterade överväganden.
En önskan om att förbättra eller att ändra den egna texten.
Självöversättning jämfört med icke-självöversättning ("konventionell översättning") Oberoende av kvalitén anses självöversättningar oftast vara bättre än konventionella översättningar, dvs. översättningar av någon annan än författaren själv. Det beror på att "författaren-översättaren utan tvekan bättre upplevs kunna föra fram originalförfattarens avsikter än en vanlig översättare".Brian Fitch, Beckett and Babel: An Investigation into the State of the Bilingual Work, Toronto, 1988, sid. 125. Utöver kritik som tar fasta på kvalitetén av själva översättningen kan argument mot självöversättning spegla specifika sociokulturella överväganden eller en önskan att kritisera tvivelaktiga redaktionella metoder.
Historia Den hittills mest omfattande översikten av självöversättningens historia ges av Jan Hokenson och Marcella Munson i deras studie The Bilingual Text: History and Theory of Literary Self-Translation.Hokenson, Jan & Marcella Munson (2007): The Bilingual Text: History and Theory of Literary Self-Translation. St. Jerome Pub. Några framstående självöversättare är Chaucer, Thomas More, Vladimir Nabokov,Jane Grayson (1977): Nabokov Translated: A Comparison of Nabokov's Russian and English Prose. Oxford: Oxford Univ. Press. Samuel Beckett, Karen Blixen,Klünder, Ute (2000): "Ich werde ein grosses Kunstwerk schaffen...": Eine Untersuchung zum literarischen Grenzgängertum der zweisprachigen Dichterin Isak Dinesen / Karen Blixen. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht Tjingiz Ajtmatov och Julien Green.Shields, Kathleen (2007): "Green traducteur de lui-même". I Michael O'Dwyer. (red.): Julien Green, diariste et essayiste. Oxford: Lang, sid. 229−240. Enligt Julio-César Santoyo kan självöversättningens historia spåras tillbaka till medeltiden.Santoyo, Julio-César (2005): "Autotraducciones. Una perspectiva histórica". I: Meta : journal des traducteurs / Meta: Translators' Journal 50:3, sid. 858−867
Länder där självöversättning är vanligt Självöversättning är vanligt i flera afrikanska länder, t.ex. Kenya, Sydafrika, och Algeriet, liksom i Kina, FrankrikeOustinoff, Michaël (2001): Bilinguisme d'écriture et auto-traduction: Julien Green, Samuel Beckett, Vladimir Nabokov. Paris: L'Harmattan., IndienTrivedi, Harish (2000): "Modern Indian Languages." I: The Oxford Guide to Literature in English Translation. Red. Peter France. Oxford: OUP., SpanienJean Alsina (2002): "Lectura y autotraducción en la narrativa española actual". I: Quimera 210, sid. 39−45. (på spanska) och USA.
Algeriet Bland kända algeriska självöversättare återfinns Rachid Bouudjedra, Assia Djebbar och Mohammed Sari, som översatt sina verk från franska till arabiska eller vice versa.
Frankrike I Frankrike är det främst invandrarförfattare som använder sig av självöversättning, till exempel Nancy Huston (franska−engelska),Nancy Huston: A view from both sides Vassilis Alexakis (franska−grekiska)Bessy, Marianne (2011): Vassilis Alexakis: Exorciser L'exil. Rodopi. och Anne Weber (franska−tyska)Patrice Martin, Christophe Drevet (2001): La langue française vue d'ailleurs: 100 entretiens. Tarik Éditions, sid. 286−288. (på franska)..
Indien Några av de mest framstående självöversättarna från Indien är Rabindranath Tagore, Girish Karnad, Kamala Das och Qurratulain Hyder.Asaduddin, M.(2008). "Lost/Found in Translation: Qurratulain Hyder as Self-Translator." The Annual of Urdu Studies. 23. sid. 234−249.
Italien Ett flertal italienska författare har vid olika tillfällen använt sig av självöversättningar: Italo Calvino,Domenico D'Oria, "Calvino traduit par Calvino", i Lectures, 4−5 (1980), sid. 177−193. Beppe Fenoglio,Maria Corti, "Traduzione e autotraduzione in Beppe Fenoglio", i Premio Città di Monselice per una traduzione letteraria. Atti del seconda Convegno sui problemi della traduzione letteraria, 3 (1974), sid. 50−54. Carlo Goldoni,Gianfranco Folena, "Goldoni traduttore di se stesso", Comunicazione al Circolo linguistico-filologico di Padova (1972), senare publicerad som "Il francese di Goldoni", i Atti del Colloquio dell'Accademia dei Lincei, Il Goldoni in Francia, Roma, 1972, sid. 71−76; Laurence Boudart, "Goldoni, traducteur de lui-même", i Çedille: Revista de Estudios Franceses, 4 (2008), sid. 45−55. Luigi Pirandello,Luciana Salibra, "Liolà. Pirandello autotraduttore dal siciliano", i Bolletino del Centro di Studi Filologici e Linguistici Siciliani, 13 (1977), sid. 257−292 Giuseppe Ungaretti,Giuseppe Ungaretti, traduit par lui-même et Jean Lescure, Collection bilingue de poésie, Paris, 1970Giuseppe E. Sansone, "Ungaretti autotraduttore", i Lavoro Critico, 28 (1989), sid. 13−21. och andra.
Kanada Kanada har två officiella språk, engelska och franska, och i nationallitteraturen ingår verk på båda språken. Nancy Huston, Antonio D'Alfonso och andra författare självöversätter på båda språken.
Kenya
En av de mest kända självöversättarna är Ngũgĩ wa Thiong'o, som skriver på gĩkũyũ och engelska.
Kina Lin Yutang (1895−1976) är en av de tidigaste självöversättarna från Kina. En annan framstående självöversättare är Eileen Chang, som översatt några av sina böcker till engelska.Jessica Tsui Yan Li (2010): "Self-translation/rewriting: the female body in Eileen Chang's 'Jinsuo ji', the Rouge of the North, Yuannu¨ and 'the Golden Cangue'". I: Neohelicon 37/2 (dec. 2010), sid. 391−403.
Spanien Självöversättning är vanligt bland katalanska, galiciskaDasilva, Xosé Manuel (2009): "Autotraducirse en Galicia". Quaderns 16, sid. 143−156. (på spanska) och baskiska författare. De mest kända självöversättarna är Carme Riera (katalanska−spanska),Luisa Cotoner Cerdó (2011): "Variación cultural, técnicas y procedimientos estilísticos a propósito de las autotraducciones al castellano de Carme Riera". I: Tejuelo 10, sid. 10−28. (på spanska) Manuel Rivas (galiciska−spanska) och Bernardo Atxaga (baskiska−spanska).Garzia Garmendia, J. (2002): "Conversación con Bernardo Atxaga sobre la autotraducción de Obabakoak", Quimera 210, sid. 53−57. (på spanska)
Storbritannien Den skotsk-gaeliska poeten Sorley MacLean är främst känd för sina självöversättningar till engelska.
Sydafrika De sydafrikanska författare som är mest kända som självöversättare är André BrinkBrink, André (2003): "English and the Afrikaans Writer". I: Steven G. Kellman Switching languages. Translingual writers reflect on their craft. University of Nebraska Press, sid. 218. och Antjie KrogMarshall, Christine (2007): "A change of tongue. Antjie Krog's Poetry in English". I: Scrutiny 2. Issues in English studies in southern Africa 12/1, sid. 77−92.. André Brink och Antjie Krog skriver båda på afrikaans och engelska.
USA